Tidöavtalet tecknades den 14 oktober 2022 och är en politisk överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Genom Tidöavtalet har Sverigedemokraterna fått ett stort politiskt inflytande, vilket markerar ett historiskt genombrott för partiet som nu spelar en central roll i svensk politik.
Syftet med denna sida är att ge en överblick kring alla de framsteg som görs och har gjorts inom ramen för Tidöavtalet och regeringssamarbetet samt det viktiga arbetet med att göra Sverige till ett tryggare och bättre land.
Källa: Polisen
Källa: Brå
Källa: Infostat/Drivkraft Sverige
Källa: Infostat/Drivkraft Sverige
Källa: SCB/Migrationsverket
Källa: SCB/Vattenfall
Direktiv samarbetsprojekt Hälso- och sjukvården 
Direktiv samarbetsprojekt Klimat och energi
Direktiv samarbetsprojekt Kriminalitet
Direktiv samarbetsprojekt Migration och integration
Direktiv samarbetsprojekt Skolan
Direktiv samarbetsprojekt Tillväxt och hushållsekonomi
Direktiv andra samarbetsfrågor
Vårdgarantin i Sverige behöver stärkas! Både vad gäller patienters möjlighet att få vård hos en annan vårdgivare om tidsgränserna i hemregionen inte bedöms kunna uppfyllas. Men också bland annat i termer av förbättrad statlig uppföljning och ansvarsutkrävande gentemot huvudmännen i de fall vårdgarantin inte uppfylls. Dagens tidsgränser inom den specialiserade vården innebär att en patient ska erhålla en medicinsk bedömning efter 90 dagar och operation/åtgärder inom ytterligare 90 dagar. Detta behöver kortas ner och i enlighet med Tidöavtalet har en särskild utredare fått i uppdrag att analysera och föreslå en ny, stärkt vårdgaranti för att förbättra tillgängligheten och säkerställa att patienter får rätt vård i rätt tid. Uppdraget slutredovisades den 25 maj 2026.
Sveriges äldre ska alltid känna sig trygga med att personalen inom äldreomsorgen har goda språkkunskaper i svenska. Detta är något som vi Sverigedemokrater har drivit länge. Det är både en fråga om trygghet men också om äldres möjlighet till inflytande över omsorgens utförande. I enlighet med Tidöavtalet tillsattes 2023 en utredning med syfte att ta fram förslag på hur krav på kunskaper i svenska språket för personal i äldreomsorgen kan regleras. Året därpå presenterade utredning sitt slutbetänkande som bland annat innebär att det i Socialtjänstlagen skrivs in ett krav på att arbetsgivarna ska arbeta för att personalen har en kunskapsnivå i svenska som är relevant för de omsorgsinsatser som de genomför i äldreomsorgen. Arbetet med språkkravet fortgår och utredningens förslag bereds vidare inom regeringskansliet.
Den 22 januari 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om att socialtjänstlagen ändras. De som bedriver verksamhet om äldre ska arbeta för att personal, som genomför omsorgsinsatserna, har de kunskaper i svenska språket som är relevanta för att kunna genomföra insatserna.
Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår att:
Förslagen röstades igenom den 1 april 2026 och lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/12/sou-202478/
I syfte att stärka patientsäkerheten har Socialstyrelsen fått i uppdrag att kartlägga förskrivningar av läkemedel som inte görs inom ramen för vård som ges av vårdgivare. I uppdraget ingår att kartlägga frekvens av denna typ av föreskrivningar samt vilken typ av läkemedel de avser. Uppdraget slutredovisades den 29 februari 2024.
För att avlasta hälso- och sjukvården och öka tillgängligheten av vissa receptfria läkemedel som idag måste föreskrivas av läkare fick Läkemedelsverket 2023 i uppdrag att utreda hur en reglering av ett s.k. farmaceutsortiment bör utformas. Regleringen innebär att vissa receptfria läkemedel ska kunna säljas enbart efter rådgivning från farmaceut. Uppdraget slutredovisades den 31 maj 2024.
https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2023/05/uppdrag-om-farmaceutsortiment/
Flera initiativ har tagits i denna riktning. Bland annat ska utredningen om en ny och stärkt vårdgaranti lämna förslag på en vårdgaranti som förbättrar patienternas möjligheter att erhålla den vård de behöver och där väntetiderna är kortare. Vidare innehåller 2025 års överenskommelse med SKR på området psykisk ohälsa en satsning på utvecklade insatser för personer med komplexa behov med särskilt fokus på samsjuklighet och psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Ytterligare en satsning på självvald inläggning inom psykiatrin har också presenterats.
battre-styrning-for-en-tillganglig-och-jamlik-halso–och-sjukvard-med-god-kontinuitet-dir.-202450.pdf
Sveriges hälso- och sjukvård ska vara tillgänglig i hela landet. I syfte att stärka och utveckla sjukvården på landsbygd och glesbygd har flera åtgärder vidtagits. Norra sjukvårdsregionförbundet har beviljats medel för projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv. Projektet involverar femton kommuner och fyra regioner i norra Sverige och har redan lett till förbättrad samverkan mellan regioner och kommuner. Likaså har Glesbygdsmedicinskt centrum beviljats medel för att bland annat sprida kunskap om behov, förutsättningar, utmaningar och möjligheter för att bedriva hälso- och sjukvård i lands- och glesbygdsområden. Inom ramen för statsbidragsförordningen God och nära vård har också 300 miljoner kronor i statsbidrag särskilt riktats till kommuner och regioner för att stärka vården i landsbygd och glesbygd.
Ytterligare 16 miljoner kronor till god och nära vård i glesbygd – Regeringen.se
Glesbygdsmedicinskt centrum beviljas bidrag på fem miljoner – Regeringen.se
Att som anhörig ge vård och omsorg till en närstående kan vara både berikande såväl som innebära stora påfrestningar. Trots denna betydelsefulla insats finns idag brister i de stödinsatser som finns för anhöriga som vårdar sina nära. Bland annat är de inte alltid anpassade efter anhörigas individuella behov och insatserna är heller inte jämlika över landet. Detta behöver åtgärdas och i enlighet med Tidöavtalet tillsattes under 2023 en utredning med syftet är att stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn, ska förbättras, vidareutvecklas och stärkas. Betänkandet presenterades i augusti 2024 och bereds just nu inom regeringskansliet.
Den 25 november 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition för ett stärkt anhörigstöd och en fast omsorgskontakt på äldreboenden. Det innebär att alla som bor på äldreboenden ska omfattas av reformen och erbjudas en fast omsorgskontakt. Regeringen och Sverigedemokraterna lägger också fram förslag för att stärka och förtydliga stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn.
Den 20 maj 2026 röstades förslagen igenom och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Stärkt stöd till anhöriga – Regeringen.se
Vidare aviserades i höstbudgeten för 2025 att stödet till anhöriga ska förstärks genom att inrätta en anhörigkontakt. Stöd ska även ges till syskon och en portal för anhöriglinjer ska tas fram. Regeringen beräknar att det generella statsbidraget inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, anslaget 1:1 Kommunal ekonomisk utjämning ökas med 150 miljoner kronor för 2026 och med 300 miljoner kronor för 2027 och framåt. (Budget UO9)
I syfte att stärka insatserna för kvinnors hälsa och skapa en jämlik mödra- och förlossningsvård satsade regeringen genom SKR ca 1,5 miljarder kronor för 2025.
Satsning på mödrahälsovård, förlossningsvård och kvinnors hälsa – Regeringen.se
För oss sverigedemokrater är det en självklarhet att tänderna är en del av kroppen och under de senaste åren har kunskapen successivt ökat om den orala hälsans samband med det övriga hälsotillståndet. Trots detta har det i våra gemensamma välfärdssystem länge funnits stora skillnader i synsättet på tänderna jämfört med övriga kroppen. Det är inte rimligt och därför kommer tandvårdens högkostnadsskydd att stärkas för att mer efterlikna det som finns i övrig vård.
Den första etappen kommer att omfatta personer som är 67 år eller äldre och träda i kraft den 1 januari 2026. För individen kommer detta att innebära betydligt lägre tandvårdspriser och den totala årliga och genomsnittliga kostnaden beräknas minska från 4600kr till 1900kr per år. Varav nästan 75% av patienterna beräknas endast behöva betala 1400kr eller mindre, beroende på behov av åtgärder.
De åtgärder som kommer att omfattas av det förstärkta högkostnadsskyddet är behandling av sjukdoms- och smärttillstånd, reparativ vård och vid rehabiliterande och habiliterande vård, med undantag av ny fast protetik bakom tandposition 5. Kort sagt de allra flesta åtgärder så som lagning, rotfyllning etc… För övrig tandvård gäller fortsatt det befintliga högkostnadsskyddet och för detta kan även ATB samt STB användas.
Detta är den största tandvårdsreformen på över 20 år och ett historiskt skifte i synen på tänderna. Vi sverigedemokrater gick till val på en sådan reform och det är oerhört glädjande att första etappen blev verklighet den 1 januari 2026.
Inom vården är samverkan viktig, både för att ta tillvara på den kapacitet som finns, där den finns. Men också eftersom samverkan kan bidra till effektivitetsvinster. Som en del i det har exempelvis Norra sjukvårdsregionförbundet beviljats medel för deras arbete med samordnad utveckling för god och nära vård i ett glesbygdsperspektiv. Ytterligare initiativ är under framtagande.
Ytterligare 16 miljoner kronor till god och nära vård i glesbygd – Regeringen.se
Svensk hälso- och sjukvård ska vara kvalitativ, tillgänglig och jämlik över landet. En viktig del i arbetet med att göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig är att öka antalet vårdplatser. I enlighet med Tidöavtalet gavs därför Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell långsiktig plan för att eliminera bristen på vårdplatser. Planen är presenterad och innehåller konkreta förslag på hur antalet vårdplatser kan öka. Det kan handla om både effektivare arbetssätt såväl som åtgärder för att säkerställa en hållbar kompetensförsörjning. Socialstyrelsen kommer att stödja regionerna i dess implementering.
https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/25f1ada213c247e7aefc205654f53329/2024-5-9098.pdf
För att människor ska kunna göra ett informerat vårdval i primärvården behöver redovisningen av vårdens effektivitet och kvalitet förbättras. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick därför den 9 december 2023 i uppdrag att genomföra en förstudie om hur redovisningen av effektivitet och kvalitet i offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård kan stärkas nationellt. Uppdraget slutredovisades den 16 december 2024.
För att stärka patientens ställning och öka likvärdigheten i vården behöver Myndigheten för vård- och omsorgsanalys granska medicinska resultat från regioner och kommuner. Detta kräver tillgång till känslig medicinsk information, vilket inte är tillåtet enligt nuvarande lag. Därför införs en ny lag som gör det möjligt för myndigheten att behandla nödvändiga personuppgifter samtidigt som integriteten skyddas. Lagen trädde ikraft den 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2023/04/ds-202310/
För att möta vårdens kompetensbehov i hela landet behöver det nationella ansvaret för kompetensförsörjningen stärkas. Socialstyrelsen och det Nationella vårdkompetensrådet har därför fått uppdraget att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ändrades och förlängdes under 2024 och slutredovisades den 28 februari 2025. Arbetet med implementeringen av planen fortgår.
Sverigedemokraterna anser att svensk hälso- och sjukvård ska vara kvalitativ, tillgänglig och jämlik över landet. Inom ramen för Tidöavtalet genomförs just nu en lång rad reformer som på olika sätt kommer att förbättra svensk hälso- och sjukvård. En viktig del i detta är att även se över själva huvudmannaskapet som idag är fördelat på 21 olika regioner. I enlighet med Tidöavtalet tillsattes i juni 2023 en parlamentarisk kommitté, Vårdansvarkommittén, med uppdrag att bland annat analysera och belysa för- och nackdelar, samt ta fram beslutsunderlag för ett stegvis och långsiktigt införande av ett helt- eller delvis statligt huvudmannaskap. Uppdraget slutredovisades den 2 juni 2025 och betänkandet är nu ute på remiss.
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202562/
Sverigedemokraterna och regeringen vill se en ökad statlig styrning av hälso- och sjukvården och när staten skjuter till medel är det också viktigt att säkerställa att dessa medel används på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Nya statliga medel till hälso- och sjukvården ska i huvudsak vara prestationsbaserade. Detta innebär att regionerna behöver kunna uppvisa konkreta prestationer för att få ta del av medlen. Likaså ska regionerna återrapportera hur dessa medel har använts och vad som har uppnåtts med dem.
Genom ett mer effektivt användande av våra gemensamma skattemedel kan vi förbättra hälso- och sjukvården. Det handlar om att korta vårdköerna, ge patienter snabbare hjälp och öka antalet vårdplatser så att svenskar kan känna trygghet i att vården finns när man behöver den. De gamla överenskommelserna med SKR byts nu ut mot tydliga statsbidrag som gör att staten kan följa upp hur resurserna används.
Regeringen fortsätter satsningen på god och nära vård med ny statsbidragsförordning – Regeringen.se
Idag delar staten och kommuner ansvaret för beslut och finansiering gällande personlig assistans. Detta försvårar möjligheterna att följa upp vilka som omfattas av LSS och vad deras behov av stöd och service är. En utredare har därför fått i uppdrag att undersöka och föreslå hur personlig assistans ska organiseras under statlig ledning, med målet att skapa stabila förutsättningar för god kvalitet. Utredningen avslutades och redovisades den 1 mars 2023.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2021/09/dir.-202176
Den kommunala hälso- och sjukvården möter idag många äldre patienter med sammansatta behov, personer med kroniska sjukdomar och multisjuka personer. Samtidigt har utredningar och uppföljningar påvisat brister i tillgången till och medverkan av läkare. Därför behöver den kommunala hälso- och sjukvården stärkas. I syfte att stärka den medicinska kompetensen och möta de ökande behoven hos patienter fick en utredare 2023 i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkra tillgången till läkare och skapa bättre förutsättningar för personal- och kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården. Uppdraget slutredovisades den 1 november 2024.
Den 13 mars beslutade Sverigedemokraterna och regeringen om en lagrådsremiss med förslag som gör det möjligt för kommuner att anlita läkare i den kommunala hälso- och sjukvården. Syftet är att stärka tillgången till medicinsk kompetens och höja kvaliteten för patienter samt skapa en tryggare och mer tillgänglig vård, inte minst för äldre. Det föreslås också att det i hälso- och sjukvårdslagen ska föras in ett bemyndigande för bland annat regeringen att meddela föreskrifter om utformningen och innehållet i avtal om läkarmedverkan.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård – Regeringen.se
En samsjuklighetsdelegation har tillsats som i linje med samsjuklighetsutredningen ska ta fram en plan för reformens genomförande, analysera och föreslå eventuella ändringar eller kompletteringar av Samsjuklighetsutredningens förslag, genomföra nya och kompletterande konsekvensanalyser samt föra dialog med berörda aktörer i reformarbetet.
Den 4 maj 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som ska möjliggöra en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd.
Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår bland annat:
Lagändringarna och den nya lagen förväntas träda i kraft den 1 januari 2028.
Delegation ska stärka insatserna för personer med samsjuklighet – Regeringen.se
https://regeringen.se/contentassets/703df8be918c43fbb99922ac1b5c95c6/prop.-2025-26-251.pdf
Arbetet med att förbättra den psykiska hälsan och motverka psykisk ohälsa är frågor som Sverigedemokraterna har drivit länge. Det är också en omfattande punkt i Tidöavtalets kapitel för hälso- och sjukvård. Bland annat har en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention presenterats. Den nationella strategin ska ge en långsiktig inriktning för arbetet och är grundat på en tvärsektoriell ansats som skapar förutsättningar för en gemensam riktning för hela samhället i detta viktiga arbete.
Arbetet pågår också med att inrätta en haverikommission vid suicid. Denna form av utredningsfunktion skulle kunna skapa bättre förutsättningar för ett effektivt och ändamålsenligt suicidpreventivt arbete. 2023 tillsattes en utredning med syftet att brett se över det suicidpreventiva området, och att föreslå hur en sådan utredningsfunktion kan utformas. Uppdraget slutredovisades den 1 oktober 2024 i form av betänkandet ”Livsviktigt lärande” som nu bereds vidare i Regeringskansliet.
Livsviktigt lärande – Regeringen.se
Vidare avsattes närmare 1,6 miljarder inom området psykisk hälsa och suicidprevention i budgetpropositionen för 2025. Flera initiativ har tagits inom ramen för denna Tidöpunkt och arbetet pågår fortsatt.
En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicid
Den 17 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag till ny lag om nationella utredningar för att förebygga suicid. Den nya lagen ska innehålla bestämmelser om utredningar som genomförs i syfte att stärka det suicidpreventiva arbetet.
Den nya lagen föreslås bland annat innebära att:
Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/03/prop.-202526190
Patientsäkerhet är en grundbult i hälso- och sjukvården och därmed en avgörande förutsättning för en god och trygg förlossningsvård i hela landet. Den statliga tillsynen är ett viktigt verktyg för att säkerställa en patientsäker hälso-och sjukvård. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har därför fått i uppdrag att förstärka den nationella tillsynen av mödrahälsovården och förlossningsvården under åren 2023–2025. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2026.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att följa upp de insatser som regionerna vidtar inom de olika insatsområdena med anledning av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa 2024. Uppdraget ska slutredovisades den 30 augusti 2025.
För att kunna styrka ett brott är det avgörande att säkra spår, särskilt vid sexualbrott. Därför är det viktigt att personer som har utsatts för eller kan ha utsatts för sexualbrott får en rättssäker, jämlik och enhetlig spårsäkring i hela landet. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att komplettera underlaget i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43) för att möjliggöra en tydlig reglering av hälso- och sjukvårdens ansvar för spårsäkring vid sexualbrott. Uppdraget slutredovisades den 31 maj 2025.
Dagens alltmer specialiserade sjukvård och ett ökande antal äldre och multisjuka patienter ställer höga krav på hälso- och sjukvården. För att kunna tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fått i uppdrag att följa upp och analysera hur många i befolkningen som har en fast läkarkontakt samt titta på utvecklingen inom området. Uppdraget ska slutredovisas den 31 maj 2027.
Till skillnad från primärvården finns det i dag inget särskilt krav på att patienter i den specialiserade vården ska kunna få tillgång till en fast läkarkontakt. För vissa patienter anses dock fasta läkarkontakter vara avgörande för att säkerställa trygghet och kontinuitet i vården. En utredare har därför fått i uppdrag att kartlägga behovet av kontinuitet och sammanhållen vård för patienter inom den specialiserade vården. Uppdraget ska slutredovisas den 25 maj 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/05/dir.-202450
För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett föregångsland inom cancervården behöver den befintliga nationella cancerstrategin som presenterades 2009 uppdateras och anpassas efter den stora utveckling som skett sedan dess. En utredare har därför fått i uppdrag att föreslå en uppdaterad nationell cancerstrategi som även inkluderar barncancer. Uppdraget redovisades den 30 november 2024 och bereds vidare.
För att komma tillrätta med de långa väntetiderna inom cancervården har staten och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) ingått en överenskommelse om cancervården för 2025. Överenskommelsen omfattar satsningar fördelat per region efter befolkningsstorlek samt en prestationsbaserad del som baseras på regionernas rapportering till Socialstyrelsen.
Regeringen och SKR fortsätter satsningen på cancervård – Regeringen.se
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2024 betala ut 80 miljoner kronor till Genomic Medicine Sweden för fortsatt stöd till deras pågående arbete med att erbjuda helgenomsekvensering till barn med cancer eller sällsynta hälsotillstånd.
Påminnelse: Pressträff om stöd till Genomic Medicine Sweden – Regeringen.se
Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och förväntas snart bli den vanligaste. För att motverka denna utveckling behövs effektiva och riktade insatser för att stärka cancervården, inklusive barncancervården. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) fick därför 2023 i uppdrag att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av nya läkemedel med fokus på cancer. Uppdraget slutredovisades den 3 januari 2024.
Det sker ständigt förbättringar inom cancervården som gör att allt fler kan leva både under och efter en cancerdiagnos. Tyvärr ökar samtidigt förekomsten av cancer vilket skapar ett växande behov av en stark och jämlik rehabiliteringvård. Socialstyrelsen fick därför 2023 uppdraget att bland annat kartlägga den regionala cancerrehabiliteringen. Uppdraget slutredovisades den 28 juni 2024.
En viktig del i arbetet med att förebygga och motverka cancer är att säkerställa att patienter får tillgång till bästa möjliga vård och behandling, exempelvis genom tillgång till nya läkemedel. Läkemedelsverket fick därför 2023 i uppdrag att utföra en tillsynsinsats avseende medicintekniska produkter som används vid diagnostik och behandling av cancer, med särskilt fokus på strålbehandling. Uppdraget slutredovisades den 31 januari 2025.
Under 2022 skedde en s.k. ”catch-up” vaccinering av kvinnor som inte erbjudits vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Folkhälsomyndigheten fick 2023 i uppdrag att utreda behovet av och kostnader för att erbjuda ”catch-up” vaccination av HPV även till pojkar, män, MSM, transpersoner och personer som lever med hiv. Uppdraget slutredovisades den 1 juni 2024. Ytterligare insatser vad gäller vaccination av HPV ryms inom canceröverenskommelsen med SKR.
Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2025
Under våren 2023 tog regeringen initiativ till att uppdatera den nationella cancerstrategin. Uppdateringen görs i syfte att säkerställa att strategin är anpassad till nuvarande kunskapsläge och framtidens utmaningar samt att Sverige har de förutsättningar som krävs för att förbli ett föregångsland inom cancervård. Arbetet med uppdateringen kommer att fortgå under 2024. Uppdraget slutredovisadess den 31 mars 2025 och bereds vidare.
Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ingick i december 2023 en överenskommelse om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider under 2024. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att följa upp regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp (SVF) samt de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2025.
Runtom i Sverige pågår omställningen till en god och nära vård. Primärvården ska vara navet i vården och samverka både med den specialiserade vården och socialtjänsten samt andra aktörer som behövs utifrån patientens perspektiv. Socialstyrelsen fick 2023 uppdraget att 1) stödja och 2) följa upp omställningsarbetet såväl på nationell nivå som i regioner och kommuner. Uppdraget ska slutredovisas 31 mars 2024 respektive 30 augusti 2028.
Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att lämna förslag på riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården. Genom en gemensam målbild och ökad tydlighet gällande personalbehovet i såväl olika regioner som i riket som helhet förväntas riktvärdena bidra till bättre förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning i primärvården. Slutredovisning ska ske senast maj 2026.
Riktvärden ska skapa underlag för en stärkt kompetensförsörjning i primärvården – Regeringen.se
Avsaknaden av en gemensam digital infrastruktur för hälsodata har lett till att viktiga uppgifter om patienter går förlorade mellan olika vårdkontakter. För att förbättra vårdkvaliteten, öka patientsäkerheten och minska den administrativa bördan för vårdpersonalen bör den digitala infrastrukturen reformeras. Ett av de första stegen som togs var ett uppdrag till E-hälsomyndigheten för att ta fram en färdplan som skulle ligga till grund för det vidare arbetet.
I december 2023 tillsattes en nationell samordnare som ska bistå regeringen i det påbörjade arbetet med en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Utöver att bistå regeringen ska samordnaren också informera berörda om regeringens arbete med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården och genom en nära dialog med berörda aktörer förbereda för införandet av denna infrastruktur.
Andra moment som denna punkt hanterar är bland annat att en utredare har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa en nationell digital infrastruktur för både hälso- och sjukvård samt tandvård. Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2026.
För att skapa en jämlik, nära och patientsäker förlossningsvård i hela landet har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för förlossningsvården. Planen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i regionerna. Uppdraget ska slutredovisas 15 september 2025.
Syftet med den nationella vårdförmedlingen är bland annat att patienter ska kunna erbjudas vård hos någon annan vårdgivare där väntetiderna är kortare. Detta kommer att utgöra ett viktigt verktyg för att förbättra effektiviteten och funktionaliteten inom vården. Det pågår idag ett intensivt arbete med den nationella vårdförmedlingen. Arbetet består bland annat i att bygga upp den infrastruktur som behövs och forma ett system för att samla ihop och tillhandahålla den data som ska ingå. Nedan följer några exempel på steg som tas eller har tagits.
E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen fick 2023 uppdraget att ta fram en plan för en nationell vårdförmedling. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2025 och ligger till grund för det fortsatta arbetet med att implementera vårdförmedlingen.
I syfte att effektivisera en nationell vårdförmedling och ge tillgång till information om vårdgivare och deras tjänster behövs en enhetlig digital infrastruktur. E-hälsomyndigheten har därför fått i uppdrag att ta fram och tillhandahålla en digital tjänst i form av en nationell katalog över vårdgivare och utövare av socialtjänst. Uppdraget slutredovisades den 30 april 2025.
Medan arbetet med den nationella vårdförmedlingen pågår fick E-hälsomyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen 2023 i uppdrag att omgående stödja regionerna i att möjliggöra att patienter som väntar på vård får behandling hos vårdgivare på andra håll i landet. Det innebär bland annat att skapa en nationell översikt över både offentliga och privata vårdgivare som kan ta emot patienter för operation eller behandling. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2026.
I syfte att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning har en särskild utredare fått i uppdrag att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbanken kan förenklas och förkortas. Målet är att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Uppdraget slutredovisades den 21 januari 2025.
Potentialen i koldioxidinfångning är stor men det är en teknik som kräver stora investeringar. För att skapa incitament att fånga in och lagra koldioxid från anläggningar som förbränner biobränslen fattade regeringen 2024 ett beslut den om statligt stöd till avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid med biogent ursprung. Stödet började fördelas i slutet av 2024 genom så kallade omvända auktioner där Energimyndigheten är utsett till auktionsförrättare.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/07/nya-regler-for-stod-till-bio-ccs/
För att kunna ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader behöver det finnas tillgång till laddinfrastruktur i hela landet. Budgetpropositionen för 2024 innehöll därför både förlängda och förstärkta satsningar på laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon. Tillsammans med tidigare satsningar uppgår nu tillgängliga medel på detta anslag till 2,5 miljarder kronor för perioden 2024–2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/09/forstarkning-av-stod-till-laddinfrastruktur/
I syfte att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur och göra det lättare för fler att ladda elbilar nära bostaden fick Transportstyrelsen 2023 i uppdrag att se över och förenkla de regelverk som är relevanta för laddning av fordon på s.k. allmän platsmark. Uppdraget slutredovisades 5 april 2024. Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att både hyresgäster och bostadsrättshavare ska kunna få en laddningspunkt installerad till sin bilparkeringsplats. Förslagen röstades igenom den 29 april 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/03/prop.-202526148
I syfte att främja en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av laddinfrastruktur fick Energimyndigheten 2024 i uppdrag att lämna förslag till hur de olika stöd som finns idag kan samlas eller samordnas på ett sätt som underlättar för stödmottagarna samt hur stöden kan utvecklas för att på längre sikt skapa ett mer robust system. Uppdraget ska slutredovisas 1 mars respektive 25 december 2025. Regeringen har i samtliga budgetpropositioner avsatt medel för utbyggnaden av laddinfrastruktur.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2022/11/prop.-2022231
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/09/prop.-2023241
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/09/prop.-2024251
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2025/09/2025261/
För att kompensera hushåll och företag för de höga elpriserna infördes ett tillfälligt elstöd och ett utökat elstöd 2021–2023.
I syfte att stärka försörjningstryggheteten och öka effektiviteten i elsystemet har Energimyndigheten fått i uppdrag att ta fram åtgärder för att förbättra marknadsbaserad flexibilitet, så att efterfrågan och småskalig produktion lättare kan anpassa sig till varandra. Uppdraget delredovisades den 20 april 2025 och slutredovisades den 20 november 2025.
För att främja energieffektivisering och minska hushållens sårbarhet vid höga energipriser infördes 2023 ett bidrag för energieffektivisering i småhus. Bidraget är ett komplement till elprisstöden och syftar till att effektivisera småhusens el- och gasbehov både på kort och lång sikt. Målet är att göra småhusboende bättre rustade inför eventuella framtida energichocker och utmaningar.
Vattenkraften har en mycket viktig roll i det svenska elsystemet. Nackdelen med vattenkraften är dock att den orsakar stora skador på ekosystemen i Sveriges vattendrag. I ett försök att återställa dessa skador omprövas alla vattenkrafttillstånd med villkor som är äldre än 40 år. För att ge tid åt analys och genomförande av förändringar av systemet har omprövningen av miljötillstånd därför att pausats. Förordningsändringen trädde i kraft den 30 januari 2023.
För att kunna genomföra den nya inriktningen mot 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 behöver myndigheterna få så bra förutsättningar som möjligt. En bokstavsutredare har därför fått i uppdrag att se över myndigheternas uppgifter och ansvar inom energiområdet så att de kan utvecklas och förtydligas. Uppdraget slutredovisades den 29 mars 2024.
Den tidigare Socialdemokratiskt-ledda regeringen tillsatte en statsrådsgrupp med syfte att styra Vattenfall bort från kärnkraft och mot förnybar elproduktion. För att Vattenfall istället ska bli ledande i utbygganden av planerbar, fossilfri elproduktion, nominerades 2023 en styrelse med tre nya ledamöter som ska bidra till detta arbete.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/04/ny-styrelse-foreslas-for-vattenfall/
För att stödja omställningen i industrin och transportsektorn behöver kraftsystemet byggas ut, så att fler företag kan ansluta. Detta kräver användning av alla fossilfria kraftslag både på land och till havs. Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen har därför fått i uppdrag att ta fram uppdaterade tekniska specifikationer för intermittent kraftproduktion och föreslå incitament som främjar effekt vid rätt tidpunkt. Uppdragen slutredovisades den 18 december 2025.
En ny energiforskningsproposition (som innebär att energiforskningen läggs om i grunden och där alla energislag inkluderas) propositionen röstades igenom i riksdagen den 13 mars 2025.
I syfte att underlätta utbyggnaden av kärnkraft ges kommuner möjlighet att söka bidrag för att genomföra pilotprojekt som ska omfatta kartläggningar av förutsättningar för etablering av kärnenergianläggningar. Naturvårdsverket har fått uppdraget att bevilja och samordna utvalda kommuners arbete med pilotprojekten. Uppdraget slutredovisades den 27 november 2025.
Energipolitikens långsiktiga inriktning
Den 19 mars 2024 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag för att tydliggöra den långsiktiga inriktningen för energipolitiken. Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår ett planeringsmål om att planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen. Regeringen föreslår också ett leveranssäkerhetsmål om att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser. Regeringen bedömer vidare att det finns behov av att se över det nuvarande energieffektiviseringsmålet.
Den 29 maj 2024 röstades förslagen igenom och de nya målen började gälla från och med det datumet.
För att kunna möta samhällets ökade behov av el och samtidigt säkerställa god försörjningstrygghet krävs en omfattande utbyggnad av elproduktionskapacitet, elnät och lagringsmöjligheter. Den 19 mars 2024 överlämnades därför den energipolitiska inriktningspropositionen till riksdagen. Den nya inriktningen innebär införandet av nya planering- och leveransmål samt en översyn av dagens mål för energieffektivisering så att inget hållbart kraftslag diskrimineras.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/03/prop.-202324105
Stabil tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft. Samtidigt behöver elproduktionen i princip fördubblas inom 25 år för att samhället ska klara elektrifieringen. För att investeringar av detta slag ska komma till stånd kan det vara avgörande att Staten bär delar av risken. Riksgäldskontoret fick därför 2023 uppdraget att vidta förberedande åtgärder för att kunna ställa ut statliga kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft.
https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2023/11/kreditgarantier-for-investeringar-i-ny-karnkraft/
Regeringen beslutade om ansökan för Hansa Power Bridge juni 2024 där man avslog den.
För att uppnå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden på ett genomförbart och kostnadseffektivt sätt har Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet fått i uppdrag att utveckla en vägledning med metoder för att bedöma effektiviteten av klimatpolitiken. Uppdraget slutredovisades den 19 december 2024.
I syfte att säkerställa att klimatåtagandena gentemot EU nås utan att hushåll och näringsliv i Sverige drabbas av orimligt höga kostnader eller hämmande regelverk tillsätts en ny styrmedelutredning. Utredningen ska bland annat föreslå hur reduktionsplikten bör utvecklas och vilka principer som ska gälla för en långsiktig stabil och samhällsekonomiskt effektiv prissättning av fossila utsläpp. Uppdraget skulle ha slutredovisats den 4 maj 2026 men har blivit försenat.
Vindkraft har en viktig plats i energimixen, men ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen. I april 2022 fick en utredare i uppdrag av dåvarande regeringen att lämna förslag för hur kommunerna kan ges stärka incitament att medverka till utbyggd vindkraft. Uppdraget ändrades i november 2023 till att utredaren även skulle föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftutbyggnad.
Den 14 april beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om en lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till en ersättning motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning (vindkraftsersättning). Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning. Vindkraftsersättningen föreslås vara högre ju närmare anläggningen bostadsbyggnaden ligger.
Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.
Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Principen att den ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutning orsakar samt exklusivitet för anläggande av vindkraftsparker Principen att den ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutning orsakar samt exklusivitet för anläggande av vindkraftsparker svenska kraftnäts instruktioner ändrades för att genomföra principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar november 2023. Kommittédirektiv för utredning om ny lag för havsbaserad vindkraft som inkluderar frågan om exklusivitet och förutsättningar för nätanslutning beslutades våren 2023.
Fler kärnreaktorer på nya platser
För att öka elproduktionen behöver Sverige bygga fler kärnreaktorer på nya platser. Tidigare har miljöbalken begränsat möjligheten att bygga nya reaktorer, vilket inneburit att en ny reaktor endast kunnat tillåtas om den ersatte en permanent avstängd reaktor och byggdes på en plats där en befintlig reaktor redan fanns. Dessa begränsningar har nu tagits bort. Från och med den 1 januari 2024 är det därmed möjligt att ha fler än tio reaktorer i drift och på nya platser än tidigare.
Fossilfri elproduktion
För att Sverige ska kunna nå målet om 100 procent fossilfri elproduktion innan 2040 behöver nuvarande regler för kärnkraft ses över. En särskild utredare har därför fått uppdraget att utreda tillståndsprövningen av kärnkraftsreaktorer. Målet är att tillståndsprocesserna för kärnkraft bli kortare och att det ska införas ett snabbspår för kärnkraft i miljötillstånds processen som innebär att tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet. Uppdraget slutredovisades den 30 december 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023155
Säker hantering
För att bygga nya kärnreaktorer krävs att kärnavfall och använt kärnbränsle hanteras på ett säkert sätt. För att nya aktörer ska kunna etablera sig på marknaden måste det säkerställas att både avfallshantering och ansvar för forskning och utveckling är effektivt. En utredare har därför fått i uppdrag att analysera och bedöma behovet av ändringar i regelverken för hantering av kärnavfall och använt kärnbränsle, särskilt med tanke på nya reaktorer på nya platser. Uppdraget slutredovisades den 29 augusti 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023155
Förutsägbar och rättvis avgiftsstruktur
Vid byggandet av en kärnkraftsreaktor tas en avgift ut för att täcka alla kostnader kopplade till verksamheten, enligt principen om att förorenaren betalar. Den nuvarande prövningsavgiften reflekterar dock inte den mångfald av reaktortyper som kan bli aktuella i framtiden, eller ansökningar som rör både stora och små reaktorer, på befintliga eller nya platser. För att skapa en mer förutsägbar och rättvis avgiftsstruktur har en särskild utredare tillsatts. Uppdraget slutredovisades den 30 december 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023155
Anpassning av regelverket för beredskaps- och planeringszoner
Beredskaps- och planeringszoner är områden där skyddsåtgärder förbereds för att kunna hantera en radiologisk nödsituation effektivt. För att göra dessa zoner mer förutsebara för de som ansöker om tillstånd att bygga en reaktor, har en utredare fått i uppdrag att analysera och bedöma behovet av anpassning av regelverket för dessa zoner. Detta inkluderar också att se över hur processparametrar för nya reaktorer ska hanteras, både på befintliga och nya platser. Uppdraget slutredovisades den 27 februari 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023155
Utbyggnad av ny kärnkraft
Den 5 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om tre propositioner med förslag som ska göra det enklare att etablera ny kärnkraft i Sverige. Det handlar om fler möjliga platser för kärnkraft vid kusten, en mer ändamålsenlig prövning och vad som avses med en kärnteknisk anläggning.
Förslagen i propositionerna syftar till att underlätta utbyggnaden av ny kärnkraft i Sverige och därmed en effektiv klimatomställning. Regeringens beslut innebär bland annat ändringar i miljöbalken som möjliggör för ny kärnkraft på fler platser vid kusten. Genom lagändringen tas de förbud bort som hindrar en prövning av ny kärnkraft på platser som skulle kunna vara lämpliga.
Beslutet att överlämna förslagen till riksdagen i tre propositioner ska säkerställa att lagstiftningen inte utgör hinder för utbyggd kärnkraft och att det blir enklare att etablera ny kärnkraft i Sverige. Den nya godkännandelagen får tillämpas på ansökningar om ny kärnkraft som lämnas in efter den 10 mars 2026.
Lagändringarna för en mer ändamålsenlig tillståndsprövning föreslås träda i kraft den 17 juni 2026 och övriga lagändringar den 15 juli 2026.
Elmarknadens utformning
Under de kommande decennierna förväntas den svenska elmarknaden genomgå stora förändringar på grund av elektrifiering, utfasning av fossila bränslen och målet om 100 % fossilfri elproduktion till 2040. För att stödja denna omställning behöver roller och ansvar klargöras. En särskild utredare har därför fått i uppdrag att analysera hur elmarknaden kan utvecklas för att tydliggöra systemansvar, öka leveranssäkerhet och robusthet, samt ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning. Uppdraget redovisades den 25 april 2025.
Pressmeddelande: Regeringen tillsätter utredning om elmarknadens utformning
Regelverk för framtidens el- och gasnät
Regeringen beslutade i oktober 2025 om förslag till regelverk för framtidens el- och gasnät. Förslagen röstades igenom den 26 november 2025 och lagändringarna började gälla dels den 1 januari 2026 och dels den 1 januari 2027.
Proposition: Regelverket för framtidens el- och gasnät
Nya lagar om elsystemet
Den 13 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition som innehåller förslag som tydliggör systemansvaret i elsystemet, avvecklar anvisade elavtal och underlättar energidelning. Förslagen ska öka leveranssäkerheten och främja konkurrenskraftiga priser för både el och elnät.
En ny elmarknadslag och en ny lag om elektriska ledningar ersätter den nuvarande ellagen. Syftet är att modernisera regelverket och göra det mer överskådligt. Propositionen innehåller också förslag som ska förtydliga systemansvaret, avveckla systemet med anvisade elavtal och underlätta energidelning.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Bestämmelserna om leveransskyldiga sistahandsleverantörer föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
Pressmeddelande: Regeringen går vidare med nya lagar om elsystemet
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/04/prop.-202526240
I december 2024 överlämnades betänkandet Effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare. Utredningen föreslår bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott. Den 28 maj 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om proposition med förslag som syftar till att ge de brottsbekämpande myndigheterna möjlighet att bekämpa brottslighet som begås av barn under 15 år.
I propositionen föreslås följande:
• Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år.
• Preventiva tvångsmedel ska få användas mot barn under 15 år för att förebygga, förhindra och upptäcka viss särskilt allvarlig brottslighet.
• Barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under något längre tid än i dag för förhör eller i syfte att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst.
Förslagen röstades igenom den 17 september 2025 och lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2025. Flera av lagändringarna ska tidsbegränsas till den 30 september 2028 eller den 30 september 2030.
Tullverkets befogenheter
Den organiserade brottsligheten är systemhotande och Tullverket har en nyckelroll i arbetet mot den kriminella ekonomin. En proposition lades därför fram med förslag om en ny lag som stärker Tullverkets befogenheter. Tulltjänstemän ska bland annat få utökad rätt att använda våld i tjänsteutövningen, bättre möjligheter att stoppa transportmedel och kontrollera försändelser. Lagändringen trädde i kraft den 7 november 2024.
Skärpta regler mot utförsel av stöldgods
Regeringen och Sverigedemokraterna har gått fram med lagförslag som bland annat innebär att utförsel av stöldgods ur riket kriminaliseras. I propositionen föreslås att ett nytt brott, utförselhäleri, införs. Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Även försök, förberedelse och stämpling till utförselhäleri och grovt utförselhäleri föreslås kriminaliseras. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli och den 1 september 2025.
Kontaktförbud är en viktig skyddsåtgärd för främst kvinnor och barn som är utsatta för våld och andra kränkningar i nära relationer. Lagstiftningen ändras i syfte att göra det möjligt att meddela fler kontaktförbud, stärka den brottspreventiva funktionen och åstadkomma ett reellt skydd för de utsatta. Vid brott i nära relation ska kontaktförbud som huvudregel meddelas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025.
Kamerabevakning är en viktig åtgärd för att skapa trygghet, förebygga brott och lagföra gärningspersoner. Under 2023 fick en utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta kamerabevakning för kommuner och regioner. Utredningen föreslår bland annat att tillståndskravet för kameraövervakning ska avskaffas för kommuner, regioner och statliga myndigheter. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025.
Den nuvarande regeln för villkorlig frigivning innebär att alla som döms till fängelse mellan en månad och tre år får samma prövotid – ett år. I syfte att motverka återfall i brott fick en utredare den 2 juni 2023 i uppdrag att överväga en längre prövotid och se över hur stöd och kontroll, som övervakning, kan säkerställas om villkorlig frigivning inte beviljas. Uppdraget slutredovisades den 4 juli 2024.
Den 21 oktober 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om att flytta fokus från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. För att åstadkomma detta ser man över centrala delar av strafflagstiftningen i syfte bland annat att skärpa innehållet i de befintliga påföljderna, framförallt fängelsestraffet.
Den 3 december 2025 röstades propositionen om skärpta regler för villkorlig frigivning igenom.
Förslagen handlar bland annat om att:
Ett syfte med förslagen är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.
Lagändringarna började gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
För att stärka förtroendet för rättsväsendet samt förbättra möjligheterna att klara upp brott och lagföra gärningsmän, moderniseras nu preskriptionslagstiftningen. Den nuvarande lagstiftningen, som är nästan hundra år gammal, har inte anpassats till dagens samhälle och brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025. Merparten av lagändringarna gäller även för brott som har begåtts men som vid den tidpunkten inte har preskriberats.
Risken för att dömas till ett långt fängelsestraff är inte alltid tillräckligt för att hindra personer från att begå nya allvarliga brott. I syfte att stärka samhällsskyddet och förebygga återfall i brott gavs en utredare i uppdrag att se över möjligheten att frihetsberöva gängkriminella och andra samhällsfarliga personer på obestämd tid. Uppdraget slutredovisades den 4 juli 2024.
Den 22 januari 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag att en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd ska införas och att påföljden ska kallas säkerhetsförvaring. Påföljden ska kunna användas för personer som har begått allvarliga brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid och som har en hög risk för återfall i sådan brottslighet.
Den 18 mars 2026 röstades regeringens proposition Säkerhetsförvaring – en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd igenom.
Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet.
Vid minimitidens utgång kan domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas.
Syftet med förslagen är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse.
De nya reglerna började gälla den 15 april 2026.
Stärkt straffrättsligt skydd för vissa polisanställda
Allt fler anställda inom Polismyndigheten utsätts för våld, hot och trakasserier. För att öka skyddet för polisanställda presenterades en proposition 2023. Förslagen handlar bland annat om att ge ökad sekretess och att tillåta polisanställda att använda andra uppgifter än namn vid dokumentation av åtgärder och beslut. De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.
Starkare skydd för offentliganställda
Det är idag vanligt att tjänstemän, som poliser och socialsekreterare, utsätts för våld, hot och förolämpningar. Regeringen och Sverigedemokraterna har därför gått fram med förslag som stärker skyddet för offentliganställda. Bland annat genom att skärpa straffskalorna för hot ovh våld mot tjänsteman och att kriminalisera förolämpning mot tjänsteman. Det ska även bli möjligt att oftare vara anonym som tjänsteman i beslut och underrättelser om man riskerar at utsättas för hot eller trakasserier i sin yrkesutövning. Lagändringarna trädde i kraft den 2 juli 2025.
Skärpta straff för brott inom gängrelaterad brottslighet
Organiserad brottslighet och brott i kriminella nätverk är ett stort samhällsproblem. 2023 skärptes straffen för brott inom gängrelaterad brottslighet. För att straffen bättre ska spegla brottens allvar har en utredare fått i uppdrag att föreslå ytterligare skärpningar, inklusive dubbla straff för alla brott som är kopplade till kriminella nätverk. Uppdraget slutredovisades den 5 juni 2025.
Skärpta straff för de allvarligaste brotten
För att markera allvaret i brott som möjliggör skjutningar och sprängningar som typiskt sett begås i kriminella nätverk föreslogs 2023 en kraftig skärpning av straffen för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024.
Livstids fängelse för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott
För att skydda samhället och ge upprättelse till brottsoffer gavs en särskild utredare den 20 juli 2023 uppdraget att föreslå ändringar i straffskalorna som gör att straffen bättre återspeglar brottens allvar. Det innebär skärpta straff för bland annat brott som är vanliga i kriminella nätverk, vålds- och sexualbrott samt brott som hotar rättsstatens och samhällets fundament. Uppdraget slutredovisades den 5 juni 2025.
Den 9 april beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med flera förslag som ett led i att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Ett av förslagen är att livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023115
Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
För att stärka det straffrättsliga skyddet för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner, bland andra lärare, sjukvårdspersonal och socialtjänsten, föreslog regeringen och Sverigedemokraterna att utöka tillämpningsområdet för straffbestämmelserna om våld och hot mot tjänsteman. Detta innebär avsevärda straffskärpningar för brott som begås mot dessa skyddade grupper och är en markering från samhällets sida att brott mot samhällsfunktioner aldrig tolereras. Lagändringarna trädde i kraft 1 augusti 2023.
Den grova organiserade brottsligheten går allt längre ned i åldrarna. I syfte att förebygga att barn hamnar i grov kriminalitet lämnades 2023 en proposition till riksdagen med en rad åtgärder som ska förbättra regelverket när barn misstänks för brott. Lagändringarna trädde i kraft 23 juli 2023.
Stärkt föräldraansvar
Att stärka föräldraansvaret är centralt i det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har därför fått i uppdrag att betala ut och följa upp en satsning på statsbidrag till kommuner och regioner under 2023 och framåt.
Stärkt samverkan mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin
Psykisk ohälsa bland barn och unga är en riskfaktor för att hamna i kriminalitet och är vanligt bland unga som begår brott. Delegationen för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område fick därför 2024 ett utökat uppdrag som inkluderar stärkt samverkan mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. Uppdraget slutredovisades den 1 juni 2025.
Sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke
Det finns barn i utsatta livssituationer som är i behov av öppna insatser till följd av bl.a. förhållanden i hemmet, men som inte får detta då samtycke av vårdnadshavarna saknas. I syfte att öka socialnämndens möjligheter att stödja barn sänks åldersgränsen för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke från 15 år till 12 år. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2023.
https://www.regeringen.se/contentassets/0107c7de31f245dd894be69474990241/prop-2022-23-64.pdf
I syfte att stärka föräldraansvaret och ge socialtjänsten ytterligare verktyg att tidigt kunna ingripa om ett barn eller en ungdom dras in i kriminalitet har en utredare fått i uppdrag att föreslå en ordning där socialnämnden ska kalla vårdnadshavare till samtal inom 24 timmar efter att de fått kännedom om att ett barn misstänks för brott. Uppdraget slutredovisades den 30 augusti 2024.
Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen
Den tidigare sekretessregleringen har försvårat informationsdelning mellan myndigheter och har varit svår att tillämpa. I syfte att förbättra brottsbekämpningens tillgång till information beslutade regeringen och Sverigedemokraterna den 29 november 2024 om en proposition med förslag om att det ska införas en ny lag som ger ett antal statliga myndigheter samt kommuner, regioner och skolor en skyldighet att både på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Regeringen föreslår också ändringar i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen som innebär en utökad möjlighet för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att lämna uppgifter till brottsbekämpningen.
Den 26 februari 2025 röstades regeringens och Sverigedemokraternas proposition om Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen igenom.
Den nya lagen innebär att kommuner, regioner, skolor och ett antal statliga myndigheter utan hinder av sekretess ska lämna ut vissa uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Denna skyldighet innebär att uppgifter ska lämnas på begäran men även att uppgifter ska lämnas på eget initiativ.
Riksdagen röstade även igenom regeringens och Sverigedemokraternas förslag som innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska få större möjligheter att lämna uppgifter som är av betydelse för brottsbekämpningen.
Den nya lagen och lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025.
I syfte att förebygga, upptäcka och åtgärda fusk och felaktiga utbetalningar m.m. har en särskild utredare fått i uppdrag att överväga och föreslå förbättrade sätt att dela information mellan myndigheter och andra organ som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Uppdraget slutredovisades den 25 april 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/09/dir.-202487
Ökat informationsutbyte mellan myndigheter
Den 28 maj 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag för att motverka olika former av fusk, överträdelser och brottslig verksamhet. För att åstadkomma det är det avgörande att myndigheter kan dela information med varandra på ett effektivt och enkelt sätt.
I propositionen föreslår regeringen att uppgifter ska kunna lämnas om det behövs för följande syften:
• Förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.
• Utreda brott.
• Förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar.
• Förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.
Innan en uppgift lämnas ska det göras en intresseavvägning. En uppgift får inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Viss sekretess undantas helt från bestämmelsens tillämpningsområde.
Den 22 oktober 2025 röstades propositionen igenom och lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2025.
För att motverka skjutningar, sprängningar och annan brottslighet som hotar tryggheten i ett område har en ny lag om preventiva vistelseförbud införts. Lagen gör det möjligt att förbjuda en person att vistas på allmänna platser, skolgårdar eller andra områden vid förskolor och fritidshem. De nya reglerna trädde i kraft den 1 februari 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2023/11/preventiva-vistelseforbud/
Vittna anonymt
Ingen ska behöva oroa sig för repressalier om man vittnar mot gängen, tyvärr har detta länge varit fallet. I syfte att klara upp fler brott och stärka skyddet för vittnen som riskerar att utsättas för hot och repressalier om de medverkar i en rättsprocess införs möjligheten att vittna anonymt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2024/05/anonyma-vittnen/
Informations- och utbildningsmaterial om vikten av att vittna och hur systemet med anonyma vittnen fungerar
För att få fler att vittna har Brottsoffermyndigheten fått i uppdrag att ta fram och sprida ett informations- och utbildningsmaterial om vikten av att vittna och hur systemet med anonyma vittnen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 29 september 2025.
För att komma tillrätta med de ökande antalet skjutningar och sprängningar överlämnades en proposition till riksdagen 2024 med lagförslag om säkerhetszoner. Förslagen innebär att polisen får särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål genom kroppsvisitation och genomsökning av transportmedel, utan konkret brottsmisstanke. Lagändringarna trädde i kraft den 25 april 2024 och flera säkerhetszoner har idag upprättats vilket återupprättar tryggheten i hela stadsdelar.
https://www.regeringen.se/contentassets/2b16cc5f506a4f4e9e781706d54f928d/prop-sakerhetszoner.pdf
En viktig del i arbetet med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten är att se till att polis och åklagare får tillgång till de verktyg som krävs för att komma åt de kriminella gängen. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som innebär att polisen lättare och i fler fall ska kunna använda preventiva tvångsmedel för att avlyssna kriminella för att förebygga och förhindra brott. Detta är ytterligare verktyg som polisen kan använda i kampen mot den organiserade brottsligheten.
I propositionen föreslås bland annat följande:
Den 19 september 2023 röstades förslagen igenom och lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2023.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/06/prop.-202223126
När rättsväsendet ges nya verktyg är det viktigt att des effekter följs upp så att de kan optimeras för att maximera den brottsbekämpande verkan. I ett andra led ska därför tillämpningen av de utökade möjligheterna att använda hemliga och preventiva tvångsmedel utvärderas och nyttan som dessa inneburit för brottsbekämpningen i stort kartläggas. Vidare har en särskild utredare fått i uppdrag att ta fram nya verktyg som innebär att polisen ges verktyg att störa, avbryta och sabotera pågående brott eller brottslig verksamhet i cybermiljö för att kunna slå hårdare mot exempelvis gängens rekrytering av barn online.
Kriminalvården expanderar för att hantera både långsiktiga platsbehov och den nuvarande platsbristen. För att avlasta Kriminalvården fick en utredare den 14 december 2023 i uppdrag att undersöka möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands. Målet är att teckna avtal som gör det möjligt att hyra platser i jämförbara länder i Sveriges närområde. Uppdraget slutredovisades 16 december 2024.
Den 23 mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om en ny lag om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands. Den nya lagen möjliggör att svenska fängelsestraff under viss tid kan verkställas i en kriminalvårdsanstalt utomlands. Syftet med förslagen är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom Kriminalvården
Förslagen har tagits fram med anledning av det avtal som Sverige och Estland undertecknade den 18 juni 2025 om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland. Lagen föreslås dock vara generellt utformad för att kunna tillämpas i förhållande till samtliga stater som Sverige har ingått eller kan komma att ingå motsvarande överenskommelser med.
Den nya lagen innehåller bestämmelser om bland annat Kriminalvårdens handläggning, urvalet av intagna som kan komma i fråga för verkställighet utomlands, permissioner, försändelser, upphörande av verkställigheten och möjligheten att överklaga beslut.
I propositionen föreslås också att riksdagen ska godkänna avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland samt överlåta rättskipnings- och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till Estland i enlighet med avtalet.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.
Den 9 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition och lagrådsremiss som utgör centrala delar i regeringens omläggning av kriminalpolitiken. En central del av reformen är införandet av villkorligt fängelse. Det innebär att domstolen först bestämmer längden på ett fängelsestraff, men att straffet i vissa fall kan göras villkorligt. Villkorligt fängelse ersätter dagens påföljder villkorlig dom och skyddstillsyn och presumtionen mot fängelse. Tilläggssanktioner i form av övervakning, samhällstjänst eller dagsböter kan kopplas till det villkorliga straffet. Vid återfall i brott eller brott mot villkoren kan beslutet om villkorlighet upphävas och straffet behöver då avtjänas i anstalt.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Pressmeddelande: Den största reformen av det svenska straffsystemet sedan brottsbalken infördes
Den 9 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition som utgör centrala delar i regeringens omläggning av kriminalpolitiken. Ett av förslagen är att presumtionen för häktning vid allvarlig brottslighet ska utvidgas till att omfatta grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck. Även försök, förberedelse och stämpling till brott med ett minimistraff på fyra års fängelse eller mer ska omfattas av presumtionen.
Syftet är att tydliggöra att personer som misstänks för dessa brott ska vara häktade och därmed förhindrade att fortsätta begå brott, fly eller påverka utredningen av brottet.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Informations- och utbildningsmaterial om vikten av att vittna
Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag att ta fram och sprida informations- och utbildningsmaterial om vikten av att vittna. Syftet är att uppmuntra fler att vittna, informera om det föreslagna systemet med anonyma vittnen och förbättra den allmänna kunskapen om brottmålsprocessen samt vittnens rättigheter och skyldigheter. Uppdraget slutredovisades den 29 september 2025.
Stärkt arbetet med stöd till brottsoffer och vittnen
I syfte att skifta fokus från gärningspersonen till brottsoffret har Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket fått i uppdrag att stärka arbetet med stöd till brottsoffer och vittnen. Uppdraget innebär att redogöra för hur myndigheterna arbetar för att säkerställa att brottsoffer och vittnen får tillräcklig information, stöd och ett gott bemötande. Uppdraget slutredovisades den 30 januari 2026.
Översyn av flera straff- och civilrättsliga frågor
I syfte att skärpa synen på hedersrelaterat våld och förtryck fick en utredare den 22 januari 2024 i uppdrag att se över flera straff- och civilrättsliga frågor, bland annat att ta ställning till om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utredaren ska även se över reglerna för utländska månggiften och fullmaktsäktenskap. Uppdraget slutredovisades den 18 april 2025 och bereds i Regeringskansliet.
Satsning på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck
I budgeten för 2024 genomfördes en treårig satsning på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck med 50 miljoner kronor per år. Satsningen förstärker de permanenta resurserna om drygt 350 miljoner kronor årligen som sedan tidigare finns på området. Totalt för 2024 avsätts drygt 600 miljoner kronor inom jämställdhetspolitiken för området könsrelaterat våld, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, prostitution och människohandel.
I syfte att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har Jämställdhetsmyndigheten fått i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige. Kartläggningen ska även omfatta relaterade frågor som arrangerade äktenskap, brudpris, giftomän och tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Uppdraget slutredovisades den 27 februari 2025.
Åtgärder mot skadliga utlandsvistelser
För att skydda barn och unga som riskerar att utsättas för skadliga utlandsvistelser utvidgades reseförbudet den 1 juni 2024. Det gäller bland annat uppfostringsresor, omvändelseförsök och barn som vill ansluta sig till terrorist- eller kriminella organisationer. Förslaget innebär också att reseförbud ska tillämpas vid omvändelseförsök eller när barn undanhålls från sociala myndigheter.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/02/prop.-20232472
Förbud mot kusinäktenskap m.m.
I syfte att motverka hedersförtryck tillsattes 2023 en utredning för att se över reglerna om äktenskapshinder. Utredningen föreslår bland annat att ett förbud mot kusinäktenskap införs i äktenskapsbalken, samt att förbudet ska omfatta äktenskap mellan ett syskon och ett syskons barn. Vidare ska kusinäktenskap inte erkännas i Sverige. Förslagen bereds i Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/10/utredning-foreslar-forbud-mot-kusinaktenskap/
Den 12 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om att det ska införas ett förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar. Syftet är att motverka hedersrelaterat förtryck, tvång och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap.
Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår därför att det ska införas ett undantagslöst förbud mot äktenskap mellan kusiner i Sverige och att utländska kusinäktenskap som huvudregel inte ska erkännas här. Det föreslås även motsvarande förbud mot äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon.
Slutligen föreslås även att det inte längre ska vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/03/regeringen-foreslar-forbud-mot-kusinaktenskap/
Inrättande av familjecentraler
För att motverka riskbeteenden som kan leda till att barn och unga dras in i kriminalitet har Socialstyrelsen fått i uppdrag att stödja kommuner och regioner i arbetet med att inrätta och organisera familjecentraler som innebär en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Uppdraget slutredovisades den 7 mars 2026.
Åtgärder mot nyrekryteringen av barn och unga
För att bryta nyrekryteringen av barn och unga ska socialnämndens förebyggande arbete mot brottslighet tydliggöras i en ny socialtjänstlag. Förslagen innebär att det generella förebyggande arbetet kompletteras med ett uttalat brottsförebyggande ansvar. Barn ska få stärkta rättigheter och socialtjänsten ska arbeta med tidiga insatser. Den nya socialtjänstlagen började gälla den 1 juli 2025.
Kommunikationsinsatser om den nya lagen under 2025 och 2026
För att öka kunskapen om socialtjänsten och de rättigheter, skyldigheter och möjligheter den nya socialtjänstlagen för med sig har Socialtjänsten fått i uppdrag att genomföra kommunikationsinsatser om den nya lagen under 2025 och 2026.
Brottsförebyggande med fokus på socialt utsatta områden
För att stimulera omställningen av det brottsförebyggande arbetet föreslås en riktad satsning till kommunerna under perioden 2025–2028. Medlen är avsedda att stödja kommunerna i omställningen mot att socialtjänsten ska arbeta mer brottsförebyggande med fokus på socialt utsatta områden.
Socialtjänsten spelar en central roll i att förebygga och motverka kriminalitet bland barn och unga och det är avgörande att de som arbetar där har rätt kompetens. Eftersom förutsättningarna för socialtjänstens arbete med barn, unga och brott har förändrats sedan kraven för socionomexamen senast sågs över, har en utredare fått i uppdrag att se över socionomexamen. Uppdraget slutredovisades den 4 mars 2024 och förslagen bereds inom Regeringskansliet.
För att stoppa nyrekryteringen av barn och unga till kriminella gäng tillsattes 2022 en utredning som analyserade den danska ordningen med ungdomskriminalitetsnämnder och föreslog hur en sådan modell skulle kunna införas i Sverige. Utredningen föreslår bland annat att staten ska ta ansvar för att gripa in, besluta om och följa upp brottsförebyggande åtgärder för barn och unga som riskerar att begå allvarlig brottslighet. Uppdraget slutredovisades den 8 mars 2024 och bereds inom Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/05/sou-202430/
Kommuner har idag möjlighet att förbjuda tiggeri på vissa platser genom lokala ordningsföreskrifter, men det finns begränsningar i hur dessa förbud kan utfärdas. I syfte att motverka tiggeri i Sverige har en särskild utredare fått i uppdrag att analysera om möjligheterna att begränsa tiggeri bör utökas samt lämna förslag som innebär tiggeriförbud på nationell nivå. Uppdraget slutredovisades den 30 juni 2025.
Utredningens förslag är att, om ett nationellt förbud införs, så ska det ske genom att en ny paragraf införs i 16 kap brottsbalken (1962:700) placerad närmast efter 16 § som anger förbud mot förargelseväckande beteende. Placeringen motiveras av brott mot allmän ordning regleras i 16 kap i brottsbalken. Den föreslagna paragrafen ska benämnas 16 a § och innebär förbud för en person, att på allmän plats, tigga för sin försörjning. Påföljden ska vara böter.
Betänkandet har därefter varit ute på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202583/
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/09/dir.-202491
Kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet
I syfte att lägga grunden för en kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet har en utredare fått uppdraget att analysera de rättsliga förutsättningarna för en sådan anslutning samt kartlägga omfattningen av felaktiga utbetalningar från kommuner och regioner till enskilda individer, företag och föreningar. Uppdraget slutredovisades den 20 februari 2025.
Utbetalningsmyndigheten inrättas
Regeringen beslutade i december 2022 om förslag med anledning av att Utbetalningsmyndigheten inrättas (prop. 2022/23:34). Den nya Utbetalningsmyndigheten inrättades den 1 januari 2024.
Straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag
Regeringen beslutade i juni 2025 om förslag som innebär att statliga stöd till företag och andra juridiska personer som beslutas av statliga myndigheter och enskilda organ får ett särskilt straffrättsligt skydd (prop. 2024/25:187). Lagförslagen började gälla den 1 januari 2026.
Proposition: Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag
Statliga utbetalningar till Utbetalningsmyndigheten
Regeringen beslutade i juni 2025 att en särskild utredare bl.a. ska ta ställning till vilka statliga utbetalningar som skulle kunna anslutas till Utbetalningsmyndighetens verksamhet utöver de som i dag omfattas samt om det bör vidtas andra åtgärder för att säkerställa korrekta statliga utbetalningar (dir. 2025:60).
Pressmeddelande: Ny utredning för att stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar
Renodling av myndighetens verksamhet
Den 30 april beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag som innebär att Utbetalningsmyndighetens verksamhet renodlas till kärnuppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Lagändringarna innebär en renodling av myndighetens verksamhet till kärnuppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Vidare föreslås ett antal lagändringar som en följd av att systemet avvecklas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Pressmeddelande: Regeringen tar nästa steg för att renodla Utbetalningsmyndighetens verksamhet
Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Den 18 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om att kommunernas utbetalningar ska omfattas av Utbetalningsmyndighetens verksamhet med dataanalys och granskning. Syftet med förslaget är att göra det lättare att upptäcka felaktiga utbetalningar och därigenom förhindra bidragsbrott.
Lagändringarna föreslås träda i kraft i två steg, för att möjliggöra för Utbetalningsmyndigheten att successivt utvidga sin verksamhet i dialog med kommunerna. Från 1 juli 2026 ska kommunerna lämna ut uppgifter när Utbetalningsmyndigheten begär det. Från 1 juli 2029 blir det obligatoriskt för kommuner att lämna uppgifter även utan begäran från Utbetalningsmyndigheten.
Förenkla för legala vapenägare
För att säkerställa en bred översyn av vapenregleringen och förenkla för legala vapenägare, som jägare och sportskyttar, utvidgades och förlängdes 2022 års vapenutredning. Syftet var att skapa ett regelverk som inte onödigt försvårar för dessa vapeninnehavare, samt att göra regelverket mer överskådligt och lättillgängligt. Uppdraget slutredovisades den 10 maj 2024.
Viltvårdsmyndighet
Regeringen beslutade i juli 2023 att en särskild utredare ska föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå (dir. 2023:108). Uppdraget slutredovisades den 7 maj 2025 och bereds inom Regeringskansliet.
Pressmeddelande: Utredning om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet
En ny vapenplag
Den 17 februari 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag till en ny vapenlag som förenklar regelverket för tillståndsgivning och innehav av skjutvapen för legala vapeninnehavare som jägare och sportskyttar. Den nya lagen syftar också till att motverka förekomsten av illegala vapen och den brottsliga användningen av vapen.
Den 29 april 2026 röstades förslagen om en ny vapenlag igenom.
Den nya vapenlagen innebär bland annat att:
De nya reglerna träder i kraft den 1 juni 2026.
Regeringen avser ytterligare att tillsätta en ny utredning som ska se över möjligheten till vapenbyte över disk, en straffrättslig uppdelning av brott som typiskt sett begås av illegala vapeninnehavare och andra typer av överträdelser samt vissa frågor om jägarexamen.
Översyn av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot
I maj 2024 fick en utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot eller har koppling till kriminella nätverk. I augusti 2024 utökades uppdraget till att även överväga om frysning av tillgångar bör införas som ett komplement till de åtgärder som kan vidtas mot dessa utlänningar. Uppdraget slutredovisades den 2 december 2025.
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot
Den 7 maj 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot. Förslagen i propositionen innebär bland annat att möjligheterna till förvar i kvalificerade säkerhetsärenden utökas, att tidsgränsen för förvar av vuxna tas bort och att reglerna för utvisning enligt lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar förtydligas. Förslagen omfattar även skärpta straff för vissa brott enligt lagen. Minimistraffet för vistelse i Sverige i strid med ett återreseförbud ska för brott av normalgraden höjas från fängelse till fängelse i minst sex månader. Maximistraffet för ringa brott ska höjas från böter till fängelse i minst sex månader. Straffskärpningarna motsvarar föreslagna straffskärpningar i utlänningslagen genom propositionen Skärpta regler om utvisning på grund av brott (prop. 2025/26:235).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027.
Provokation är en viktig arbetsmetod inom brottsbekämpning, särskilt för att avslöja svårutredd och allvarlig brottslighet. Det finns idag ingen tydlig lagstiftning som reglerar användningen av provokation, vilket skapar osäkerhet kring när och hur metoden får användas. En utredare har därför fått i uppdrag att föreslå en lag som tydliggör reglerna och stärker brottsbekämpningens möjligheter att använda provokativa åtgärder. Uppdraget slutredovisades den 3 november 2025 bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Det är idag krångligt och tidskrävande för brottsoffer att få kompensation för sina skador. För att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott, gavs en utredare den 22 juni 2023 i uppgift att se över reglerna för brottsskadeersättning. Målet är att brottsoffer ska ha rätt till ersättning redan när en dom på skadestånd får laga kraft. Uppdraget slutredovisades den 19 mars 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202394
Den 26 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om flera lagändringar i syfte att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott.
Förslagen innebär bland annat att:
Regeringen föreslår också lagändringar i syfte att åstadkomma en mer rimlig och ändamålsenlig ordning för ersättning vid frihetsberövanden.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.
Kriminalvården expanderas kraftigt
Kriminalvårdens pågående och omfattande expansion innebär att myndighetens kostnader beräknas att öka kraftigt de kommande åren. Kriminalvården har därför fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och minska dygnskostnaden inom myndigheten. Uppdraget slutredovisades den 31 januari 2026.
Ökade anslag
Beläggningssituationen i Kriminalvården är sedan flera år mycket ansträngd. För att möta ökade kostnader kopplat till beläggningar och nya platser ökades Kriminalvårdens anslag under 2024 med 1,38 miljarder kronor.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/tillskott-till-kriminalvarden/
Hyresavtal
För att ge Kriminalvården rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag på kort och lång sikt beviljades under 2024 ett 25-årigt hyresavtal för häktet Borås, Halmstad samt för anstalten Mariestad. Genom hyresavtalen möjliggörs nödvändiga anpassningar och kapacitetsökningar i ett läge då beläggningssituationen i både anstalter och häkten är mycket ansträngd.
https://regeringen.se/pressmeddelanden/2024/02/fortsatt-expansion-av-kriminalvarden/
Överföring av straffverkställighet
Utländska medborgare utgör idag en femtedel av de intagna i svenska fängelser. För att minska trycket på Kriminalvården och öka antalet dömda som avtjänar sina straff i sina hemländer, har ett förslag om en ny lag för överförande av verkställighet av fängelsestraff mellan Sverige och andra länder, lagts fram.
Den 25 februari beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Förslagen syftar till att säkerställa att regelverket om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektivt och anpassat till Sveriges internationella åtaganden.
Den 20 maj 2025 röstades regeringens och Sverigedemokraternas proposition om Internationell verkställighet i brottmål igenom.
Förslagen innebär bland annat följande:
De nya reglerna började gälla den 1 juli 2025.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/05/fler-ska-kunna-avtjana-fangelsestraff-utomlands/
Kriminalisering av rymning
För att bibehålla tilltron till verkställighetssystemet och stärka samhällsskyddet har en utredare fått i uppdrag att överväga kriminalisering av rymningar eller avvikelser från verkställighet av beslut om häktning och förvar. Uppdraget slutredovisades 4 juli 2024.
Den 26 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med flera förslag som syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott.
Förslagen innebär bland annat följande:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202374
Rätten till permission inskränks
Idag finns ingen tydlig koppling mellan deltagande i behandlingsprogram och möjligheten att beviljas permission. En utredare har fått i uppdrag att föreslå ändringar som gör kopplingen tydligare, så att deltagande i återfallsförebyggande åtgärder påverkar möjligheten att få permission. Utredaren ska också föreslå förändringar i reglerna för permission för att inskränka rätten till och skärpa villkoren för permission och andra tillfälliga vistelser utanför anstalt. Uppdraget slutredovisades den 1 juli 2024. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202374
När en person begår flera brott så baseras straffvärdet på det svåraste brottet och straffen för de övriga brotten adderas i en nedtrappad skala, s.k. ”mängdrabatt”. För att ge upprättelse till brottsoffer och för att straffen bättre ska återspegla brottens allvar har en utredare fått i uppdrag att föreslå en ny modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Den nya modellen innebär att de tre allvarligaste brotten ska räknas fullt ut innan straffreduktion övervägs. Uppdraget slutredovisades den 5 juni 2025.
Den 9 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med flera förslag som ett led i att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Ett av förslagen är att dagens mängdrabatt avskaffas.
När någon döms för flera brott ska varje brott få större betydelse för det samlade straffet. Idag får tillkommande brott i allmänhet begränsad påverkan, genom så kallade mängdrabatter. Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår att detta tas bort. Istället ska straffvärdet för varje brott som huvudregel läggas till och därefter ska domstolen göra en helhetsbedömning för att resultatet ska vara proportionerligt. Straffvärdet bör minst motsvara summan av straffvärdet för de tre allvarligaste brotten.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023115
Personer som återupprepade gånger begår brott står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i samhället. I syfte att minska antalet återfall fick en utredare den 22 juni 2023 i uppdrag att föreslå ändringar som innebär skärpta straff för återfall i brott. Uppdraget slutredovisades den 4 juli 2024.
Den 25 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med flera förslag som syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott. Ett av förslagen återfall i brott ska få en större betydelse vid straffmätningen. Med andra skärpta straff för återfall i brott.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.
Dagens straffskalor och regler för påföljdsbestämning fokuserar ofta på gärningsmannen, bland annat genom att billighetsskäl (som t.ex. hälsoproblem) kan leda till mildare straff. En särskild utredare fick den 20 juli 2023 i uppdrag att överväga och föreslå ändringar som minskar betydelsen av billighetsskäl vid påföljdsbestämning. Uppdraget slutredovisades den 5 juni 2025.
Den 9 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med flera förslag som ett led i att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Ett av förslagen är att vissa regler om strafflindring, så kallade billighetsskäl, tas bort. Det gäller bland annat möjligheten att sänka ett straff på grund av hög ålder, dålig hälsa, arbetsrättsliga följder eller att det gått lång tid sedan brottet begicks. Vissa av de här omständigheterna kommer i vissa fall kunna påverka om ett fängelsestraff ska vara villkorligt. Den sammantagna effekten av reformen är att väsentligt fler och längre fängelsestraff än i dag kommer att dömas ut.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023115
Många barn växer idag upp i miljöer präglade av organiserad brottslighet eller allvarlig kriminalitet. För att stärka barnrättsperspektivet fick en utredare den 1 december 2023 i uppdrag att se över grunderna för LVU-vård och föreslå förbättringar för att stärka skyddet och rättssäkerheten för barnen. Uppdraget slutredovisades den 10 februari 2026.
Den 23 mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en lagrådsremiss med förslag om att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ersätts av dels en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och dels en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården.
Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår bland annat:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023160
Utredning om skärpta straff för unga som begår brott
Unga personer involveras allt oftare i den grova organiserade gängbrottsligheten. Samtidigt får unga som begår brott lägre straff på grund av sin ålder. För att vända utvecklingen fick en utredare den 6 juli 2023 därför i uppdrag att överväga och föreslå skärpta straff för unga som begår brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023112
Straffrabatten för personer över 18 år avskaffas helt
Under 2024 tillsattes en utredning för att se över den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare. Utredningen föreslår att straffrabatten för personer över 18 år avskaffas helt och att den minskas för åldersgruppen 15–17 år. Dessutom föreslås att ungdomsövervakning ska dömas ut vid fler återfall och att en utvidgad ungdomsövervakning införs. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.
Skärpta regler för unga lagöverträdare
Den 16 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med flera förslag för att säkerställa att lagstiftningen möter det behov som föranleds av brottsutvecklingen bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet behöver reglerna för unga lagöverträdare skärpas.
I propositionen föreslår regeringen därför bl.a. följande.
Lagändringarna föreslås, i allt väsentligt, träda i kraft den 2 augusti 2026.
Kriminalvården behöver inrätta särskilda ungdomsavdelningar på sina anstalter för att kunna ta emot unga som döms till fängelse. I syfte att säkerställa att kapaciteten och beredskapen finns när lagändringarna träder i kraft har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda för ungdomsfängelser vilka ska stå klara den 1 juli 2026.
Kriminalvården får i uppdrag att förbereda för ungdomsfängelser – Regeringen.se
För att anpassa systemet för sluten ungdomsvård till de grövsta brottslingarna fick en utredare den 14 augusti 2023 i uppdrag att föreslå lagändringar för att möjliggöra tillräckligt ingripande påföljder vid allvarlig brottslighet. Utredningen föreslår att sluten ungdomsvård ska avskaffas och att unga lagöverträdare istället ska dömas till fängelse som ska verkställas på särskilda ungdomsavdelningar inom Kriminalvårdens anstalter.
Den 10 februari 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition Frihetsberövande påföljder för barn och unga. I propositionen föreslås att den som begår allvarliga brott när han eller hon är 15–17 år ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Kriminalvården ska därför inrätta barn- och ungdomsavdelningar i fängelse. Dessa ska stå klara den 1 juli 2026.
Den 6 maj 2026 röstades regeringens och Sverigedemokraternas proposition om Frihetsberövande påföljder för barn och unga igenom.
Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande:
Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.
Skärpta straff för brott i kriminella nätverk
Den 26 januari 2023 lade regeringen med stöd av Sverigedemokraterna en proposition som bland annat föreslog att sänka gränsen för obligatorisk häktning från minst två år till minst ett och ett halvt år. Detta innebär att fler personer som är misstänkta för allvarliga brott nu kan häktas i fler fall vilket underlättar för utredning av deras brott och håller farliga personer borta från gator och torg. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2023.
Obligatorisk häktning i fler fall
För att skydda brottsoffer och säkra bevis fick en utredare den 20 juli 2023 i uppdrag att föreslå ändringar som innebär att obligatorisk häktning ska ske i fler fall. Uppdraget slutredovisades den 5 juni 2025.
Den 9 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med flera förslag som ett led i att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Ett av förslagen är att presumtionen för häktning utvidgas till att omfatta brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck. Presumtionen ska också gälla när misstanken avser försök, förberedelse eller stämpling till ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Ny förverkandelagstiftning
För att minska incitament att begå brott och strypa den kriminella ekonomin föreslogs 2023 en ny förverkandelagstiftning. Den nya lagstiftningen innebär nya och effektivare möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att ta kriminellas tillgångar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2023/12/en-ny-forverkandelagstiftning/
Med anledning av den nya förverkandelagstiftningen kompletterades förslaget 2024 så att lagen även ska innefatta betalningsskyldighet. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/10/prop.-20242531
Omvänd bevisbörda
I syfte att minska incitamenten att ägna sig åt brottslighet har en utredare fått i uppdrag att ta ställning till ett antal frågor kopplat till förverkande, bland annat om en omvänd bevisbörda ska tillämpas vid utvidgat förverkande och hur EU:s nya förverkandedirektiv ska genomföras i Sverige. Uppdraget slutredovisades den 17 februari 2026 och bereds vidare inom Regeringskansliet.
Effektiviserad lagstiftning
Brott inom kriminella nätverk kännetecknas av att flera personer är involverade, även om deras engagemang kan variera. Detta innebär att de osjälvständiga brottsformerna (exempelvis försök, medhjälp, förberedelse) har särskilt stor betydelse för förutsättningarna att motverka organiserad brottslighet. En utredare fick därför 2023 i uppdrag att analysera hur lagstiftningen som reglerar dessa brottsformer kan blir mer effektiv. Uppdraget slutredovisades den 16 september 2024.
Kriminalisera deltagande och samröre med kriminella nätverk
Idag är det en grundlagsskyddad rättighet att vara med i ett kriminellt gäng, detta på grund av vår omfattande och grundlagsskyddade föreningsfrihet. En parlamentariskt sammansatt kommitté fick därför 2023 i uppdrag att överväga om föreningsfriheten ska begränsas i förhållande till kriminella sammanslutningar, vilket föreslogs. Kommittén redovisade sitt betänkande den 15 januari 2025. Eftersom reformen innebär grundlagsändring kan den först träda ikraft efter nästa riksdagsval.
Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter – Regeringen.se
När skyddet för deltagande i kriminella gäng tagits bort ur grundlagen ska sådant deltagande i och samröre med kriminella gäng kriminaliseras. I syfte att ta fram en sådan kriminalisering har en utredare i mars 2025 fått i uppdrag att föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i kriminella sammanslutningar. Uppdraget redovisades den 13 februari 2026. En sådan lagändring kräver dock grundlagsändring i enlighet med kriminaliseringens första led varför reformen kan träda ikraft först efter nästa riksdagsval.
Straffskärpning för våldsamma uppgörelser bland gängkriminella
En ny straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland gängkriminella har införts. Den innebär att det som synnerligen försvårande omständigheter vid bedömningen av ett brotts straffvärde ska vara om brottet inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet och har kopplingar till gäng som använder vapen eller sprängmedel, eller om brottet begåtts med sådana vapen på en allmän plats. Förslagen trädde i kraft 1 juli 2023.
Skärpta straff för brott i kriminella nätverk – Regeringen.se
Dubblerat minimistraff för grovt vapenbrott och flera grova brott relaterade till sprängämnen
I gängmiljöer är vapenbrott och brott med sprängämnen vanligt förekommande. Dessa brott påverkar i stor utsträckning vanligt folks vardag med rädsla för skjutningar och sprängningar som följd. För att slå mot den grova organiserade brottsligheten har vi därför bland annat dubblat minimistraffen för grovt vapenbrott och flera grova brott relaterade till sprängämnen, gängkriminella som skjuter och spränger ska straffas hårt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024.
Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten – Regeringen.se
Översyn av straffskalorna
Under de senaste decennierna har allvarliga brott som skjutningar och sprängningar ökat i Sverige. För att skapa ett mer rättvist och proportionerligt rättssystem, där brottens allvar bättre återspeglas i straffskalorna, fick särskild utredare den 20 juli 2023 i uppdrag att se över straffskalorna och reformera påföljdssystemet. Uppdraget slutredovisades den 5 juni 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023115
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Den 9 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med flera förslag som ett led i att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Ett av förslagen är att en ny straffskärpningsbestämmelse införs som tar sikte på alla brott som har ett samband med kriminella nätverk. När bestämmelsen är tillämplig ska straffvärdet som utgångspunkt bedömas som dubbelt så högt som det annars hade varit.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Utländska islamister, terrorsympatisörer och andra säkerhetshot ska inte vara i Sverige. För att skydda samhället mot personer som utgör säkerhetshot fick en utredare den 27 maj 2024 i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (LSU). Utredaren ska lämna förslag som innebär att utlänningar som deltar i eller har samröre med kriminella nätverk kan utvisas och även utvärdera möjligheter att använda fler tvångsmedel. Uppdraget slutredovisades den 2 december 2025.
Den 19 maj 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om ändringar i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar. Förslagen syftar till att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt skydd mot de utlänningar som utgör de mest kvalificerade hoten mot Sveriges säkerhet
Förslagen innebär bl.a.:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027.
Dagens SFI (svenska för invandrare) fungerar inte tillfredsställande och genomströmningen är låg. För att nyanlända snabbare ska lära sig svenska och etablera sig i samhället, har Utbildningsdepartementet remitterat ett utkast till lagrådsremiss med förslag om skärpta krav för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.
Den 11 september 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) skärps.
Förslagen innebär i huvudsak följande:
Syftet med förslagen är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026.
Den 9 januari 2025 gav regeringen och Sverigedemokraterna Migrationsverket i uppdrag att vidta ytterligare och kraftfulla åtgärder för att så långt som möjligt motverka att personer som utgör en säkerhetsrisk eller lever under falsk identitet beviljas medborgarskap. Migrationsverket ska samråda med Säkerhetspolisen och Polismyndigheten för att stärka säkerheten i medborgarskapsärenden. Uppdraget ska redovisas löpande till Justitiedepartementet.
Den 14 mars 2024 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag att den som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper och organisationer, inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Den 29 maj 2024 röstades förslagen igenom och lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2024.
Den 24 februari 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som syftar till att dels förbättra förutsättningarna för utländska forskare och doktorander att verka i Sverige, dels motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier.
Det handlar bland annat om följande:
I propositionen föreslås även en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina.
Propositionen röstades igenom den 29 april och lagändringarna träder i kraft den 11 juni 2026.
Att förhindra hot mot Sveriges säkerhet är en högt prioriterad fråga för regeringen och Sverigedemokraterna. För att regelverket för ärenden med säkerhetsaspekter ska bli mer ändamålsenligt föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna trädde ikraft den 1 mars 2024.
Tillgången till kvalificerade tolkar är avgörande för att myndigheter, regioner och kommuner ska kunna genomföra sina uppdrag på ett rättssäkert och effektivt sätt. Kammarkollegiet har därför fått i uppdrag att föreslå hur den statliga kontrollen och kvalitetsbedömningen av tolkar som arbetar för det offentliga kan förbättras. Uppdraget slutredovisades den 15 december 2024.
I vårändringsbudgeten för 2024 presenterade regeringen ett förslag till nytt mål för integrationspolitiken. Målet innebär att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration.
Statens stöd till trossamfund och civilsamhället
För att motverka våldsbejakande extremism och att statliga medlen går till verksamhet som strider mot samhällets grundläggande värden lades en proposition fram 2024 med nya villkor för statens stöd till trossamfund och civilsamhället. Lagändringarna trädde i kraft 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/contentassets/85de87192b05497e87baac19b26f3cb5/prop-2023-24-119-.pdf
Förhindra att offentliga medel fördelas till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer
I syfte att förhindra att offentliga medel fördelas till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer har Brottsförebyggande rådet (Brå) fått i uppdrag att förbereda inrättandet av en central stödfunktion vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE). Uppdraget slutredovisades den 15 oktober 2024.
En reformagenda för biståndet togs fram 2023, med fokus på att stärka samarbetet mellan bistånds- och migrationspolitiken. Huvudmålen är att motverka irreguljär migration, främja frivillig återvandring och hållbar återintegrering, samt minska de grundläggande orsakerna till migration och tvångsfördrivning.
De nuvarande socialförsäkringsreglerna gör det möjligt för personer som är nya i Sverige att ta del av ersättningar och bidrag i samma utsträckning som personer som redan bott i landet under lång tid. För att minska dessa s.k. tilldragningsfaktorer för migranter och stärka drivkraften till självförsörjning, har en kommitté tillsatts för att se över reglerna för att kvalificera sig för socialförsäkringsförmåner och ekonomiskt bistånd. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/10/dir.-2023149
Folkräkning
I syfte att stärka kontrollen över folkbokföringen fick Skatteverket 2023 i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna förslag på åtgärder för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Uppdraget slutredovisades 4 september 2023.
Lägesbild över vilka som bor och befinner sig i Sverige
För att komma åt den grova organiserade brottsligheten har Skatteverket fått i uppdrag att ta fram en lägesbild över vilka som bor och befinner sig i Sverige. Syftet är att få en samlad bild av de som är folkbokförda, de som har samordningsnummer och hur samordningsnumren används. Uppdraget ingår i Skatteverkets regleringsbrev och slutredovisades den 28 juni 2024.
Återvandringsbidrag
Alla som är här lagligt på asylskäl och flera andra kategorier av uppehållstillstånd kommer att få möjlighet att återvandra. Utlänningar kommer efter den 1 januari 2026 få ett erbjudande om 350 000kr per person för att lämna Sverige permanent. Det låter och är mycket pengar men det är inget mot de enorma besparingarna vi kommer göra på att folk som kostar massor av pengar i bidrag och andra kostnader för samhället lämnar. Utanförskapet ska minska och återvandringen är lösningen.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/10/dir.-2023151
Stödinsatser för återvandring
För att öka kunskapen om stödinsatser för återvandring har Migrationsverket fått i uppdrag i regleringsbrevet för 2023 att genomföra informationsinsatser. Myndigheten redovisade vilka åtgärder som vidtagits till Regeringskansliet den 4 september 2023.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=23193
Återkallelse av uppehållstillstånd
För att motverka missbruk av systemet med den reglerade invandringen har Migrationsverket fått i uppdrag i att prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd. Migrationsverket ska löpande återrapportera arbetet med genomförandet av handlingsplanen till Regeringskansliet.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=24623
En utredare har fått i uppdrag att analysera och föreslå hur berörda myndigheter kan få ökad tillgång till information i syfte att möjliggöra fler beslut om att neka och återkalla uppehållstillstånd samt fler beslut om avvisning. Uppdraget slutredovisades den 15 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023158
Den 13 mars 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som skärper kraven för att förvärva svenskt medborgarskap. Syftet med förslagen är att stärka medborgarskapets status och att öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället. Ett av förslagen är att det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap.
I propositionen föreslås även följande:
I syfte att svensk rätt ska överensstämma med unionsrätten föreslås även att tidigare svenska medborgare som är födda utanför Sverige och aldrig har varit bosatta i landet ska kunna ansöka om att återfå sitt svenska medborgarskap.
Propositionen röstades igenom den 29 april 2026 och lagändringarna träder i kraft den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå träder i kraft den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Den 13 mars 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som skärper kraven för att förvärva svenskt medborgarskap. Syftet med förslagen är att stärka medborgarskapets status och att öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.
I propositionen föreslås bland annat följande:
I syfte att svensk rätt ska överensstämma med unionsrätten föreslås även att tidigare svenska medborgare som är födda utanför Sverige och aldrig har varit bosatta i landet ska kunna ansöka om att återfå sitt svenska medborgarskap.
Propositionen röstades igenom den 29 april 2026 och lagändringarna träder i kraft den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå träder i kraft den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
I syfte att minska antalet asylsökande har Migrationsverket fått uppdrag i regleringsbrev att förstärka arbetet med förteckningen över så kallade säkra ursprungsländer. Det ska bland annat ske genom att öka myndighetens analysarbete och omvärldsbevakning. Uppdraget slutredovisades den 9 september 2024.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/flera-uppdrag-till-migrationsverket/
Anmälningsskyldighet för asylsökande
För att asylprocessen och återvändandet ska bli mer effektiv fick den tidigare utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande ett utvidgat uppdrag. I det nya uppdraget ingår bland annat att föreslå en anmälningsskyldighet för asylsökande och ett krav på att de ska bo på asylprövningscenter. Dessutom ska det tas ställning till om asylsökande ska anvisas till ett specifikt geografiskt område. Uppdraget slutredovisades den 15 oktober 2024.
En ny ordning för asylsökandes boende
För att motverka skuggsamhällen och underlätta återvändandet har en proposition lagts fram lagförslag om en ny ordning för asylsökandes boende. Den nya lagen innebär bland annat att uppehållstillstånd återkallas för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte håller Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress. Vidare föreslås också en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion. De nya reglerna trädde i kraft den 1 mars 2025.
Den 24 februari 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som syftar till att dels förbättra förutsättningarna för utländska forskare och doktorander att verka i Sverige. Förslagen innebär bland annat att doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning, forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier. Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får även utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.
Propositionen röstades igenom den 29 april och lagändringarna träder i kraft den 11 juni 2026.
Den 16 december 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som syftar till att värna högkvalificerad arbetskraftsinvandring och samtidigt motverka fusk och arbetslivskriminalitet.
Förslagen handlar bland annat om följande:
Den 18 mars 2026 röstades regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas igenom.
Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner. Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.
Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/02/sou-202415/
Undanröja sekretesshinder
Den tidigare sekretessregleringen har försvårat informationsdelning mellan myndigheter och har varit svår att tillämpa. I syfte att förbättra brottsbekämpningens tillgång till information beslutade regeringen och Sverigedemokraterna den 29 november 2024 om en proposition med förslag om att det ska införas en ny lag som ger ett antal statliga myndigheter samt kommuner, regioner och skolor en skyldighet att både på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Regeringen föreslår också ändringar i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen som innebär en utökad möjlighet för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att lämna uppgifter till brottsbekämpningen.
Den 26 februari 2025 röstades regeringens och Sverigedemokraternas proposition om Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen igenom.
Den nya lagen innebär att kommuner, regioner, skolor och ett antal statliga myndigheter utan hinder av sekretess ska lämna ut vissa uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Denna skyldighet innebär att uppgifter ska lämnas på begäran men även att uppgifter ska lämnas på eget initiativ.
Riksdagen röstade även igenom regeringens och Sverigedemokraternas förslag som innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska få större möjligheter att lämna uppgifter som är av betydelse för brottsbekämpningen.
Den nya lagen och lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025.
Ökat informationsutbyte mellan myndigheter
Den 28 maj beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag för att motverka olika former av fusk, överträdelser och brottslig verksamhet. För att åstadkomma det är det avgörande att myndigheter kan dela information med varandra på ett effektivt och enkelt sätt.
I propositionen föreslår regeringen att uppgifter ska kunna lämnas om det behövs för följande syften:
• Förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.
• Utreda brott.
• Förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar.
• Förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.
Innan en uppgift lämnas ska det göras en intresseavvägning. En uppgift får inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Viss sekretess undantas helt från bestämmelsens tillämpningsområde.
Den 22 oktober 2025 röstades propositionen igenom och lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2025.
Den 14 september 2023 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om att ge myndigheterna utökade befogenheter när de genomför inre utlänningskontroller. Syftet är bland annat att skapa bättre förutsättningar för att klarlägga utlänningars identitet och rätt att uppehålla sig i Sverige.
I propositionen föreslår regeringen att det ska införas:
Förslagen röstades igenom den 22 november 2023 och lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024.
Intensifierat arbetet med kontroller vid inre gräns
För att kunna bemöta det allvarliga hotet mot Sveriges inre säkerhet fick Polismyndigheten den 2 augusti 2023 ett utökad uppdrag att intensifiera arbetet med kontroller vid inre gräns. Uppdraget slutredovisades 1 mars 2024.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/08/nya-atgarder-for-att-starka-sveriges-sakerhet/
Utökade befogenheter
I syfte att säkerställa svenska myndigheters förmåga att kontrollera utlänningars vistelserätt och bekämpa brott i gränsnära områden har Polismyndigheten fått utökade befogenheter vid vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet. Ändringarna trädde i kraft 1 augusti 2023.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/04/prop.-202223109
Kontroll av ID-handlingar
Möjlighet att snabbt införa en tillfällig lag som kräver att transportföretag kontrollerar ID-handlingar. Saknas giltig ID kan företaget få böta upp till 300 000 kr per passagerare. Syftet: att stärka gränskontrollen vid en eventuell migrationskris. Lagen trädde i kraft den 1 mars 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/12/prop.-20232462
Den 5 december 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som innebär att föreningsfriheten ska kunna begränsas för kriminella nätverk och att det öppnas upp för fråntagande av medborgarskap för den med dubbla medborgarskap som har fått sitt medborgarskap på felaktiga grunder eller har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Ändringarna gör det möjligt att kriminalisera deltagande i kriminella nätverk och att frånta medborgarskapet även vid allvarlig gängrelaterad brottslighet.
Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
Barnhälsovården
I syfte att öka integrationen har Socialstyrelsen fått i uppdrag att stödja och stimulera barnhälsovårdens arbete genom utökade hemsbesöksprogram inom områden med socioekonomiska utmaningar. Utredaren ska även föreslå hur barns språkkunskaper och språkutveckling i det svenska språket kan följas upp inom ramen för barnhälsovården. Uppdraget ska slutredovisas den 31 maj 2027.
Obligatorisk språkförskola för barn med påtagliga brister i svenska
För att minska utanförskap har en utredare fått i uppdrag att undersöka möjligheten att införa en obligatorisk språkförskola för barn med påtagliga brister i svenska. Syftet med språkförskolan är att ge stöd i språkutvecklingen för barn som inte får tillräcklig exponering av svenska i sin hemmiljö. Uppdraget slutredovisas den 11 juni 2026.
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/11/dir.-2024113
Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över vissa tolkfrågor. Det huvudsakliga syftet är att det integrationspolitiska målet, av vilket det framgår att kunskaper i svenska språket är prioriterade för möjligheterna att integreras i samhället, ska återspeglas i användandet av tolk. Uppdraget slutredovisades den 30 mars 2026 och bereds inom Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2025/02/dir.-202516
Eftersom personer som både får etableringsersättning och etableringstillägg eller bostadsersättning har svagare ekonomiska incitament att arbeta, har en utredare fått i uppdrag att föreslå förändringar i regelverket för dessa ersättningar. Förslagen ska även omfatta hur etableringstillägget och bostadsersättningen kan avskaffas. Uppdraget slutredovisades den 31 maj 2024 och bereds inom Regeringskansliet.
För att stärka kunskapen om det svenska samhället bland nyanlända har en utredare fått i uppdrag att göra en översyn av samhällsorienteringen. Målet med översynen är att göra samhällsorienteringen obligatorisk, koppla den till relevanta ersättningssystem samt tydliggöra vilka förväntningar samhället har på personer som bor i Sverige. Uppdraget slutredovisades den 7 maj 2025 och bereds vidare inom Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023169
Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare
I syfte att förbättra integrationen av nyanlända och underlätta för kommunerna har en utredare fått i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända för att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända. Uppdraget slutredovisades den 2 april 2025.
Den 22 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare som ska ersätta lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Förslagen syftar bl.a. till att öka kommunernas inflytande över mottagandet och att nyanlända ska få ett mer likvärdigt stöd när det gäller boende. Dessutom syftar förslagen till att förstärka incitamenten för nyanlända att aktivt bidra till sin integration.
Det föreslås även följdändringar i andra lagar. Den nya lagen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Mottagande av nyanlända för bosättning
Migrationsverket har fått i uppdrag att föreslå antalet nyanlända som under 2024 ska omfattas av anvisningar enligt lagen och förordningen om mottagande av nyanlända för bosättning. Migrationsverket ska också föreslå hur nyanlända ska fördelas per region. Uppdraget slutredovisades den 11 augusti 2023.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=23193
I syfte att minska otrygghet och skapa bättre levnadsmiljöer fick särskild utredare den 29 juni 2023 i uppdrag att undersöka om samverkan mellan det offentliga och fastighetsägare bör vara obligatorisk. Utredaren ska också föreslå åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott i den byggda miljön. Uppdraget slutredovisades den 17 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202399
Lag om avgift för områdessamverkan
Den 15 december 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag för att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdens attraktivitet och det lokala näringslivet. Syftet är att fler aktörer ska engageras i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Den föreslagna nya lagen innebär att den som bedriver områdessamverkan i vissa fall kan få rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Rättssäkerheten i asylprocessen
I syfte att stärka kvaliteten, enhetligheten och rättssäkerheten i asylprocessen har Statskontoret fått i uppdrag att titta närmare på Migrationsverkets hantering av asylärenden, bland annat de som rör konvertiter och hbtqi-personer. I uppdraget ingick även att se över behovet av en extern tillsynsfunktion eller inspektion på migrationsområdet. Uppdraget slutredovisades 7 oktober 2024.
Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden
Den 24 april 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en lagrådsremiss med förslag förslag om skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskraven för tolkar i migrationsärenden. Målet är att stärka rättssäkerheten och säkerställa att de som anlitas har den kompetens som krävs för att utföra sina uppdrag effektivt och korrekt.
I lagrådsremissen föreslås bland annat följande:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
För att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier har en promemoria tagits fram med förslag på skärpta regler för utländska studenter. Bland annat ska möjligheten för studenter att arbeta vid sidan av studierna begränsas, och det ställs större krav på att studenter gör framsteg i sina studier för att uppehållstillståndet inte ska återkallas.
Den 24 februari 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som syftar till att dels förbättra förutsättningarna för utländska forskare och doktorander att verka i Sverige, dels motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier.
Det handlar bland annat om följande:
I propositionen föreslås även en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina.
Propositionen röstades igenom den 29 april och lagändringarna träder i kraft den 11 juni 2026.
Migrationsverket har, tillsammans med universitet och högskolor, fått i uppdrag i regleringsbrevet för 2023 att genomföra åtgärder som utvecklar och effektiviserar arbetet med att säkerställa att missbruk av uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning försvåras. Uppdraget slutredovisades den 1 april 2024.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=23193
För öka incitamenten till självförsörjning och motverka uppkomsten av skuggsamhällen fick utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet 2024 ett tilläggsdirektiv som innebär förslag på förbud för kommuner att, med undantag för akuta nödsituationer, bevilja ekonomiskt bistånd till den som olovligen vistas i landet. Uppdraget slutredovisades den 25 februari 2025.
Den 17 mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om en bidragsreform för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. I denna proposition lämnas lagförslag om ett bidragstak som syftar till att öka det ekonomiska utbytet av att gå från försörjningsstöd till arbete.
Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår bland annat att riksnormen ska beräknas utifrån ett referensvärde som baseras på prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Dessutom föreslås vissa ändringar i riksnormens kostnadsposter, begränsningar i möjligheten att lämna försörjningsstöd utöver riksnormen samt att försörjningsstödet för större hushåll ska begränsas.
Vidare föreslås att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd, att socialnämnden ska få begära att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska delta i arbetslivsinriktad rehabilitering samt att vissa myndigheter ska vara skyldiga att delta i att ta fram en individuell plan.
Utöver detta föreslås att försörjningsstöd till boendekostnader, i de fall bostaden hyrs i andra hand, endast ska få lämnas om det finns nödvändigt samtycke till eller tillstånd för andrahandsupplåtelsen. Vidare föreslår regeringen att ekonomiskt bistånd endast ska ges till personer som vistas lagligen i Sverige.
Lagändringarna som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Brottslighet i den gängkriminella miljön är ett växande samhällsproblem samtidigt som alldeles för få utlänningar utvisas från Sverige. I syfte att skapa en skärpt reglering som möjliggör fler utvisningar av utlänningar som begår brott har en utredare fått i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor. Uppdraget slutredovisades den 14 maj 2025.
Den 1 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som kommer göra det lättare att utvisa personer som inte är svenska medborgare och som begår brott, även vid mindre allvarlig brottslighet.
I propositionen föreslås bland annat att:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.
I syfte att ta fram förslag som återspeglar en skärpt syn på hedersrelaterat våld och förtryck fick en utredare den 22 januari 2024 i uppdrag att analysera och ta ställning bl.a. till om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utredaren fick även i uppgift att se över reglerna om utländska månggiften och fullmaktsäktenskap. Uppdraget slutredovisades den 21 maj 2025.
Den 19 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. Propositionen innehåller flera förslag som syftar till att motverka tvångsäktenskap, barnäktenskap och andra former av hedersrelaterat våld och förtryck.
I propositionen föreslås bland annat:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/01/dir.-20248
Kartläggning av förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige
Jämställdhetsmyndigheten fick den 21 september 2023 i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige. Kartläggningen ska även inkludera andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Uppdraget slutredovisades den 5 mars 2025.
Skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring
I syfte att åstadkomma en restriktiv reglering för anhöriginvandring fick en utredare den 11 juli 2024 i uppdrag att se över det svenska regelverket för att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning. Utredaren fick i uppdrag att bland annat föreslå hur försörjningskraven vid anhöriginvandring kan skärpas. Uppdraget slutredovisades den 5 september 2025 och fortsätter beredas inom Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/07/dir.-202468
Skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl
För att minska antalet asylsökande till Sverige lades en proposition fram under 2023 med förslag om ändringar i utlänningslagen. Förslagen innebär att villkoren för anhöriginvandring skärps i vissa fall och att möjligheten för att beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl begränsas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2023.
https://www.regeringen.se/contentassets/faaef8eae813495cb3d989d2b258f5e3/vissa-skarpta-villkor-for-anhoriginvandring-och-begransade-mojligheter-till-uppehallstillstand-av-humanitara-skal-prop.-20232418.pdf
Prioritera kontroller av vandel vid handläggningen av tillståndsärenden
Migrationsverket har fått i uppdrag att analysera möjligheterna att öka kvaliteten och prioritera kontroller av vandel vid handläggningen av tillståndsärenden. Uppdraget innefattar hur en utökad vandelsprövning i handläggningen av tillståndsärenden kan genomföras samt en bedömning av effekter och kostnadseffektivitet. Resultatet slutredovisas till Regeringskansliet 31 mars 2023.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=23977
En utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av utlänningslagen och utlänningsförordningen. Målet är att skapa en skärpt reglering som ger större möjligheter att avlägsna utlänningar ur landet på grund av brister i deras levnadssätt (vandel). Uppdraget slutredovisades den 15 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023158
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd
Den 30 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd. I propositionen föreslås ett vandelskrav som innebär att fler uppehållstillstånd kan nekas eller återkallas till följd av brister i levnadssätt och skötsamhet än vad som gäller i dag. Därutöver föreslås bland annat att uppehållstillstånd av andra skäl ska kunna återkallas i fler fall än i dag. Det övergripande syftet är att åstadkomma skärpta regler för uppehållstillstånd.
Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 13 juli 2026.
Den 4 maj 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd. I propositionen föreslås ett vandelskrav som innebär att fler uppehållstillstånd kan nekas eller återkallas till följd av brister i levnadssätt och skötsamhet än vad som gäller i dag.
Det huvudsakliga syftet med ändringen är att skapa större möjligheter att kunna avlägsna utlänningar ur landet på grund av brister i deras vandel. Därutöver föreslås bland annat att uppehållstillstånd av andra skäl ska kunna återkallas i fler fall än i dag. Det övergripande syftet är att åstadkomma skärpta regler för uppehållstillstånd.
Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 13 juli 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023158
Regeringen och Sverigedemokraterna bedömde i en proposition beslutad i mars 2026 att EU-rätten inte ger utrymme för en striktare tillämpning av skyldigheten för asylsökande att bekosta de materiella mottagningsvillkoren än enligt dagens reglering samt att de nuvarande bestämmelserna om den skyldigheten bör behållas (prop. 2025/26:229).
Minska antalet kvotflyktingar
För att minska antalet kvotflyktingar till Sverige fattades i slutet av 2022 ett beslut om att sänka antalet kvotflyktingar från 5000 till 90 per år. Migrationsverket fick därefter den 22 december 2023 uppdraget att förbereda verksamheten med kvotflyktingar till den lägre nivån.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/11/minskad-flyktingkvot-till-sverige-forbereds/
Utforma vidarebosättningen utifrån individuella skyddsbehov
Under 2023 fick Migrationsverket i uppdrag att genom vidarebosättning i Sverige tillhandahålla en varaktig lösning för särskilt utsatta flyktingar där kvinnor och flickor samt utsatta grupper som HBTQI-personer ska prioriteras. Utgångspunkten för vidarebosättningen i Sverige ska vara individuella skyddsbehov.
Kommunerna får större inflytande över mottagandet av nyanlända
Det nuvarande bosättningslagen ger kommunerna små möjligheter att påverka omfattningen på mottagandet, oavsett om de vill ta emot fler eller färre nyanlända än de tilldelas. För att öka kommunernas inflytande över mottagandet av asylsökande fick en utredare den 22 februari 2024 i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. Uppdraget slutredovisades den 2 april 2025.
Den 31 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare som ska ersätta lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Förslagen syftar bl.a. till att öka kommunernas inflytande över mottagandet och att nyanlända ska få ett mer likvärdigt stöd när det gäller boende. Dessutom syftar förslagen till att förstärka incitamenten för nyanlända att aktivt bidra till sin integration.
Förslagen innebär bland annat att kommunerna även i fortsättningen ska vara skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning och att fördelningen av anvisningar mellan kommunerna ska utgå från förutsättningarna för integration i kommunerna. Utöver de kriterier för fördelningen som gäller idag, bland annat arbetsmarknad och befolkningsstorlek, föreslås att även förutsättningarna på bostadsmarknaden och områden där utanförskapet är stort ska beaktas. Det föreslås att en kommuns önskemål om mottagandet under vissa förutsättningar ska tillgodoses vid fördelningen.
Vidare föreslås bland annat att en nyanländ som har tagits emot i en kommun efter anvisning ska ha rätt till boende under 36 månader och att kommunen ska ordna boende under den tiden. Det föreslås att rätten till boende ska kunna upphöra i förtid, bland annat om den nyanlände inte är anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program och saknar godtagbara för detta eller har fått sin anvisning till ett sådant program återkallad till följd av omständigheter som den nyanlände råder över.
Det föreslås även följdändringar i andra lagar. Den nya lagen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/02/dir.-202422
För att motverka skuggsamhällen och öka förutsättningar för svenska myndigheter att kunna kontrollera vilka utlänningar som vistas i Sverige fick en utredare den 23 januari 2025 i uppdrag att se över hur en ordning, som innebär att EES-medborgare registreras vid vistelser över tre månader, kan återinföras i svensk rätt. Uppdraget slutredovisades den 27 januari 2026 och bereds vidare inom Regeringskansliet.
Som nämnts ovan kräver inte EU-rätten eller annan internationell reglering att uppehållstillstånd som beviljas ska vara permanenta. Det finns därför skäl att göra en översyn av under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna ändras till tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Den 6 maj beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som bland annat innebär att den som har ett asylrelaterat uppehållstillstånd inte längre ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd. I propositionen lämnas också förslag om anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.
Förslagen innebär bland annat följande:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 12 juli 2026, förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som föreslås träda i kraft den 2 oktober 2026.
I syfte att skapa ett modernt och ändamålsenligt regelverk har en utredare fått i uppdrag att göra en översyn av reglerna om förvar i utlänningslagen. Utredaren ska bland annat ta ställning till om Migrationsverket bör få möjlighet att förordna väktare i samband med transporter och bevakning av förvarstagna som vistas utanför förvaret. Uppdraget slutredovisades den 17 februari 2025.
Den 30 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som skärper reglerna om uppsikt och förvar i utlänningslagen. Syftet med lagförslagen är att upprätthålla en välordnad och effektiv migrationsprocess vilket även kan förhindra att människor far illa i skuggsamhället. De nya lagförslagen innebär bland annat en utvidgning av förutsättningarna för när myndigheter kan besluta om förvar, samtidigt som förvarstiderna i flera fall kan komma att förlängas och att skapa en mer effektiv återvändandeprocess.
För att reglerna om uppsikt och förvar i högre grad ska tillgodose det syftet föreslår regeringen ändringar som innebär bland annat följande:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 21 juli 2026, med undantag för vissa bestämmelser om en ny grund för uppsikt och förvar och om förstärkt uppsikt som föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026 respektive den 1 december 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023119
Den stora asylinvandringen, i kombination med bristande integration, har lett till att Sverige fått problem med ett växande utanförskap. En utredare fick därför den 5 oktober 2023 i uppdrag att granska svensk rätt i förhållande till EU-rätten och föreslå författningsändringar och andra åtgärder. Syftet är att anpassa det svenska regelverket till EU-rättens miniminivå. Uppdraget slutredovisades den 9 april 2025.
Den 30 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag för att minska den asylrelaterade invandringen till hållbara nivåer för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Ett viktigt led i det arbetet är att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU:s rättsliga miniminivå. I propositionen föreslår regeringen därför att möjligheten för vissa utlänningar att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras ur utlänningslagen (2005:716).
Propositionen innehåller även förslag om anpassning av svensk rätt till EU:s migrations-och asylpakt.
Förslagen innebär bland annat följande:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 12 juli 2026, förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som föreslås träda i kraft den 2 oktober 2026.
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
Den 19 september 2023 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om att det ska införas en möjlighet för myndigheterna att vid en inre utlänningskontroll kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass eller andra identitetshandlingar och en möjlighet att omhänderta sådana handlingar. Det föreslås också att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige.
Den 22 november 2023 röstades proposition igenom och lagändringarna träde i kraft den 1 januari 2024.
Stärkt återvändandeverksamhet
För att skapa en effektiv asylprocess och ett fungerande återvändande krävs ett smidigt informationsutbyte mellan kommuner och myndigheter så att Migrationsverket och Polismyndigheten snabbt får information om personer som vistas olovligt i Sverige. En utredare fick därför den 31 augusti 2023 i uppdrag att lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte. Uppdraget slutredovisades den 26 november 2024.
Den 30 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som ger bland andra Polismyndigheten och Migrationsverket bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut.
Förslagen innebär bland annat följande:
Fingeravtryck och fotografier ska få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 13 juli 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023126
Biometriska data i utlänningsärenden
För att motverka att personer söker sig till Sverige med falska identiteter fick en utredare den 31 augusti 2023 i uppdrag att se över om biometri, såsom fingeravtryck och ansiktsigenkänning, kan används i större utsträckning. Utredaren ska också överväga om dna-analyser bör införas i ärenden om uppehållstillstånd och vid inre utlänningskontroller. Uppdraget slutredovisades den 26 november 2024.
Den 30 april beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som ger bland annat Polismyndigheten och Migrationsverket bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Ett av förslagen är att fingeravtryck och fotografier ska få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag. Lagändringen förväntas träda i kraft den 13 juli 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023126
Preskription av avlägsnandebeslut
För att skapa en långsiktigt hållbar migrationspolitik fick en utredare den 31 augusti 2023 i uppdrag att överväga om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas eller avskaffas. Vidare fick utredaren i uppdrag att undersöka om återreseförbud ska kunna bestämmas till längre tid än idag. Uppdragen slutredovisades 26 november och den 2 februari 2024.
Den 23 januari 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag på lagändringar som bland annat syftar till att fler personer som har fått ett beslut om avlägsnande ska återvända till sitt hemland.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
Propositionen röstades igenom den 12 mars 2025 och lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023126
En utredning har föreslagit att regeringen ska ge Skolforskningsinstitutet i uppdrag att ta fram en systematisk forskningssammanställning om vad som faktiskt fungerar när elever behöver gå om en årskurs, när nyanlända ska placeras i rätt klass, och när rätten att slutföra skolan efter skolplikten ska prövas.
Detta är ett viktigt steg för att se till att beslut i skolan grundas på kunskap och tydliga principer och inte på slentrian eller politisk korrekthet. Alla elever har olika behov, men det krävs ordning, konsekvens och fakta i grunden för att skolan ska fungera.
Ett tilläggsdirektiv lades till Skolsäkerhetsutredningen i syfte att lämna förslag som tydliggör principen att skolor, förskolor, fritidshem och områden som tillhör de verksamheterna ska vara stängda för obehöriga. Utredningen redovisade den här delen av uppdraget i ett delbetänkande i mars 2024. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025.
Sedan juli 2024 kan högpresterande elever i grundskolan läsa ämnen på gymnasienivå och få betyg därefter. Detta är ett viktigt steg för att ge våra mest ambitiösa elever den utmaning de förtjänar. Det är också en tydlig signal om att hårt arbete och flit ska löna sig. Vi lyfter fram kunskap och återupprättar skolans kärnuppdrag. En del av nya reglerna trädde i kraft den 2 juli 2024 och resterande regler trädde i kraft den 1 juli 2025.
att-lattare-fa-lasa-i-snabbare-takt-och-pa-en-hogre-niva-prop.-20232479.pdf
Alla skolor får nu ett tydligt uppdrag: utbildningen ska förmedla och förankra respekt för att lagar och andra föreskrifter som gäller i vårt samhälle ska följas. Det är grunden för ett tryggt och fungerande Sverige. Föräldrar har det främsta ansvaret, men skolan ska inte stå passiv. Den är en central plats för att forma barns och ungas moral, normer och respekt för rätt och fel. Nu stärker vi de värderingar som bygger vårt land. Förordningsförändringar beslutades av regeringen i maj 2025.
Ny lagstiftning och ändrade läroplaner för stärkt skolsäkerhet – Regeringen.se
Rektorer har nu rätt att kontrollera väskor och andra föremål som elever tar med sig till skolan, när det finns anledning att misstänka brott, ordningsstörningar eller hot mot tryggheten. Detta är en viktig åtgärd för att förebygga kriminalitet, motverka otrygghet och skapa en lugn skolmiljö där både elever och lärare kan känna sig trygga. Vi sätter skolans trygghet främst genom tydligt ledarskap och ordning i klassrummet. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2025.
Svenska skolor ska vara fria från mobiltelefoner. Därför har en utredning föreslagit ett nationellt förbud. Det är en viktig åtgärd för att skapa lugn, minska stök och se till att fokus ligger på undervisning, inte skärmar. Ordning i klassrummet är en förutsättning för att elever ska kunna lära sig något. Lagändringen beräknas träda i kraft den 1 juli 2026.
Ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet – Regeringen.se
För att ge alla elever det stöd de behöver i sitt lärande har Skolverket fått i uppdrag att se över det kartläggningsmaterial som används för att bedöma nyanlända elevers kunskaper och hur detta material kan organiseras på ett bättre sätt. Uppdraget slutredovisades den 15 november 2024.
Utveckling av kartläggningsmaterial och bedömningsstöd
Sverige har en av de mest generösa systemen för modersmålsundervisning i hela världen. Trots det finns det få studier om svensk modersmålsundervisning och därför tillsattes en utredning för översyn av den. Utredningen konstaterar bland annat att det utifrån befintlig forskning inte går att besvara frågan om, och i så fall hur, deltagande i modersmålsundervisning påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket. Utredaren konstaterar också att det ”inte varit möjligt att bortse från de brister gällande kvalitet, tillgång och likvärdighet som denna och tidigare utredningar och granskningar har kunnat konstatera.”
Skärpt tillsyn av skolor
Extremism och islamism har varit ett allvarligt problem i flera skolor med muslimsk profil. På uppdrag av regeringen och Sverigedemokraterna har Skolinspektionen skärpt tillsynen och flera av dessa skolor har nu stängts. Svensk skola ska aldrig vara en plats där barn indoktrineras i värderingar som strider mot demokratin ideal. Här gäller svensk lag, svensk läroplan och svenska värderingar. Uppdraget redovisas årligen senast den 25 november.
Stärk stöd i kommunernas kontroll av förskolor och pedagogisk omsorg
Skolinspektionen får i uppdrag att ta fram nytt stödmaterial till kommunerna för att stärka kontrollen av förskolor och pedagogisk omsorg. Det handlar om att upptäcka ekonomiska oegentligheter, men också om att motverka extremism, islamism och påverkan som strider mot svenska grundlagar och fri- och rättigheter. Kommunerna ska också få bättre verktyg för att granska konfessionella inslag. Uppdraget ska redovisas senast 5 maj 2026.
Utvidgat stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning m.m.
I budgetpropositionen för 2025 satsade Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen över en halv miljard kronor för att skolor ska kunna köpa in riktiga läroböcker. Det här är ett avgörande steg i att återgå till en traditionell kunskapsskola. En skola där fakta, struktur och fördjupning står i centrum. Digitalt slarv ska ersättas med beprövade undervisningsmetoder. Våra barn förtjänar en skola där kunskap går före flum.
För att ge Skolinspektionen bättre inblick i skolverksamheten har Skolinspektionen fått ökade anslag som möjliggör att de kan genomföra fler inspektioner och oanmälda besök. Förvaltningsanslag ökade med 25 miljoner kronor för 2024 och för 2025 beräknas 40 miljoner kronor. Från och med 2026 beräknas totalt 60 miljoner kronor per år.
Styrningen i regleringsbreven för 2024 och 2025 inneburit en ökad styrning gentemot tillsyn. Ett flerårigt uppdrag om oanmälda besök gavs i Regleringsbrev för 2024.
Regleringsbrev 2025 Myndighet Statens skolinspektion
Kartläggning av undervisningstiden
Den 14 april 2025 gav regeringen och Sverigedemokraterna ett uppdrag till Skolverket att genomföra en kartläggning av den garanterade undervisningstiden i grundskolan och gymnasieskolan. Uppdraget slutredovisades den 13 mars 2026.
Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan ska kartläggas – Regeringen.se
Garanterad undervisningstid – en kartläggning i grundskolan
Skolbibliotek
För att förbättra kvaliteten i skolans verksamhet har beslut fattats om lagändringar som ska stärka elevers tillgång till skolbibliotek. Från och med 1 juli 2025 ska elever som huvudregel ha ett skolbibliotek på den egna skolan och det ska också definierats vad ett skolbibliotek innebär.
Tillgång till läromedel
För att förbättra elevers lärande och ge bättre stöd till lärare har riksdagen beslutat om lagändringar som ska stärka tillgången till läromedel. Begreppen lärobok, läromedel och läroverktyg definieras nu även i skollagen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/10/prop.-20232421
För att ta steg mot statlig skola har en utredare fått i uppdrag att föreslå ett system för resursfördelning baserat på en nationellt bindande skolpengsnorm. Förslagen som rör resursfördelning för förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan slutredovisades den 15 juni 2025. Förslagen som rör gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan slutredovisas den 1 november 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023153
Lärare, förskollärare och rektorer är skolans viktigaste resurs. Därför inför Sverigedemokraterna och regeringen nu ett nytt professionsprogram, ett nationellt och kvalitetssäkrat system för kompetensutveckling.
Programmet, som träder i kraft den 1 september 2025, består av två delar: en tydlig struktur för fortbildning samt ett meriteringssystem med fyra nivåer. Fortbildningen ska vara verkligt relevant och ha fokus på ämneskunskaper, didaktik, ledarskap, kognitionsvetenskap och specialpedagogik. Kurser som ges ska hålla hög nivå och ha direkt koppling till undervisning i skolan.
På sikt kan karriärtjänster kopplas till meriteringssystemet. Målet är tydligt: stärka skolans kvalitet, återupprätta respekten för läraryrket och skapa ett system som premierar kunskap och erfarenhet.
Svensk skola ska ledas av kunniga och välutbildade yrkespersoner. Det här är ett steg i rätt riktning.
För att stärka skolornas möjligheter att upprätthålla disciplin, trygghet och studiero samt förbättra arbetsmiljön för personalen satsas 570 miljoner kronor per år under perioden 2024–2026 på de mest krävande skolorna. Satsningen kan till exempel innebära att fler lärare anställs eller att den fysiska arbetsmiljön förbättras i skolor där situationen länge har varit ohållbar. Förändringarna beslutades av riksdagen i december 2023.
Den 3 mars 2025 presenterades flera förslag för att minska lärarnas administrativa börda. Bland annat föreslås tydligare regler för undervisnings- och planeringstid. Syftet är att ge lärarna mer tid för det som är viktigast, att undervisa. En stark svensk skola börjar med att respektera lärarnas tid och kompetens. En proposition överlämnades till riksdagen våren 2026.
Tid för undervisningsuppdraget – Regeringen.se
Sverigedemokraterna och regeringen gör nu om lärarutbildningen i grunden. För många blivande lärare har i dag bristande språkkunskaper. Därför införs krav på minst betyget C i svenska för att få läsa till lärare. Samtidigt minskas inslagen som inte rör ämneskunskaper, och mer tid läggs på det som verkligen förbereder studenterna för yrket. Fokus ska ligga på kognitionsvetenskap, ämnesdidaktik och verklig undervisningsförmåga. Svensk skola förtjänar välutbildade lärare och inte pedagogiskt flum.
Nu reformeras lärarutbildningen – här är alla förändringar – Regeringen.se
Från och med den 1 juli 2025 ska alla brott som begås i skolan polisanmälas, även om gärningspersonen är under 15 år. Ingen ska kunna gömma sig bakom sin ålder när andra elever hotas, misshandlas eller utsätts för kriminalitet. Endast mindre förseelser, som tillfälligt klotter på en bänk eller en lätt knuff utan skador, kan undantas. Det är dags att sätta gränser, återinföra konsekvenser och markera att brott aldrig är acceptabelt. Lagändringarna beslutades av riksdagen i juni 2025.
Skolor mot brott – Regeringen.se
Kartläggning av brottsförebyggande arbete i skolan
Uppdrag till Skolverket om kartläggning av brottsförebyggande arbete i skolan i ett nordiskt perspektiv gavs den 3 mars 2023. Uppdraget slutredovisades den 14 september 2024.
Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet
Brottslighet i skolmiljö
Uppdrag till Brå om brottslighet i skolmiljö gavs i RB för Brå i juni 2023. Uppdraget slutredovisades den 20 mars 2024.
Grovt våld i skolan. En beskrivning av omfattning, karaktär och utveckling fram till och med 2022.
Analysera vilka uppgifter som i brottsförebyggande syfte kan behöva utbytas
Ytterligare ett tilläggsdirektiv lades till Skolsäkerhetsutredningen om att utredaren även skulle kartlägga och analysera vilka uppgifter som i brottsförebyggande syfte kan behöva utbytas mellan skolor och mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter. Utredningen slutredovisades den 29 september 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023120
Ökat uppgiftsutbyte i det brottsförebyggande arbetet – Regeringen.se
För att förbättra tryggheten och studieron i skolan har en utredare fått i uppdrag att föreslå åtgärder för ett stärkt ledarskap. Ett av förslagen är att skriva in rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero i skollagen. Utredaren ska också föreslå större möjligheter för tillfälliga omplaceringar, permanenta omplaceringar och avstängningar. Utredningen slutredovisades 31 januari 2025. Proposition överlämnades till riksdagen våren 2026.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan – Regeringen.se
För särskilt högpresterande elever finns från och med höstterminen 2025 spetsutbildningar som ett permanent inslag på högstadiet och gymnasiet. Utbildningarna kan sökas av elever från hela landet och ska ge fördjupade kunskaper inom exempelvis matematik, svenska eller NO. Skolan ska återigen vara en plats där ambition och flit lönar sig. Förändringarna beslutades av riksdagen i maj 2024 startade höstterminen 2025.
Ny Läroplan
En ny läroplan för grundskolan tas nu fram utifrån läroplansutredningens förslag av Skolverket. Läsinlärning kommer ha en särställning i lågstadiet och baseras på vetenskapliga metoder. Resultatet blir en skola som prioriterar läsning som en grundläggande färdighet och där elever lär sig läsa på det de behöver.
Uppdrag om nya läroplaner med en tydligare kunskapsinriktning – Regeringen.se
Miljonsatsning på böcker – alla barn ska ha tillgång till riktig läsning
För att stärka barns läsförmåga och ge elever tillgång till riktiga böcker har regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, infört ett statligt bidrag för inköp av skön- och facklitteratur.
Från början gällde satsningen förskolan, förskoleklassen och lågstadiet men från 2025 omfattas nu även mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Samtidigt höjs bidraget rejält: från 176 miljoner kronor till 480 miljoner kronor. Det kan motsvara över 2 miljoner nya böcker till svenska barn och ungdomar.
Det här är en satsning på kunskap, bildning och framtid där riktiga böcker ersätter skärmar och flum.
480 miljoner för nya böcker till Sveriges barn och elever nästa år – Regeringen.se
För att fler elever ska kunna nå behörighet till gymnasiet har en utredare fått i uppdrag att se över hur elever som behöver mer undervisningstid kan få det. I uppdraget ingår även att utreda skyldigheter för elever att delta i lovskola och läxhjälp. Vidare ska utredaren se över bestämmelserna för när en rektor kan besluta att en elev ska gå om en årskurs. Uppdraget slutredovisades den 6 december 2024 och bereds inom Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023174
Digitala nationella prov
För att de nationella proven ska bedömas likvärdigt har skolverket fått i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov. Skolverket ska även förbereda införandet av central rättning av berörda delar av de nationella proven till hösten 2026 i gymnasieskolan och våren 2028 i grundskolan. Uppdraget slutredovisas 1 december 2026.
Införande av obligatoriska och enhetliga tester i lågstadiet.
De nuvarande dysfunktionella nationella proven i årskurs 3 i grundskolan och årskurs 4 i specialskolan bort och ersättas av tydligare, mer rättvisa tester som ger en bättre bild av elevernas faktiska kunskaper.
Utveckling av kartläggningsmaterial och bedömningsstöd
Ett uppdrag gavs 2024 till Skolverket att bl.a. ta fram en plan för utveckling av kartläggningsmaterial och bedömningsstöd. I uppdraget ingick att analysera hur de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklassen och bedömningsstöden i årskurs 1 kan utvecklas. Uppdraget redovisades i november 2024. Revideringen av materialen i förskoleklassen och årskurs 1 planeras vara klar till ht26
Alltför många elever får inte det stöd de behöver i tid. Det leder till att små problem växer till stora misslyckanden. Därför satsar Sverigedemokraterna och regeringen på att stärka skolans förmåga att ge rätt stöd från början.
Tillgången till speciallärare ska öka, och rektorer ska lättare kunna inrätta särskilda undervisningsgrupper. 200 miljoner kronor har avsatts för att fler ska kunna utbilda sig till speciallärare. Tidiga och tydliga insatser är avgörande för att alla elever ska få en ärlig chans att lyckas.
Dagens röriga och orättvisa betygssystem ska bort. I stället införs en ny tiogradig betygsskala där resultaten på de nationella proven vägs in. Det nya systemet gör att betygen blir mer rättssäkra och att meritvärdet kalibreras. Alla elever ska bedömas på samma grunder oavsett skola. Nu återställer vi ordningen i svensk skola. En proposition överlämnades till riksdagen våren 2026.
Ett likvärdigt betygssystem – Regeringen.se
Från hösten 2028 ersätts förskoleklassen med en ny årskurs 1. Undervisningen ska följa grundskolans struktur med tydligt fokus på ämnen som svenska och matematik. Det här är ett viktigt steg för att stärka barns kunskapsutveckling redan från första skoldagen. Förändringarna beslutades av riksdagen i maj 2024.
En ny läroplan för grundskolan tas nu fram utifrån läroplansutredningens förslag. Den ska ge tydligare fokus på fakta och ämneskunskaper och bli ett verkligt stöd för lärarna. Resultatet blir en skola som prioriterar kunskap före floskler och där elever lär sig det de faktiskt behöver.
Uppdrag om nya läroplaner med en tydligare kunskapsinriktning – Regeringen.se
Hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet
Att personal i svenska skolor och förskolor upprätthåller hedersnormer, eller till och med medverkar till hedersförtryck, är fullständigt oacceptabelt. Sverige ska aldrig acceptera att barn växer upp i rädsla, kontrolleras i vardagen eller hindras från att leva fritt. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning som ska lägga fram konkreta förslag för att stoppa hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet.
Det finns idag personal som själva bär på hedersnormer och som aktivt upprätthåller dessa. I vissa fall ser personal till att flickor inte tar av sig slöjan, att barn av olika kön inte får leka tillsammans eller att barn inte får klä sig fritt. Det förekommer också könssegregering där flickor hålls borta från manlig personal.
Sådant får aldrig förekomma i det svenska skolväsendet. Skolan ska vara en fristad från förtryck, inte en förlängning av det. Alla barn har rätt att vara fria, oavsett bakgrund, kön eller familjens värderingar. Utredningen ska redovisas senast den 12 augusti 2026.
Ökade medel för att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck
Skolverket har fått ökade medel för att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Satsningen förstärks med totalt 3 miljoner kronor under 2023 och 5 miljoner kronor per år 2024 och 2025. Ingen elev ska tvingas leva i rädsla eller kontrolleras av hedersnormer. Svensk skola ska våga stå emot hederskulturen.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=24102
Barn och unga ska få veta var de kan få hjälp och skydd
Skolverket har fått ett förstärkt uppdrag 2024–2026 att arbeta systematiskt mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Uppdraget inkluderar insatser för att barn och unga ska få veta var de kan få hjälp och skydd. Dessutom ska Skolverket kartlägga och analysera skolans arbete med att förebygga, upptäcka och åtgärda hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget ska slutredovisas den 1 december 2026.
Akutskolor
För att hantera elever som hotar, stör eller saboterar undervisningen satsar Sverigedemokraterna och regeringen nu på att huvudmän ska kunna inrätta särskilda akutskolor. Där kan elever tillfälligt placeras enligt skollagen, så att tryggheten och studieron kan återställas i den ordinarie skolan.
Många skolor har i dag allvarliga ordningsproblem, men saknar verktyg för att agera. Akutskolorna blir ett konkret sätt att sätta gränser och skydda både elever och lärare. Statsbidraget uppgår till från och med 2025 till 200 miljoner kronor. Det här är ett tydligt steg mot en tryggare och mer fungerande skola.
Trygghet och studiero i skolan
Den 17 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition som innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att åstadkomma bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder.
Förslagen innebär i huvudsak följande.
Dessutom föreslås att det ska bli möjligt att på entreprenad bedriva akutskola, dvs. en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten.
Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
För elever som är skoltrötta eller saknar behörighet till nationella program behövs fler praktiska inriktade utbildningsalternativ. Därför tas en ny yrkesskola fram, baserad på förslagen i utredningen Fler vägar till arbetslivet. Här ska elever få lära sig ett yrke, komma in i arbetslivet och bidra till samhället.
Den 17 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag på flera förändringar som ska skapa bättre förutsättningar för yrkesutbildning och förbättra kompetensförsörjningen. Förslagen handlar bland annat om att införa yrkesprov.
Förslagen innebär följande.
Ändringarna i skollagen om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan ska träda i kraft den 1 juli 2026. Övriga ändringar i lagen ska träda i kraft den 2 juli 2028.
En förbättrad elevhälsa
Den 12 mars 2024 fick en utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas för att bättre möta elevernas behov. Utredningen ska också föreslå en elevhälsogaranti för att reglera hur snabbt en elev ska få stöd samt se över elevhälsans huvudmannaskap och ledning. Uppdraget slutredovisades den 26 november 2025 och bereds vidare inom regeringskansliet.
Förbättrat stöd i skolan
Delbetänkandet innehåller bland annat följande förslag: Bestämmelserna om extra anpassningar i samtliga skolformer ska avskaffas. Garantin för tidiga stödinsatser ska avskaffas. Standardiserade tester införs för att uppmärksamma elever med stödbehov. Elevens stödbehov ska styra om en elev ska ges undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskilt.
Den 17 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att förbättra stödet i skolan.
Förslagen innebär bl.a. följande:
Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.
Systemet för skolval och antagning reformeras. Det behövs ett regelverk för ett skolval som baseras på gemensamt och obligatoriskt skolval, bättre information till föräldrar och elever samt rimliga och förutsägbara antagningskriterier. För friskolor ska kötid kunna finnas med som möjlig urvalsgrund. Längsta möjliga kötiden ska kortas betydligt jämfört med i dag. Regeringen och Sverigedemokraterna avser att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på ett gemensamt skolval.
Skärpta krav för friskolor
Den 13 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en lagrådsremiss med förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att villkoren för enskilda huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem skärps. Syftet är att förbättra skolväsendet genom att främja enskilda huvudmäns långsiktighet samt att hålla borta oseriösa och olämpliga aktörer med kortsiktiga vinstintressen.
Förslagen innebär bl.a. följande.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
Skärpta villkor för friskolesektorn – Regeringen.se
Offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet
Det behövs bättre insyn i fristående skolor, både juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Den 17 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), arkivlagen (1990:782) och skollagen (2010:800), som innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet.
Förslagen innebär i huvudsak följande:
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
För att komma tillrätta med otrygghet och stök i skolan har en utredare fått i uppdrag att föreslå tydligare ordningsregler. Reglerna ska bland annat innehålla nolltolerans mot alla former av trakasserier och kränkande behandling och en konsekvenstrappa som klargör vad som händer när reglerna bryts. Utredningen slutredovisades 31 januari 2025 och innehåller bland annat förslag på längre avstängningar och möjlighet att neka tillträde för våldsamma elever. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan – Regeringen.se
För att stärka lärarnas ställning och skapa studiero i klassrummet har en utredare fått i uppdrag att föreslå åtgärder som tydliggör att det är läraren som bestämmer i klassrummet och över undervisningen, snarare än vårdnadshavare eller elever. Utredaren ska också se över om dokumentationskravet kan tas bort. Utredningen slutredovisades den 29 januari 2025. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan – Regeringen.se
Utökning av undervisningstid
Skolverket fick under 2023 i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden, främst i svenskämnena och matematik, i lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Uppdraget slutredovisades den 21 november 2023.
Kostnader m.a.a. ökad undervisningstid
Skolverket har fått i uppdrag att komplettera redogörelsen av de ekonomiska konsekvenserna i det tidigare redovisade uppdraget Utökad undervisningstid. Skolverket ska även redogöra för kostnader som direkt påverkas av en utökad undervisningstid för övrig personal som fullgör uppgifter i undervisningen. Uppdraget slutredovisades den 10 april 2024.
Översyn av förskollärares och lärares administrativa börda
Regeringen beslutade den 14 december 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av förskollärares och lärares administrativa börda, med syfte att frigöra tid att lägga på att planera och bedriva undervisning. Uppdraget slutredovisades den 19 december 2024.
Förstärkningsundervisning i skolan – Regeringen.se
Tid för undervisningsuppdraget
Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid (U 2023:01) har haft i uppdrag att lämna förslag som kan minska förskollärares och lärares administrativa uppgifter och andra uppgifter så att tid kan frigöras för arbete med undervisningen och uppgifter som hör till undervisningen
Den 17 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag och öka lärar- och förskolläraryrkets attraktivitet. Ett av förslagen är att det skollagen regleras att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.
Lagändringarna om undervisningsuppdraget förväntas träda i kraft den 1 juli 2027. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 samt den 1 juli 2028.
För att möta de skenande elpriserna införde regeringen med stöd av Sverigedemokraterna ett tillfälligt elstöd under 2023. Det finansierades av svenska kraftnäts flaskhalsintäkter för att ge ekonomisk lättnad till hushåll och företag.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/12/elstodet-ett-steg-narmare-hushallen/
För att uppmuntra hushåll till att spara långsiktigt infördes den 1 januari 2025 en skattefri grundnivå på 150 000 kr för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring. Den 1 januari 2026 kommer den skattefria grundnivån att höjas till 300 000 kr.
Skatten på bensin och diesel har sänkts i varje budget hittills under mandatperioden. Dessutom sänktes reduktionsplikten rejält den 1 januari 2024. Om den tidigare S-regeringens bana hade legat kvar hade inblandningen av biodrivmedel i diesel 2025 varit 45%. Nu kommer reduktionsplikten istället att vara 10% och ligga kvar på den nivån under överskådlig framtid. När den här regeringen tillträdde med vårt stöd kostade dieseln nästan 28 kr/l, nu kostar den ca 16 kr/l. Skatten på diesel ligger nu på EU:s miniminivå.
Sänkt skatt på bensin och diesel – Regeringen.se
I syfte att stödja företag inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna har en utökad skattenedsättning på diesel som används i jordbruks- och arbetsmaskiner gällt sedan den första gemensamma Tidöbudgeten. Nedsättningen kommer hållas kvar mandatperioden. Skatten på jordbruksdiesel ligger nu på EU:s miniminivå.
Den 1 januari 2024 infördes en indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre samtidigt som åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjdes från 65 till 66 år. Vidare förstärks det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång fyllt 66 år.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/09/prop.-20232413
För att undvika en skatteklyfta mellan arbetsinkomst och pension stärks även det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. Ändringarna trädde i kraft 1 januari 2025.
Ökat antal utbildningsplatser
För att stärka Sveriges konkurrenskraft och främja matchningen på arbetsmarknaden ökades antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan med 3000 platser den 1 januari 2024. Utbyggnaden fortsätter till 2026 då cirka 7000 nya platser kommer ha tillförts.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/01/historisk-utbyggnad-av-yrkeshogskolan/
Kompetens inom industri- och forskningssektorn
För att fortsatt upprätthålla innovations- och ingenjörslandet Sverige krävs investeringar i tekniska utbildningar. Med fler utbildade ingenjörer kan vi möta behovet av kompetens inom industri- och forskningssektorn.
I syfte att uppmuntra till studier inom STEM-ämnena höjdes 1 januari 2024 ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik samtidigt som antalet ingenjörsplatser utökades. Satsningen kommer successivt utökas kommande år.
Förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna när det gäller utbildning inom komvux
Den 18 mars 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner när det gäller arbetssökande som har behov av utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen.
Förslagen innebär att en kommun ska vara skyldig att lämna vissa uppgifter om arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Uppgifterna kan bland annat behövas för att erbjuda en utbildning som är anpassad efter den arbetssökandes behov. Regeringen föreslog även att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för att tillhandahålla den information som behövs inom kommunernas verksamhet som avser den kommunala vuxenutbildningen.
Propositionen röstades igenom den 10 juni 2025 och lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2025.
För att underlätta för föräldrar att förena arbetsliv med familjeliv infördes dubbeldagar och överlåtelse av föräldrapenning den 1 juli 2024.
För att förhindra att pensionärer som återgår till arbete drabbas av en skattesmäll införs nu möjligheten att pausa den kollektivavtalade tjänstepensionen under de första fem utbetalningsåren. Det ska även bli möjligt att förlänga utbetalningstiden av tjänstepension efter att den har påbörjats. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/06/prop-202324159/
Under 2021–2022 genomfördes förändringar i sjukförsäkringens regelverk. År 2022 tillsattes en utredning för att utvärdera effekterna av dessa förändringar. De förslag som presenterades i utredningen innebar dock flera försämringar av både sjukförsäkringen och den ekonomiska tryggheten. Därför valde Sverigedemokraterna i budgetförhandlingarna för 2025 att stoppa genomförandet av utredningens förslag.
Nya hårdare sjukregler stoppas av Sverigedemokraterna – ”Borta från bordet” – Arbetet
Förstärkt jobbskatteavdrag
För att minska beskattning av arbetsinkomster och därmed stimulera till fler arbetade timmar, vilket är gynnsamt för tillväxten i ekonomin, har jobbskatteavdraget förstärkts vid två tillfällen i budgeten för 2024 och för 2025. För att främst stötta låg- och medelinkomsttagare finansierades jobbskatteavdraget 2024 med en pausad uppräkning av den s k skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Sänkt skatt för vanligt folk som arbetar – Regeringen.se
Förslag om ytterligare sänkt skatt på arbetsinkomster och pension – Regeringen.se
Avtrappningen i jobbskatteavdraget har tagits bort
Sverige har idag bland de högsta marginalskatterna i världen, vilket både OECD och Produktivitetskommissionen poängterat hämmar viljan att utbilda sig. För att stimulera tillväxten samt för att uppmuntra människor till att utbilda sig och ta mer ansvar på jobbet sänktes i budgeten för 2025 de högsta marginalskatterna på arbetsinkomster genom att avtrappningen i jobbskatteavdraget togs bort. Förslaget innebär att marginalskatten sänktes från 55 till 52 procent. Sänkningar av höga marginalskatter brukar i den ekonomiska forskningen bedömas som självfinansierande, d v s att det offentliga får tillbaka skattesänkningarna i form av större inbetalningar av andra skatter, som mervärdesskatt från ökad konsumtion samt ökat inkomstskatt, då folk jobbar mer då man får behålla mer av det man tjänar.
Regeringen föreslår att de högsta marginalskatterna sänks för att öka tillväxten – Regeringen.se
För att minska felaktiga utbetalningar från och fusk i välfärdssystemet ska Försäkringskassans kontroller av bland annat föräldrapenning öka. Förslaget trädde i kraft 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/07/nya-atgarder-for-att-stoppa-valfardsfusket/
I syfte att förenkla och underlätta för ägarskiften fick Tillväxtverket 2023 i uppdrag att se över och synliggöra information om ägar- och generationsskiften på verksamt.se. Målet med uppdraget var att förhindra att livskraftiga företag läggs ned i onödan. Uppdraget slutredovisas 31 mars 2024.
Växa-stödet
För att sänka anställningskostnaderna i mindre företag förstärktes det så kallade växa-stödet den 1 januari 2025. Växa-stödet innebär att ett enmansföretag kan få nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs. Förändringen innebär att stödet nu omfattar nu upp till två anställda istället för som tidigare, en.
Förslag om utvidgat växa-stöd – Regeringen.se
Administrativa lättnader för de minsta företagen
För att underlätta för företagande höjdes omsättningsgränsen för undantag från moms 1 januari 2025. Förändringen innebär att färre företag behöver redovisa moms, vilket leder till administrativa lättnader för de minsta företagen.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/03/farre-foretag-ska-behova-redovisa-moms/
Förbättrade beloppsgränser
För att förbättra de skattemässiga villkoren för de minsta företagen förbättrades beloppsgränserna för positiv och negativ räntefördelning samt för värdering och värdeminskningsavdrag på inventarier för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Förslagen trädde i kraft 1 januari 2025.
Inkomstskattelagen
För att förbättra bestämmelserna i inkomstskattelagen har ett förslag tagits fram om ändringar i den så kallade beloppsspärren. Förslaget innebär att en större del av underskottet från tidigare år får behållas efter en ägarförändring. De nya bestämmelserna trädde i kraft 1 januari 2025.
Små och medelstora företag
För att främja entreprenörskap tillsattes 2022 en kommitté med uppdrag att analysera hur de s k 3:12-reglerna kan förbättras. År 2023 gavs ett tilläggsdirektiv med särskilt fokus på små och medelstora företag. De nya och förbättrade reglerna trädde i kraft den 1 januari 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/06/forbattrade-312-regler-for-famansforetag/
För att göra omställningsstudiestödet mer effektivt och ändamålsenligt har regelförenklingar för att korta handläggningstiderna genomförts. Dessutom får människor som redan arbetar inom ett bristyrke möjlighet att ställa om till ett annat bristyrke eller inom sitt yrkesområde. T ex ska en undersköterska kunna få omställningsstudiestöd för att kunna studera till sjuksköterska. De nya lagändringarna trädde i kraft 1 januari 2025.
Åtgärder för att behålla internationell kompetens
För att stärka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt har ett tiotal myndigheter fått i uppdrag att samarbeta för att identifiera och lösa problem med att attrahera, etablera och behålla högkvalificerad internationell kompetens. Totalt 25 miljoner kronor avsattes för satsningen 2024, och för 2025 och 2026 beräknas 30 miljoner kronor per år avsättas.
Skattelättnader för experter, forskare och andra nyckelpersoner
För att öka incitamenten för internationella företag att välja Sverige för nyetableringar utvidgades i januari 2024 skattelättnaderna för experter, forskare och andra nyckelpersoner från 5 till 7 år. Detta bör öka Sveriges attraktionskraft när utländska forskare och andra nyckelpersoner i företag ska välja vilket land de vill arbeta i.
Ökade investeringar i forskning och utveckling
I syfte att stimulera företag till ökade investeringar i forskning och utveckling (FoU) infördes den 1 januari 2024 vissa lagtekniska justeringar av nedsättningen av arbetaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med FoU. Detta bör leda till
Sänkning av ersättningsnivån för expertskatt
För att skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens infördes en sänkning av ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln från två prisbasbelopp till ett och ett halvt prisbasbelopp per månad. Den nya bestämmelsen trädde i kraft 1 januari 2025.
Minskade administrativa bördor för svenska företagare
För att minska omotiverade regelbördor för svenska företag som uppstår i samband med genomförande av EU:s regelverk inrättades 2024 ett Implementeringsråd. Målet är att EU:s rättsakter ska implementeras på en miniminivå så att dessa inte onödigtvis ska leda till ökade administrativa bördor för svenska företagare.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/06/dir-202451/
Minskade kostnader
I syfte att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader inrättades i maj 2024 ett Förenklingsråd. Rådet ska bland annat föreslå hur befintliga svenska regelverk kan förenklas och lämna förslag på andra förenklingsåtgärder som ska göra det lättare för företag att följa regelverken.
Räkenskapsmaterial i pappersform behöver inte sparas
Från och med den 1 juli 2024 har kravet på bevarande av räkenskapsinformation för företag slopats. Det innebär att räkenskapsmaterial i pappersform inte behöver sparas om det digitaliseras, vilket ger både tids- och kostnadsbesparingar för företagen.
Avskaffat krav på tillstånd för att driva hotell- eller pensionatverksamhet
För att minska den administrativa bördan för svenska företag avskaffades kravet på tillstånd för att driva hotell- eller pensionatverksamhet den 1 januari 2025.
Regelförenklingar
För att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter har ett trettiotal myndigheter fått i uppdrag att arbeta med regelförenkling i regleringsbreven för 2024. Målet är att minska företagen regelbörda och förbättra deras kontakter med myndigheter.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/regeringen-storsatsar-pa-forenkling-for-foretag/
I syfte att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader har 11 myndigheter fått i uppdrag att arbeta för enklare regelverk med stöd av Tillväxtverket. Uppdragen slutredovisades av berörda myndigheter under mitten av mars 2026.
För att stärka den svenska kompensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik och få fler att utbilda sig inom dessa områden presenterades i februari 2025 en STEM-strategi (Science, Technology, Engineering, Mathematics).
En STEM-strategi för Sverige – Regeringen.se
För att underlätta för människor att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden tillsattes den 12 maj 2023 en utredning med uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Utredningen slutredovisades den 11 december 2024.
Den 17 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om att det införs en lag om hyrköp av bostad. Den nya lagen gör det möjligt att få en nyttjanderätt till en bostad med en option att senare köpa den. Syftet är att hjälpa personer utan kontantinsats in på bostadsmarknaden och i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende.
Regeringen lämnar även förslag som förbättrar det befintliga systemet med ägarlägenheter och som syftar till att göra ägarlägenheten som boendeform mer attraktiv. Förslagen innebär bland annat förstärkta möjligheter att vidta sanktioner mot en ägarlägenhetsägare som allvarligt stör sin omgivning.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/05/dir.-202362
Enligt LAS har en arbetstagare rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad när han eller hon fyller 69 år, den så kallade las-åldern. För att inte riktåldern för pension ska vara högre än LAS-åldern har en utredare fått i uppdrag att analysera och utforma en sådan anpassning. Utredningen slutredovisades den 16 juni 2025 och bereds vidare inom Regeringskansliet.
För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det. Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen.
Ett omfattande utanförskap har vuxit fram i Sverige, och människor som kan jobba gör inte det när det lönar sig för lite att ta ett jobb. Det behöver därför bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Den som riskerar ett långvarigt bidragsberoende och liv i utanförskap ska mötas av samhällets stöd, och tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhällsgemenskapen. Regeringen och Sverigedemokraterna vill ersätta bidragslinjen med arbetslinjen, och ställa betydligt högre krav på att människor gör sig anställningsbara.
Bidragsreformen består av ett bidragstak, som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag, en kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner för personer som bosätter sig i Sverige, och ett aktivitetskrav för personer som tar emot försörjningsstöd men kan jobba. En tillfällig jobbpremie föreslås också för dem som lämnar försörjningsstödet för jobb.
I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till 1 459 miljoner kronor för att genomföra bidragsreformen. För 2027 och 2028 beräknas 2 744 respektive 2 180 miljoner kronor avsättas.
Utredare ger förslag på ökade drivkrafter till arbete – Regeringen.se
Den 17 mars 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. I denna proposition lämnas lagförslag om ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd. Syftet är att motverka utanförskap, införa ett enhetligt reglerat aktivitetskrav och bidra till att ta tillvara arbetskraft. Aktivitetskravet föreslås komplettera andra insatser som deltagande i statlig arbetsmarknadspolitisk verksamhet och utbildningsinsatser.
Bestämmelserna om aktivitetskrav föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelsen om att socialnämnden ska begära att den enskilde deltar i aktiviteter ska dock tillämpas första gången på försörjningsstöd som avser oktober 2026. Lagändringarna som rör sanktionsavgift för kommunerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
Inget beslut om att lägga ner Bromma flygplats kommer fattas under mandatperioden. En utredning ska titta på bl.a. Försvarsmaktens, sjukvårdens och andra samhällsaktörers behov av flygplatsen innan ett beslut fattas om flygplatsens framtid.
Tidöpartierna: Vi lägger inte ner Bromma flygplats
Statens stöd till folkbildningen
Regeringen beslutade i september 2023 om tilläggsdirektiv till den utredning som tillsatts i juni 2022 med uppdrag att föreslå de ändringar som krävs avseende statens stöd till folkbildningen för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt (dir 2023:130). Uppdraget slutredovisades den 13 juni 2024.
Regeringen utökar folkbildningsutredningens uppdrag – Regeringen.se
I juni 2024 överlämnades betänkandet Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42).
Utbildningsministern tog emot Folkbildningsutredningens betänkande – Regeringen.se
Stärkt skydd mot felaktiga utbetalningar
Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 om ändringar i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen i syfte att stärka skyddet mot felaktiga utbetalningar.
Regeringen förtydligar kraven för statsbidraget till folkbildningen – Regeringen.se
Kontrollera att statsbidraget används korrekt
För att säkerställa att statsbidraget till folkbildningen används korrekt har regeringen beslutat att förordna Pia Brundin som revisor i Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna till och med den 1 juni 2026.
Regeringen tillsätter en revisor för folkbildningen – Regeringen.se
Fördelning av statsbidraget
Riksdagen beslutade, på förslag av regeringen och Sverigedemokraterna i budgetpropositionen för 2024, att riksdagen i stället för Folkbildningsrådet ska fastställa hur stor del av statsbidraget till folkbildningen som ska tilldelas folkhögskolor respektive studieförbund. Folkbildningsrådet ansvarar fortsatt för fördelningen av bidraget mellan enskilda folkhögskolor och studieförbund (prop. 2023/24:1, utg. omr.17).
För att säkerställa att offentliga medel inte går till verksamheter som strider mot demokratiska värderingar infördes ett skarpt demokrativillkor för statsbidraget till folkbildningen. Beslutet togs i december 2025 och trädde i kraft den 13 januari 2026.
Regeringen beslutade i december 2025 att införa krav på öppen redovisning av studieförbundens och folkhögskolornas samverkansparter för att för statsbidrag samt att införa krav på att bidragsmottagare ska ha en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt för att få statsbidrag. Beslutet trädde i kraft den 13 januari 2026.
Regeringen skärper kraven för statsbidraget till folkbildningen – Regeringen.se
För att göra svensk kultur mer tillgänglig har en kommitté fått i uppdrag att ta fram en svensk kulturkanon som ska fungera som ett verktyg för bildning, gemenskap och inkludering. Arbetet med att välja ut de verk som ska ingå ska bedrivas i fristående expertgrupper med kompetens inom respektive område. Uppdraget redovisades den 2 september 2025.
En kulturkanon för Sverige – Regeringen.se
En utredning har tillsatts för att stärka konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter samtidigt som Sveriges höga djurskyddskrav ska bibehållas. I uppdraget ingick bland annat analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar konkurrenskraften jämfört med livsmedelsproducenter i andra EU-länder. Uppdraget slutredovisades 30 juni 2024. Ett resultat av utredningen är införandet av en betesersättning för kor som går på bete.
Nationell satsning på stärkt medie- och informationskunnighet
Informations- och medielandskapet har blivit mer komplext och mångfacetterat, vilket gör det svårare att bedöma avsändare och sortera källor. För att hjälpa befolkningen att navigera i detta nya landskap har Mediemyndigheten fått förnyade medel 2025 för att genomföra en nationell satsning på stärkt medie- och informationskunnighet.
Studie av förutsättningarna för enskildas opinionsbildning i dagens medielandskap
Regeringen och Sverigedemokraterna har givit Mediemyndigheten i uppdrag att göra en studie av förutsättningarna för enskildas opinionsbildning i dagens medielandskap. Särskilt fokus ska läggas på enskildas ställning i förhållande till sociala medieplattformar och transparens kring innehållsmoderering, algoritmer och andra funktioner som kan påverka enskildas deltagande i samhällsdebatten.
För att möjliggöra fler långa stipendier för kulturskapare avsätts 5 miljoner kronor i budgetpropositionen 2023. Pengarna ska gå till särskilda tioåriga stipendier för konstnärer som under en längre tid har bedrivit konstnärlig verksamhet av god kvalitet.
För att värna kulturlivets oberoende har en satsning gjorts för att stärka konstnärer och kulturaktörer inom samtliga konstarter i sitt skapande. Förstärkningen innebär att 40 miljoner kronor tillförs för 2023 och 30 miljoner kronor årligen 2024–2025.
Den 22 maj 2025 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med bestämmelser om public service ska samlas i en ny lag − lagen om public service. I lagen ska det finnas bestämmelser om public service-uppdraget, finansieringen av uppdraget, granskningen av program samt vissa regler om att utse styrelseledamöter och verkställande direktör i public service-företag. För Sverigedemokraterna har det varit centralt att säkerställa att public service präglas av opartiskhet, balans och återhållsamhet. I den nya propositionen tas viktiga steg mot ett mer ansvarsfullt och teknikneutralt public service, där medborgarnas förtroende står i centrum.
Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen började gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.
En utredare fick den 4 mars 2024 i uppdrag att göra en omfattande översyn av arvs- och testamentsrätten för att anpassa reglerna till dagens digitala och ekonomiska samhälle samt hur familjebildningen ser ut i dag. I uppdraget ingår bland annat att undersöka om kusiner ska få legal arvsrätt och om ett testamentesregister bör införas. Uppdraget slutredovisades den 27 augusti 2025.
Den 9 augusti 2025 tog regeringen och Sverigedemokraterna emot betänkandet med förslag på modernisering av reglerna om arv och testamente. Förslagen syftar till att göra regelverket mer anpassat till dagens samhälle. Betänkandet innehåller bland annat förslag om ett testamentsregister i offentlig regi, digitala testamenten och ett stärkt skydd för efterlevande sambor.
Utredningen föreslår bland annat:
Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027.
För att motverka otillåten påverkan och korruption fick en särskild utredare den 5 februari 2024 i uppdrag att se över den straffrättsliga lagstiftningen som gäller korruption och tjänstefel. I uppdraget ingår bland annat att bedöma om korruptionslagstiftningen är effektiv och om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas. Uppdraget slutredovisas 25 juli 2025.
Den 9 april beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om proposition som innehåller förslag om ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, och en skärpning av minimistraffet för grovt tjänstefel. Syftet är att stärka skyddet mot maktmissbruk, korruption och otillåten påverkan inom offentlig verksamhet. Förslaget innebär att en ny straffbestämmelse införs i brottsbalken. Brottet ska omfatta personer som utövar offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet och som uppsåtligen bryter mot lag eller annan författning för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån. Även agerande som syftar till att otillbörligt missgynna någon annan omfattas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Det nuvarande valsedelssystemet har blivit allt svårare att hantera vilket påverkar förtroendet för valsystemet negativt. En parlamentariskt sammansatt kommitté ska därför utvärdera och överväga förändringar av valsedelsystemet, inklusive analysera för- och nackdelar med att återgå till ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar.
Den 15 januari 2026 tog regeringen och Sverigedemokraterna emot Valsedelskommitténs delbetänkande med förslag till reformer av det svenska valsedelsystemet. Förslagen innebär bland annat att antalet valsedlar minskar, att valadministrationen ensam får ansvaret för distributionen och att krav införs för partier som vill delta med kandidatvalsedlar. Syftet är att skapa förutsättningar för ett robustare valsystem som är bättre för väljarna, partierna och valadministrationen.
De förslag som nu lämnas bedöms ge valadministrationen bättre kontroll över valsedlarna, mer likvärdiga villkor mellan partier och en enklare röstning för väljarna. Delbetänkandet innehåller även förslag som motverkar att retroaktiv folkbokföring används för att bli valbar efter valdagen. En kandidat ska endast få ställa upp i val till fullmäktige i en region och en kommun.
Kommittén föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2027 och kunna tillämpas första gången inför och vid Europaparlamentsvalet 2029. Förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/02/dir.-202424
Grundlagsskydda rätten till abort
I syfte att stärka grundläggande fri- och rättigheter tillsattes en parlamentarisk kommitté den 15 juni 2023. Den 15 januari 2025 överlämnade kommittén sitt betänkande som bland annat innehöll krav på lagstiftning som skyddar den gravidas rätt att avbryta sin graviditet.
Den 5 december beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en proposition med förslag om ändringar i regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. Ett av förslagen är att rätten till abort skrivs in i 2 kapitlet i regeringsformen som en grundläggande fri- och rättighet. Den som är gravid ska ha rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag. Bestämmelsen innebär att lagstiftningen inte får utformas på ett sätt som innebär att rätten till abort blir enbart formell eller närmast illusorisk. Syftet är att stärka den gravidas självbestämmande och integritet och att ge aborträtten ett starkare skydd än i dag.
Propositionen röstades igenom den 20 maj 2026. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/01/sou-20252/
Modernisering av abortlagen
I juni 2023 tillsattes en utredning för att se över hur abortlagstiftningen kan anpassas till den medicinska utvecklingen och sätta gravidas behov i centrum. Den 4 februari 2025 lämnades utredningens betänkande, där bland annat rätten till abort föreslås bli tydliggjord i abortlagen.
Den 13 april 2026 beslutade regeringen och Sverigedemokraterna om en lagrådsremiss med förslag om ändringar i abortlagen. Meningen är att modernisera språket i lagen och att anpassa den till den medicinska utvecklingen och gravida kvinnors behov.
Lagen ska förtydliga att en kvinna som är gravid ska få göra abort till och med graviditetsvecka 18.
Abort och avbrytande av graviditet ska få tillhandahållas inom ramen för ett allmänt sjukhus eller en annan hälso- och sjukvårdsverksamhet som är särskilt anpassad för ändamålet och som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har godkänt. Abort ska tillhandahållas skyndsamt.
Abort i hemmet ska göras möjlig genom att kravet på att abort eller avbrytande av graviditet ska ske på allmänt sjukhus eller på annan sjuk-vårdsinrättning tas bort. Förslaget öppnar även upp för en mer flexibel läkemedelshantering och vård på distans. Genom att ta bort kravet på att endast den som är behörig att utöva läkaryrket får utföra abort möjliggörs det för bland annat barnmorskor att självständigt handlägga medicinska aborter.
Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027. En sjukvårds-inrättning som har godkänts av Inspektionen för vård och omsorg före ikraftträdandet ska få fortsätta att bedriva verksamhet utan ett nytt godkännande från Inspektionen för vård och omsorg.
https://regeringen.se/contentassets/9c406aa55c8642878ff13ab2959debb9/en-forandrad-abortlag.pdf
När du besöker en webbplats kan den lagra eller hämta information från din webbläsare, mestadels i form av cookies. Det kan vara information om dig, dina preferenser eller din enhet och används oftast för att webbplatsen ska fungera korrekt. Informationen som samlas in om dig brukar inte kunna användas för att identifiera dig som individ, det kan dock ge dig en mer personlig webbupplevelse. Eftersom vi respekterar din integritet kan du välja att inte tillåta vissa typer av cookies.
Du kan även välja vilken typ av kakor du vill ha genom att klicka på Inställningar.
Läs vår integritetspolicyVälj vilken typ av kakor du vill acceptera. Ditt val kommer att sparas i ett år.
Läs vår integritetspolicyNödvändiga cookies låter dig använda webbplatsen genom att aktivera grundläggande funktioner, såsom sidnavigering och åtkomst till säkra områden på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa cookies.
Cookies för statistik hjälper en webbplatsägare att förstå hur besökare interagerar med webbplatser genom att samla och rapportera in information anonymt.
För att vår webbplats ska prestera så bra som möjligt under ditt besök. Om du nekar de här kakorna kommer viss funktionalitet att försvinna från webbplatsen.
Cookies för marknadsföring används för att spåra besökare på webbplatser. Avsikten är att visa annonser som är relevanta och engagerande för enskilda användare, och därmed mer värdefull för utgivare och tredjepartsannonsörer.