Tidöavtalet tecknades den 14 oktober 2022 och är en politisk överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Genom Tidöavtalet har Sverigedemokraterna fått ett stort politiskt inflytande, vilket markerar ett historiskt genombrott för partiet som nu spelar en central roll i svensk politik.
Syftet med denna sida är att ge en överblick kring alla de framsteg som görs och har gjorts inom ramen för Tidöavtalet och regeringssamarbetet samt det viktiga arbetet med att göra Sverige till ett tryggare och bättre land.
Källa: Brå
Källa: Infostat/Drivkraft Sverige
Källa: SCB/Migrationsverket
Källa: SCB/Vattenfall
Direktiv samarbetsprojekt Hälso- och sjukvården 
Direktiv samarbetsprojekt Klimat och energi
Direktiv samarbetsprojekt Kriminalitet
Direktiv samarbetsprojekt Migration och integration
Direktiv samarbetsprojekt Skolan
Direktiv samarbetsprojekt Tillväxt och hushållsekonomi
Direktiv andra samarbetsfrågor
För att stärka patientsäkerheten och tryggheten inom vård och omsorg av äldre har en särskild utredare fått i uppdrag att analysera och ta fram förslag på hur krav på kunskaper i svenska språket för personal i äldreomsorgen kan regleras. Uppdraget slutredovisades 1 september 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/03/dir.-202344
Socialstyrelsen fick i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Förslaget till plan har utarbetas av det särskilda råd för vårdkompetensfrågor som är placerat vid Socialstyrelsen (Nationella vårdkompetensrådet). Planen innehåller bland annat vilka ändamålsenliga och kostnadseffektiva insatser som kan behövas för att förbättra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
Regeringens arbete med stärkt kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården – Regeringen.se
En viktig aspekt i frågan om tillgänglighet, jämlikhet och effektivitet inom hälso- och sjukvården är huvudmannaskapet. I juni 2023 tillsattes en parlamentarisk kommitté, Vårdansvarkommittén, med uppdrag att bland annat analysera och belysa för- och nackdelar, samt ta fram beslutsunderlag för ett stegvis och långsiktigt införande av ett helt- eller delvis statligt huvudmannaskap. Uppdraget ska slutredovisas 2 juni 2025.
En särskild utredare har fått i uppdrag att analysera och föreslå en ny, stärkt vårdgaranti för att förbättra tillgängligheten och säkerställa att patienter får rätt vård i rätt tid. Den nya vårdgarantin ska bland annat innebära kortare tidsgränser och förbättrade möjligheter för patienten att få vård hos en annan vårdgivare om tidsgränserna inte kan uppfyllas. Den nya vårdgarantin ska också tydliggöra regionens ansvar. Uppdraget ska slutredovisas den 25 maj 2026.
Idag delar staten och kommuner ansvaret för beslut och finansiering gällande personlig assistans. Detta försvårar möjligheterna att följa upp vilka som omfattas av LSS och vad deras behov av stöd och service är. En utredare har därför fått i uppdrag att undersöka och föreslå hur personlig assistans ska organiseras under statlig ledning, med målet att skapa stabila förutsättningar för god kvalitet. Utredningen avslutades och redovisades den 1 mars 2023.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2021/09/dir.-202176
I syfte att stärka den medicinska kompetensen och möta de ökande behoven hos patienter fick en utredare 2023 i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkra tillgången till läkare och skapa bättre förutsättningar för personal- och kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården. Uppdraget slutredovisades den 1 november 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202398
En samsjuklighetsdelegation har tillsats som i linje med samsjuklighetsutredningen ska ta fram en plan för reformens genomförande, analysera och föreslå eventuella ändringar eller kompletteringar av Samsjuklighetsutredningens förslag, genomföra nya och kompletterande konsekvensanalyser samt föra dialog med berörda aktörer i reformarbetet.
Delegation ska stärka insatserna för personer med samsjuklighet – Regeringen.se
I budgetpropositionen för 2025 avsätts närmare 1,6 miljarder kronor inom detta område. Kommuner samt regioner ska rapportera om genomförda insatser och användning av medlen under verksamhetsåret 2025.
I syfte att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt och ändamålsenligt suicidpreventivt arbete fick en utredare 2023 i uppdrag att se över det suicidpreventiva området. Genom att en haverikommission tillsätts för att undersöka vad som har hänt kan eventuella brister i samhällets skyddsnät upptäckas. Uppdraget slutredovisades 1 oktober 2024 i form av betänkandet ”Livsviktigt lärande” som nu bereds vidare.
Livsviktigt lärande – Regeringen.se
En nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention har presenterats. Den nationella strategin ska ge en långsiktig inriktning för arbetet under perioden 2025 till 2034, grundat på en tvärsektoriell ansats som skapar förutsättningar för en gemensam riktning för hela samhället i arbetet med psykisk hälsa och suicid-prevention.
I syfte att stärka patientsäkerheten har Socialstyrelsen fått i uppdrag att kartlägga förskrivningar av läkemedel som inte görs inom ramen för vård som ges av vårdgivare. I uppdraget ingår att kartlägga frekvens av denna typ av föreskrivningar samt vilken typ av läkemedel de avser. Uppdraget slutredovisades 29 februari 2024.
För att avlasta hälso- och sjukvården och öka tillgängligheten av vissa receptfria läkemedel som idag måste föreskrivas av läkare fick Läkemedelsverket 2023 uppdrag att utreda hur en reglering av ett sk farmaceutsortiment bör utformas. Regleringen innebär att vissa receptfria läkemedel ska kunna säljas enbart efter rådgivning från farmaceut. Uppdraget slutredovisades 31 maj 2024.
https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2023/05/uppdrag-om-farmaceutsortiment/
Flera initiativ har tagits i denna riktning. Bland annat ska utredningen om en ny och stärkt vårdgaranti lämna förslag på en vårdgaranti som förbättrar patienternas möjligheter att erhålla den vård de behöver och där väntetiderna är kortare. Vidare innehåller 2025 års överenskommelse med SKR på området psykisk ohälsa en satsning på utvecklade insatser för personer med komplexa behov med särskilt fokus på samsjuklighet och psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Ytterligare en satsning på självvald inläggning inom psykiatrin har också presenterats.
battre-styrning-for-en-tillganglig-och-jamlik-halso–och-sjukvard-med-god-kontinuitet-dir.-202450.pdf
I syfte att göra vård för boende i glesbygd mer tillgänglig har Norra sjukvårdsregionförbundet beviljats 16 miljoner kronor i januari 2025 för projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv. Projektet involverar femton kommuner och fyra regioner i norra Sverige och har redan lett förbättrad samverkan mellan regioner och kommuner samt gemensamma arbetssätt mellan skola, primärvård, socialtjänst och ibland även polis.
Ytterligare 16 miljoner kronor till god och nära vård i glesbygd – Regeringen.se
Glesbygdsmedicinskt centrum har beviljats 5 miljoner kronor för att sprida kunskap om behov, förutsättningar, utmaningar och möjligheter för att bedriva hälso- och sjukvård i lands- och glesbygdsområden.
Glesbygdsmedicinskt centrum beviljas bidrag på fem miljoner – Regeringen.se
En särskilda satsning på 150 miljoner för 2025 riktades till gles- och landsbygden inom ramen för statsbidragsförordningen om God och nära vård.
Att som anhörig ge vård och omsorg till en närstående kan innebära stora påfrestningar som kan påverka den anhöriges fysiska och psykiska hälsa, ekonomi och livskvalitet. En utredare har därför fått i uppdrag att analysera hur stödet till anhöriga, såväl vuxna och barn, kan förbättras och stärkas. Uppdraget slutredovisades 1 september 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202377
I höstbudgeten för 2025 aviserades att stödet till anhöriga förstärks genom att inrätta en anhörigkontakt. Stöd ska även ges till syskon och en portal för anhöriglinjer ska tas fram. Regeringen beräknar att det generella statsbidraget inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, anslaget 1:1 Kommunal ekonomisk utjämning ökas med 150 miljoner kronor för 2026 och med 300 miljoner kronor för 2027 och framåt. (Budget UO9)
Patientsäkerhet är en grundbult i hälso- och sjukvården och därmed en avgörande förutsättning för en god och trygg förlossningsvård i hela landet. Den statliga tillsynen är ett viktigt verktyg för att säkerställa en patientsäker hälso-och sjukvård. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har därför fått i uppdrag att förstärka den nationella tillsynen av mödrahälsovården och förlossningsvården under åren 2023–2025. Uppdraget ska slutredovisas 31 mars 2026.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att följa upp de insatser som regionerna vidtar inom de olika insatsområdena med anledning av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa 2024. Uppdraget ska slutredovisas 30 augusti 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202389
För att kunna styrka ett brott är det avgörande att säkra spår, särskilt vid sexualbrott. Därför är det viktigt att personer som har utsatts för eller kan ha utsatts för sexualbrott får en rättssäker, jämlik och enhetlig spårsäkring i hela landet. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att komplettera underlaget i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43) för att möjliggöra en tydlig reglering av hälso- och sjukvårdens ansvar för spårsäkring vid sexualbrott. Uppdraget ska slutredovisas den 31 maj 2025.
I syfte att stärka insatserna för kvinnors hälsa och skapa en jämlik mödra- och förlossningsvård satsar regeringen genom SKR ca 1,5 miljarder kronor för 2025.
Satsning på mödrahälsovård, förlossningsvård och kvinnors hälsa – Regeringen.se
Under de senaste åren har kunskapen successivt ökat om den orala hälsans samband med det övriga hälsotillståndet. Utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn fick därför 2023 ett tilläggsdirektiv med uppdrag att analysera och lämna förslag som stärker tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Uppdraget slutredovisades 31 oktober 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/10/dir.-2023138
Under 2025 pågår arbetet med ett kraftigt förstärkt högkostnadsskydd inom tandvården. Den första etappen kommer att omfatta personer som är 67 år eller äldre och träda i kraft 1:a januari 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/10/presstraff-241025/
Dagens alltmer specialiserade sjukvård och ett ökande antal äldre och multisjuka patienter ställer höga krav på hälso- och sjukvården. För att kunna tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fått i uppdrag att följa upp och analysera hur många i befolkningen som har en fast läkarkontakt samt titta på utvecklingen inom området. Uppdraget ska slutredovisas den 31 maj 2027.
Till skillnad från primärvården finns det i dag inget särskilt krav på att patienter i den specialiserade vården ska kunna få tillgång till en fast läkarkontakt. För vissa patienter anses dock fasta läkarkontakter vara avgörande för att säkerställa trygghet och kontinuitet i vården. En utredare har därför fått i uppdrag att kartlägga behovet av kontinuitet och sammanhållen vård för patienter inom den specialiserade vården. Uppdraget ska slutredovisas 25 maj 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/05/dir.-202450
För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett föregångsland inom cancervården behöver den befintliga nationella cancerstrategin som presenterades 2009 uppdateras och anpassas efter den stora utveckling som skett sedan dess. En utredare har därför fått i uppdrag att föreslå en uppdaterad nationell cancerstrategi som även inkluderar barncancer. Uppdraget redovisades den 30 november 2024 och bereds vidare.
För att komma tillrätta med de långa väntetiderna inom cancervården har staten och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) ingått en överenskommelse om cancervården för 2025. Överenskommelsen omfattar satsningar fördelat per region efter befolkningsstorlek samt en prestationsbaserad del som baseras på regionernas rapportering till Socialstyrelsen.
Regeringen och SKR fortsätter satsningen på cancervård – Regeringen.se
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2024 betala ut 80 miljoner kronor till Genomic Medicine Sweden för fortsatt stöd till deras pågående arbete med att erbjuda helgenomsekvensering till barn med cancer eller sällsynta hälsotillstånd.
Påminnelse: Pressträff om stöd till Genomic Medicine Sweden – Regeringen.se
Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och förväntas snart bli den vanligaste. För att motverka denna utveckling behövs effektiva och riktade insatser för att stärka cancervården, inklusive barncancervården. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) fick därför 2023 i uppdrag att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av nya läkemedel med fokus på cancer. Uppdraget slutredovisades 3 januari 2024.
Det sker ständigt förbättringar inom cancervården som gör att allt fler kan leva både under och efter en cancerdiagnos. Tyvärr ökar samtidigt förekomsten av cancer vilket skapar ett växande behov av en stark och jämlik rehabiliteringvård. Socialstyrelsen fick därför 2023 uppdraget att bland annat kartlägga den regionala cancerrehabiliteringen. Uppdraget slutredovisades 28 juni 2024.
En viktig del i arbetet med att förebygga och motverka cancer är att säkerställa att patienter får tillgång till bästa möjliga vård och behandling, exempelvis genom tillgång till nya läkemedel. Läkemedelsverket fick därför 2023 i uppdrag att utföra en tillsynsinsats avseende medicintekniska produkter som används vid diagnostik och behandling av cancer, med särskilt fokus på strålbehandling. Slutredovisning av uppdraget sker 31 januari 2025.
Under 2022 skedde en s.k. ”catch-up” vaccinering av kvinnor som inte erbjudits vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Folkhälsomyndigheten fick 2023 i uppdrag att utreda behovet av och kostnader för att erbjuda ”catch-up” vaccination av HPV även till pojkar, män, MSM, transpersoner och personer som lever med hiv. Uppdraget slutredovisades den 1 juni 2024. Ytterligare insatser vad gäller vaccination av HPV ryms inom canceröverenskommelsen med SKR.
Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2025
Under våren 2023 tog regeringen initiativ till att uppdatera den nationella cancerstrategin. Uppdateringen görs i syfte att säkerställa att strategin är anpassad till nuvarande kunskapsläge och framtidens utmaningar samt att Sverige har de förutsättningar som krävs för att förbli ett föregångsland inom cancervård. Arbetet med uppdateringen kommer att fortgå under 2024. Uppdraget ska slutredovisas 31 mars 2025 och bereds vidare.
Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ingick i december 2023 en överenskommelse om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider under 2024. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att följa upp regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp (SVF) samt de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering. Uppdraget ska slutredovisas 31 mars 2025.
Runtom i Sverige pågår omställningen till en god och nära vård. Primärvården ska vara navet i vården och samverka både med den specialiserade vården och socialtjänsten samt andra aktörer som behövs utifrån patientens perspektiv. Socialstyrelsen fick 2023 uppdraget att 1) stödja och 2) följa upp omställningsarbetet såväl på nationell nivå som i regioner och kommuner. Uppdraget ska slutredovisas 31 mars respektive 30 augusti 2028.
Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att lämna förslag på riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården. Genom en gemensam målbild och ökad tydlighet gällande personalbehovet i såväl olika regioner som i riket som helhet förväntas riktvärdena bidra till bättre förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning i primärvården. Slutredovisning ska ske senast maj 2026.
Riktvärden ska skapa underlag för en stärkt kompetensförsörjning i primärvården – Regeringen.se
Avsaknaden av en gemensam digital infrastruktur för hälsodata har lett till att viktiga uppgifter om patienter går förlorade mellan olika vårdkontakter. För att förbättra vårdkvaliteten, öka patientsäkerheten och minska den administrativa bördan för vårdpersonalen bör den digitala infrastrukturen reformeras. Ett av de första stegen som togs var ett uppdrag till E-hälsomyndigheten för att ta fram en färdplan som skulle ligga till grund för det vidare arbetet.
I december 2023 tillsattes en nationell samordnare som ska bistå regeringen i det påbörjade arbetet med en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Utöver att bistå regeringen ska samordnaren också informera berörda om regeringens arbete med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården och genom en nära dialog med berörda aktörer förbereda för införandet av denna infrastruktur.
Andra moment som denna punkt hanterar är bland annat att en utredare har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa en nationell digital infrastruktur för både hälso- och sjukvård samt tandvård. Uppdraget ska redovisas den 1 januari 2026.
För att skapa en jämlik, nära och patientsäker förlossningsvård i hela landet har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för förlossningsvården. Planen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i regionerna. Uppdraget ska slutredovisas 15 september 2025.
Inom vården är samverkan viktig, både för att ta tillvara på den kapacitet som finns, där den finns. Men också eftersom samverkan kan bidra till effektivitetsvinster. Som en del i det har exempelvis Norra sjukvårdsregionförbundet beviljats medel för deras arbete med samordnad utveckling för god och nära vård i ett glesbygdsperspektiv. Fler initiativ är under framtagande.
Ytterligare 16 miljoner kronor till god och nära vård i glesbygd – Regeringen.se
För att människor ska kunna göra ett informerat vårdval i primärvården behöver redovisningen av vårdens effektivitet och kvalitet förbättras. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har därför fått i uppdrag att genomföra en förstudie om hur redovisningen av effektivitet och kvalitet i offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård kan stärkas nationellt. Uppdraget slutredovisades den 16 december 2024. Vidare arbete med frågan är planerat.
För att stärka patientens ställning och öka likvärdigheten i vården behöver Myndigheten för vård- och omsorgsanalys granska medicinska resultat från regioner och kommuner. Detta kräver tillgång till känslig medicinsk information, vilket inte är tillåtet enligt nuvarande lag. Därför införs en ny lag som gör det möjligt för myndigheten att behandla nödvändiga personuppgifter samtidigt som integriteten skyddas. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2023/04/ds-202310/
Syftet med den nationella vårdförmedlingen är bland annat att patienter ska kunna erbjudas vård hos någon annan vårdgivare där väntetiderna är kortare. Detta kommer att utgöra ett viktigt verktyg för att förbättra effektiviteten och funktionaliteten inom vården. Det pågår idag ett intensivt arbete med den nationella vårdförmedlingen. Arbetet består bland annat i att bygga upp den infrastruktur som behövs och forma ett system för att samla ihop och tillhandahålla den data som ska ingå. Nedan följer några exempel på steg som tas eller har tagits.
E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen fick 2023 uppdraget att ta fram en plan för en nationell vårdförmedling. Uppdraget slutredovisades 31 mars 2025 och ligger till grund för det fortsatta arbetet med att implementera vårdförmedlingen.
I syfte att effektivisera en nationell vårdförmedling och ge tillgång till information om vårdgivare och deras tjänster behövs en enhetlig digital infrastruktur. E-hälsomyndigheten har därför fått i uppdrag att ta fram och tillhandahålla en digital tjänst i form av en nationell katalog över vårdgivare och utövare av socialtjänst. Uppdraget ska slutredovisas 30 april 2025.
Medan arbetet med den nationella vårdförmedlingen pågår fick E-hälsomyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen 2023 i uppdrag att omgående stödja regionerna i att möjliggöra att patienter som väntar på vård får behandling hos vårdgivare på andra håll i landet. Det innebär bland annat att skapa en nationell översikt över både offentliga och privata vårdgivare som kan ta emot patienter för operation eller behandling. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2026.
För att möta vårdens kompetensbehov i hela landet behöver det nationella ansvaret för kompetensförsörjningen stärkas. Socialstyrelsen och det Nationella vårdkompetensrådet har därför fått uppdraget att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ändrades och förlängdes under 2024 och slutredovisades 28 februari 2025. Arbetet med implementeringen av planen fortgår.
Nya statliga medel till hälso- och sjukvården är i huvudsak prestationsbaserade. Detta innebär att regionerna behöver kunna uppvisa konkreta prestationer för att få ta del av medlen. Syftet är att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården genom att korta vårdköer och väntetider samt öka vårdens kapacitet och antalet disponibla vårdplatser. Vidare pågår ett arbete med att ersätta tidigare överenskommelser med SKR med statsbidragsförordningar, vilket bland annat förbättrar möjligheterna för staten att följa upp och utvärdera genomförda satsningar.
Regeringen fortsätter satsningen på god och nära vård med ny statsbidragsförordning – Regeringen.se
I syfte att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning har en särskild utredare fått i uppdrag att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbanken kan förenklas och förkortas. Målet är att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Uppdraget slutredovisades 21 januari 2025.
Potentialen i koldioxidinfångning är stor men det är en teknik som kräver stora investeringar. För att skapa incitament att fånga in och lagra koldioxid från anläggningar som förbränner biobränslen fattade regeringen 2024 ett beslut den om statligt stöd till avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid med biogent ursprung. Stödet kommer att börja fördelas i slutet av 2024 genom så kallade omvända auktioner där Energimyndigheten är utsett till auktionsförrättare.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/07/nya-regler-for-stod-till-bio-ccs/
För att kompensera hushåll och företag för de höga elpriserna infördes ett tillfälligt elstöd och ett utökat elstöd 2021–2023.
För att främja energieffektivisering och minska hushållens sårbarhet vid höga energipriser infördes 2023 ett bidrag för energieffektivisering i småhus. Bidraget är ett komplement till elprisstöden och syftar till att effektivisera småhusens el- och gasbehov både på kort och lång sikt. Målet är att göra småhusboende bättre rustade inför eventuella framtida energichocker och utmaningar.
Vindkraft har en viktig plats i energimixen, men ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen. I april 2022 fick en utredare i uppdrag av dåvarande regeringen att lämna förslag för hur kommunerna kan ges stärka incitament att medverka till utbyggd vindkraft. Uppdraget ändrades i november 2023 till att utredaren även skulle föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftutbyggnad. Proposition lämnas in under hösten 2025.
Principen att den ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutning orsakar samt exklusivitet för anläggande av vindkraftsparker Principen att den ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutning orsakar samt exklusivitet för anläggande av vindkraftsparker svenska kraftnäts instruktioner ändrades för att genomföra principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar november 2023. Kommittédirektiv för utredning om ny lag för havsbaserad vindkraft som inkluderar frågan om exklusivitet och förutsättningar för nätanslutning har beslutades vår 2023.
För att kunna möta samhällets ökade behov av el och samtidigt säkerställa god försörjningstrygghet krävs en omfattande utbyggnad av elproduktionskapacitet, elnät och lagringsmöjligheter. Den 19 mars 2024 överlämnades därför den energipolitiska inriktningspropositionen till riksdagen. Den nya inriktningen innebär införandet av nya planering- och leveransmål samt en översyn av dagens mål för energieffektivisering så att inget hållbart kraftslag diskrimineras.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/03/prop.-202324105
Stabil tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft. Samtidigt behöver elproduktionen i princip fördubblas inom 25 år för att samhället ska klara elektrifieringen. För att investeringar av detta slag ska komma till stånd kan det vara avgörande att Staten bär delar av risken. Riksgäldskontoret fick därför 2023 uppdraget att vidta förberedande åtgärder för att kunna ställa ut statliga kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft.
https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2023/11/kreditgarantier-for-investeringar-i-ny-karnkraft/
Regeringen beslutade om ansökan för Hansa Power Bridge juni 2024 där man avslog den.
För att kunna ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader behöver det finnas tillgång till laddinfrastruktur i hela landet. Budgetpropositionen för 2024 innehöll därför både förlängda och förstärkta satsningar på laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon. Tillsammans med tidigare satsningar uppgår nu tillgängliga medel på detta anslag till 2,5 miljarder kronor för perioden 2024–2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/09/forstarkning-av-stod-till-laddinfrastruktur/
I syfte att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur och göra det lättare för fler att ladda elbilar nära bostaden fick Transportstyrelsen 2023 i uppdrag att se över och förenkla de regelverk som är relevanta för laddning av fordon på s.k. allmän platsmark. Uppdraget slutredovisades 5 april 2024.
I syfte att främja en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av laddinfrastruktur fick Energimyndigheten 2024 i uppdrag att lämna förslag till hur de olika stöd som finns idag kan samlas eller samordnas på ett sätt som underlättar för stödmottagarna samt hur stöden kan utvecklas för att på längre sikt skapa ett mer robust system. Uppdraget ska slutredovisas 1 mars respektive 25 december 2025.
För att uppnå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden på ett genomförbart och kostnadseffektivt sätt har Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet fått i uppdrag att utveckla en vägledning med metoder för att bedöma effektiviteten av klimatpolitiken. Uppdraget ska slutredovisas den 30 december 2024.
I syfte att säkerställa att klimatåtagandena gentemot EU nås utan att hushåll och näringsliv i Sverige drabbas av orimligt höga kostnader eller hämmande regelverk tillsätts en ny styrmedelutredning. Utredningen ska bland annat föreslå hur reduktionsplikten bör utvecklas och vilka principer som ska gälla för en långsiktig stabil och samhällsekonomiskt effektiv prissättning av fossila utsläpp. Uppdraget ska slutredovisas 4 maj 2026.
I syfte att stärka försörjningstryggheteten och öka effektiviteten i elsystemet har Energimyndigheten fått i uppdrag att ta fram åtgärder för att förbättra marknadsbaserad flexibilitet, så att efterfrågan och småskalig produktion lättare kan anpassa sig till varandra. Uppdraget ska slutredovisas 20 november 2025.
Vattenkraften har en mycket viktig roll i det svenska elsystemet. Nackdelen med vattenkraften är dock att den orsakar stora skador på ekosystemen i Sveriges vattendrag. I ett försök att återställa dessa skador omprövas alla vattenkrafttillstånd med villkor som är äldre än 40 år. För att ge tid åt analys och genomförande av förändringar av systemet har omprövningen av miljötillstånd därför att pausats. Förordningsändringen trädde i kraft den 30 januari 2023.
För att öka elproduktionen behöver Sverige bygga fler kärnreaktorer på nya platser. Tidigare har miljöbalken begränsat möjligheten att bygga nya reaktorer, vilket inneburit att en ny reaktor endast kunnat tillåtas om den ersatte en permanent avstängd reaktor och byggdes på en plats där en befintlig reaktor redan fanns. Dessa begränsningar har nu tagits bort. Från och med den 1 januari 2024 är det därmed möjligt att ha fler än tio reaktorer i drift och på nya platser än tidigare.
För att Sverige ska kunna nå målet om 100 procent fossilfri elproduktion innan 2040 behöver nuvarande regler för kärnkraft ses över. En särskild utredare har därför fått uppdraget att utreda tillståndsprövningen av kärnkraftsreaktorer. Målet är att tillståndsprocesserna för kärnkraft bli kortare och att det ska införas ett snabbspår för kärnkraft i miljötillstånds processen som innebär att tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet. Uppdraget ska slutredovisas 30 december 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023155
För att bygga nya kärnreaktorer krävs att kärnavfall och använt kärnbränsle hanteras på ett säkert sätt. För att nya aktörer ska kunna etablera sig på marknaden måste det säkerställas att både avfallshantering och ansvar för forskning och utveckling är effektivt. En utredare har därför fått i uppdrag att analysera och bedöma behovet av ändringar i regelverken för hantering av kärnavfall och använt kärnbränsle, särskilt med tanke på nya reaktorer på nya platser. Uppdraget ska slutredovisas 29 augusti 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023155
Vid byggandet av en kärnkraftsreaktor tas en avgift ut för att täcka alla kostnader kopplade till verksamheten, enligt principen om att förorenaren betalar. Den nuvarande prövningsavgiften reflekterar dock inte den mångfald av reaktortyper som kan bli aktuella i framtiden, eller ansökningar som rör både stora och små reaktorer, på befintliga eller nya platser. För att skapa en mer förutsägbar och rättvis avgiftsstruktur har en särskild utredare tillsatts. Uppdraget ska slutredovisas 30 december 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023155
Beredskaps- och planeringszoner är områden där skyddsåtgärder förbereds för att kunna hantera en radiologisk nödsituation effektivt. För att göra dessa zoner mer förutsebara för de som ansöker om tillstånd att bygga en reaktor, har en utredare fått i uppdrag att analysera och bedöma behovet av anpassning av regelverket för dessa zoner. Detta inkluderar också att se över hur processparametrar för nya reaktorer ska hanteras, både på befintliga och nya platser.
Uppdraget ska slutredovisas 27 februari 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023155
Under de kommande decennierna förväntas den svenska elmarknaden genomgå stora förändringar på grund av elektrifiering, utfasning av fossila bränslen och målet om 100 % fossilfri elproduktion till 2040. För att stödja denna omställning behöver roller och ansvar klargöras. En särskild utredare har därför fått i uppdrag att analysera hur elmarknaden kan utvecklas för att tydliggöra systemansvar, öka leveranssäkerhet och robusthet, samt ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning. Uppdraget ska redovisas den 25 april 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/01/dir.-202412
För att kunna genomföra den nya inriktningen mot 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 behöver myndigheterna få så bra förutsättningar som möjligt. En bokstavsutredare har därför fått i uppdrag att se över myndigheternas uppgifter och ansvar inom energiområdet så att de kan utvecklas och förtydligas. Uppdraget slutredovisades 29 mars 2024.
Den tidigare Socialdemokratiskt-ledda regeringen tillsatte en statsrådsgrupp med syfte att styra Vattenfall bort från kärnkraft och mot förnybar elproduktion. För att Vattenfall istället ska bli ledande i utbygganden av planerbar, fossilfri elproduktion, nominerades 2023 en styrelse med tre nya ledamöter som ska bidra till detta arbete.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/04/ny-styrelse-foreslas-for-vattenfall/
För att stödja omställningen i industrin och transportsektorn behöver kraftsystemet byggas ut, så att fler företag kan ansluta. Detta kräver användning av alla fossilfria kraftslag både på land och till havs. Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen har därför fått uppdrag att ta fram uppdaterade tekniska specifikationer för intermittent kraftproduktion och föreslå incitament som främjar effekt vid rätt tidpunkt. Uppdragen ska beslutas i december 2024 och slutredovisas i slutet av 2025.
En ny energiforskningsproposition (som innebär att energiforskningen läggs om i grunden och där alla energislag inkluderas) propositionen röstades igenom i riksdagen den 13 mars 2025.
I syfte att underlätta utbyggnaden av kärnkraft ges kommuner möjlighet att söka bidrag för att genomföra pilotprojekt som ska omfatta kartläggningar av förutsättningar för etablering av kärnenergianläggningar. Naturvårdsverket har fått uppdraget att bevilja och samordna utvalda kommuners arbete med pilotprojekten. Uppdraget slutredovisas 30 november 2025.
För att tydliggöra den långsiktiga inriktningen för energipolitiken överlämnades den 19 mars 2024 den energipolitiska inriktningspropositionen till riksdagen. Propositionen innehöll förslag om ett planerings- och ett leveranssäkerhetsmål för att både kunna möta samhällets ökade behov av el och säkerhetsställa god försörjningstrygghet i elsystemet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/03/prop.-202324105
Den organiserade brottsligheten är systemhotande och Tullverket har en nyckelroll i arbetet mot den kriminella ekonomin. En proposition lades därför fram med förslag om en ny lag som stärker Tullverkets befogenheter. Tulltjänstemän ska bland annat få utökad rätt att använda våld i tjänsteutövningen, bättre möjligheter att stoppa transportmedel och kontrollera försändelser. Lagändringen trädde i kraft 7 november 2024.
Regeringen och Sverigedemokraterna har gått fram med lagförslag som bland annat innebär att utförsel av stöldgods ur riket kriminaliseras. I propositionen föreslås att ett nytt brott, utförselhäleri, införs. Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Även försök, förberedelse och stämpling till utförselhäleri och grovt utförselhäleri föreslås kriminaliseras. Lagändringarna träder i kraft 1 juli och 1 september 2025.
Kamerabevakning är en viktig åtgärd för att skapa trygghet, förebygga brott och lagföra gärningspersoner. Under 2023 fick en utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta kamerabevakning för kommuner och regioner. Utredningen föreslår bland annat att tillståndskravet för kameraövervakning ska avskaffas för kommuner, regioner och statliga myndigheter. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025.
För att stärka förtroendet för rättsväsendet samt förbättra möjligheterna att klara upp brott och lagföra gärningsmän, moderniseras nu preskriptionslagstiftningen. Den nuvarande lagstiftningen, som är nästan hundra år gammal, har inte anpassats till dagens samhälle och brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/12/20242559/
Allt fler anställda inom Polismyndigheten utsätts för våld, hot och trakasserier. För att öka skyddet för polisanställda presenterades en proposition 2023. Förslagen handlar bland annat om att ge ökad sekretess och att tillåta polisanställda att använda andra uppgifter än namn vid dokumentation av åtgärder och beslut. Lagändringarna trädde i kraft 30 april 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/03/prop.-202324102
Det är idag vanligt att tjänstemän, som poliser och socialsekreterare, utsätts för våld, hot och förolämpningar. Regeringen och Sverigedemokraterna har därför gått fram med förslag som stärker skyddet för offentliganställda. Bland annat genom att skärpa straffskalorna för hot ovh våld mot tjänsteman och att kriminalisera förolämpning mot tjänsteman. Det ska även bli möjligt att oftare vara anonym som tjänsteman i beslut och underrättelser om man riskerar at utsättas för hot eller trakasserier i sin yrkesutövning. Lagändringarna träder i kraft 2 juli 2025.
Stärkt skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier – Regeringen.se
Den grova organiserade brottsligheten går allt längre ned i åldrarna. I syfte att förebygga att barn hamnar i grov kriminalitet lämnades 2023 en proposition till riksdagen med en rad åtgärder som ska förbättra regelverket när barn misstänks för brott. Lagändringarna trädde i kraft 23 juli 2023.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/03/prop.-20222378
I syfte att stärka föräldraansvaret och ge socialtjänsten ytterligare verktyg att tidigt kunna ingripa om ett barn eller en ungdom dras in i kriminalitet har en utredare fått i uppdrag att föreslå en ordning där socialnämnden ska kalla vårdnadshavare till samtal inom 24 timmar efter att de fått kännedom om att ett barn misstänks för brott. Uppdraget slutredovisades 30 augusti 2024.
För att motverka skjutningar, sprängningar och annan brottslighet som hotar tryggheten i ett område har en ny lag om preventiva vistelseförbud införts. Lagen gör det möjligt att förbjuda en person att vistas på allmänna platser, skolgårdar eller andra områden vid förskolor och fritidshem. De nya reglerna trädde i kraft den 1 februari 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2023/11/preventiva-vistelseforbud/
För att komma tillrätta med de ökande antalet skjutningar och sprängningar överlämnades en proposition till riksdagen 2024 med lagförslag om säkerhetszoner. Förslagen innebär att polisen får särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål genom kroppsvisitation och genomsökning av transportmedel, utan konkret brottsmisstanke. Lagändringarna trädde i kraft 25 april 2024 och flera säkerhetszoner har idag upprättats vilket återupprättar tryggheten i hela stadsdelar.
En viktig del i arbetet med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten är att se till att polis och åklagare får tillgång till de verktyg som krävs för att komma åt de kriminella gängen. Sverigedemokraterna och regeringen lade därför fram förslag som innebär att polisen lättare och i fler fall ska kunna använda preventiva tvångsmedel för att avlyssna kriminella för att förebygga och förhindra brott. Detta är ytterligare verktyg som polisen kan använda i kampen mot den organiserade brottsligheten. Lagändringarna trädda i kraft 1 oktober 2023.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/06/prop.-202223126
När rättsväsendet ges nya verktyg är det viktigt att des effekter följs upp så att de kan optimeras för att maximera den brottsbekämpande verkan. I ett andra led ska därför tillämpningen av de utökade möjligheterna att använda hemliga och preventiva tvångsmedel utvärderas och nyttan som dessa inneburit för brottsbekämpningen i stort kartläggas. Vidare gavs en särskild utredare i uppdrag att ta fram nya verktyg som innebär att polisen ges verktyg att störa, avbryta och sabotera pågående brott eller brottslig verksamhet i cybermiljö för att kunna slå hårdare mot exempelvis gängens rekrytering av barn online.
Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag att ta fram och sprida informations- och utbildningsmaterial om vikten av att vittna. Syftet är att uppmuntra fler att vittna, informera om det föreslagna systemet med anonyma vittnen och förbättra den allmänna kunskapen om brottmålsprocessen samt vittnens rättigheter och skyldigheter. Uppdraget slutredovisas 29 september 2025.
I syfte att skifta fokus från gärningspersonen till brottsoffret har Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket fått i uppdrag att stärka arbetet med stöd till brottsoffer och vittnen. Uppdraget innebär att redogöra för hur myndigheterna arbetar för att säkerställa att brottsoffer och vittnen får tillräcklig information, stöd och ett gott bemötande. Uppdraget slutredovisas 30 januari 2026.
I syfte att skärpa synen på hedersrelaterat våld och förtryck har en utredare fått i uppdrag att se över flera straff- och civilrättsliga frågor, bland annat att ta ställning till om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utredaren ska även se över reglerna för utländska månggiften och fullmaktsäktenskap. Uppdraget slutredovisades den 18 april 2025 och bereds i Regeringskansliet.
I budgeten för 2024 genomfördes en treårig satsning på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck med 50 miljoner kronor per år. Satsningen förstärker de permanenta resurserna om drygt 350 miljoner kronor årligen som sedan tidigare finns på området. Totalt för 2024 avsätts drygt 600 miljoner kronor inom jämställdhetspolitiken för området könsrelaterat våld, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, prostitution och människohandel.
I syfte att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har Jämställdhetsmyndigheten fått i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige. Kartläggningen ska även omfatta relaterade frågor som arrangerade äktenskap, brudpris, giftomän och tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Uppdraget slutredovisas 27 februari 2025.
För att skydda barn och unga som riskerar att utsättas för skadliga utlandsvistelser utvidgades reseförbudet den 1 juni 2024. Det gäller bland annat uppfostringsresor, omvändelseförsök och barn som vill ansluta sig till terrorist- eller kriminella organisationer. Förslaget innebär också att reseförbud ska tillämpas vid omvändelseförsök eller när barn undanhålls från sociala myndigheter.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/02/prop.-20232472
I syfte att motverka hedersförtryck tillsattes 2023 en utredning för att se över reglerna om äktenskapshinder. Utredningen föreslår bland annat att ett förbud mot kusinäktenskap införs i äktenskapsbalken, samt att förbudet ska omfatta äktenskap mellan ett syskon och ett syskons barn. Vidare ska kusinäktenskap inte erkännas i Sverige. Förslagen bereds i Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/10/utredning-foreslar-forbud-mot-kusinaktenskap/
För att motverka riskbeteenden som kan leda till att barn och unga dras in i kriminalitet har Socialstyrelsen fått i uppdrag att stödja kommuner och regioner i arbetet med att inrätta och organisera familjecentraler som innebär en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Uppdraget slutredovisas 14 mars 2026.
För att bryta nyrekryteringen av barn och unga ska socialnämndens förebyggande arbete mot brottslighet tydliggöras i en ny socialtjänstlag. Förslagen innebär att det generella förebyggande arbetet kompletteras med ett uttalat brottsförebyggande ansvar. Barn ska få stärkta rättigheter och socialtjänsten ska arbeta med tidiga insatser. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2025.
För att öka kunskapen om socialtjänsten och de rättigheter, skyldigheter och möjligheter den nya socialtjänstlagen för med sig har Socialtjänsten fått i uppdrag att genomföra kommunikationsinsatser om den nya lagen under 2025 och 2026.
För att stimulera omställningen av det brottsförebyggande arbetet föreslås en riktad satsning till kommunerna under perioden 2025–2028. Medlen är avsedda att stödja kommunerna i omställningen mot att socialtjänsten ska arbeta mer brottsförebyggande med fokus på socialt utsatta områden.
Socialtjänsten spelar en central roll i att förebygga och motverka kriminalitet bland barn och unga, och det är avgörande att de som arbetar där har rätt kompetens. Eftersom förutsättningarna för socialtjänstens arbete med barn, unga och brott har förändrats sedan kraven för socionomexamen senast sågs över, har en utredare fått i uppdrag att se över socionomexamen. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2024 Förslagen bereds i Regeringskansliet.
För att stoppa nyrekryteringen av barn och unga till kriminella gäng tillsattes 2022 en utredning som analyserade den danska ordningen med ungdomskriminalitetsnämnder och föreslog hur en sådan modell skulle kunna införas i Sverige. Utredningen föreslår bland annat att staten ska ta ansvar för att gripa in, besluta om och följa upp brottsförebyggande åtgärder för barn och unga som riskerar att begå allvarlig brottslighet. Uppdraget slutredovisades den 27 mars 2024 och bereds i Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/05/sou-202430/
Kommuner har idag möjlighet att förbjuda tiggeri på vissa platser genom lokala ordningsföreskrifter, men det finns begränsningar i hur dessa förbud kan utfärdas. I syfte att motverka tiggeri i Sverige har en särskild utredare fått i uppdrag att analysera om möjligheterna att begränsa tiggeri bör utökas samt lämna förslag som innebär tiggeriförbud på nationell nivå. Uppdraget slutredovisas den 26 juni 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/09/dir.-202491
I syfte att lägga grunden för en kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet har en utredare fått uppdraget att analysera de rättsliga förutsättningarna för en sådan anslutning samt kartlägga omfattningen av felaktiga utbetalningar från kommuner och regioner till enskilda individer, företag och föreningar. Uppdraget slutredovisades 20 december 2024 och bereds i Regeringskansliet.
För att säkerställa en bred översyn av vapenregleringen och förenkla för legala vapenägare, som jägare och sportskyttar, utvidgades och förlängdes 2022 års vapenutredning. Syftet är att skapa ett regelverk som inte onödigt försvårar för dessa vapeninnehavare, samt att göra regelverket mer överskådligt och lättillgängligt. Uppdraget slutredovisades den 10 maj 2024 och bereds i Regeringskansliet.
I maj 2024 fick en utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot eller har koppling till kriminella nätverk. I augusti 2024 utökades uppdraget till att även överväga om frysning av tillgångar bör införas som ett komplement till de åtgärder som kan vidtas mot dessa utlänningar. Uppdraget slutredovisas 21 november 2025.
Kontaktförbud är en viktig skyddsåtgärd för främst kvinnor och barn som är utsatta för våld och andra kränkningar i nära relationer. Lagstiftningen ändras i syfte att göra det möjligt att meddela fler kontaktförbud, stärka den brottspreventiva funktionen och åstadkomma ett reellt skydd för de utsatta. Vid brott i nära relation ska kontaktförbud som huvudregel meddelas. Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2025.
Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer – Regeringen.se
Provokation är en viktig arbetsmetod inom brottsbekämpning, särskilt för att avslöja svårutredd och allvarlig brottslighet. Det finns idag ingen tydlig lagstiftning som reglerar användningen av provokation, vilket skapar osäkerhet kring när och hur metoden får användas. En utredare har därför fått i uppdrag att föreslå en lag som tydliggör reglerna och stärker brottsbekämpningens möjligheter att använda provokativa åtgärder. Uppdraget slutredovisas 3 november 2025.
Det är idag krångligt och tidskrävande för brottsoffer att få kompensation för sina skador. För att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott, ska en utredare se över reglerna för brottsskadeersättning. Målet är att brottsoffer ska ha rätt till ersättning redan när en dom på skadestånd får laga kraft. Uppdraget slutredovisades 24 februari 2025 och bereds i Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202394
Kriminalvården expanderas kraftigt
Kriminalvårdens pågående och omfattande expansion innebär att myndighetens kostnader beräknas att öka kraftigt de kommande åren. Kriminalvården har därför fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och minska dygnskostnaden inom myndigheten. Uppdraget ska slutredovisas 26 juni 2025.
Beläggningssituationen i Kriminalvården är sedan flera år mycket ansträngd. För att möta ökade kostnader kopplat till beläggningar och nya platser ökades Kriminalvårdens anslag under 2024 med 1,38 miljarder kronor.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/tillskott-till-kriminalvarden/
För att ge Kriminalvården rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag på kort och lång sikt beviljades under 2024 ett 25-årigt hyresavtal för häktet Borås, Halmstad samt för anstalten Mariestad. Genom hyresavtalen möjliggörs nödvändiga anpassningar och kapacitetsökningar i ett läge då beläggningssituationen i både anstalter och häkten är mycket ansträngd.
https://regeringen.se/pressmeddelanden/2024/02/fortsatt-expansion-av-kriminalvarden/
Överföring av straffverkställighet
Utländska medborgare utgör idag en femtedel av de intagna i svenska fängelser. För att minska trycket på Kriminalvården och öka antalet dömda som avtjänar sina straff i sina hemländer, har ett förslag om en ny lag för överförande av verkställighet av fängelsestraff mellan Sverige och andra länder, lagts fram. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2025.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/05/fler-ska-kunna-avtjana-fangelsestraff-utomlands/
Kriminalisering av rymning
För att bibehålla tilltron till verkställighetssystemet och stärka samhällsskyddet har en utredare fått i uppdrag att överväga kriminalisering av rymningar eller avvikelser från verkställighet av beslut om häktning och förvar. Uppdraget slutredovisades 1 juli 2024 och bereds i Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202374
Rätten till permission inskränks
Idag finns ingen tydlig koppling mellan deltagande i behandlingsprogram och möjligheten att beviljas permission. En utredare har fått i uppdrag att föreslå ändringar som gör kopplingen tydligare, så att deltagande i återfallsförebyggande åtgärder påverkar möjligheten att få permission. Utredaren ska också föreslå förändringar i reglerna för permission för att inskränka rätten till och skärpa villkoren för permission och andra tillfälliga vistelser utanför anstalt. Uppdraget slutredovisades 1 juli 2024 och bereds i Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202374
En utredning om att hyra anstaltsplatser utomlands
Kriminalvården expanderar för att hantera både långsiktiga platsbehov och den nuvarande platsbristen. För att avlasta Kriminalvården har en utredare fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands. Målet är att teckna avtal som gör det möjligt att hyra platser i jämförbara länder i Sveriges närområde. Uppdraget slutredovisas 16 december 2024.
Den nuvarande regeln för villkorlig frigivning innebär att alla som döms till fängelse mellan en månad och tre år får samma prövotid – ett år. I syfte att motverka återfall i brott har en utredare fått i uppdrag att överväga en längre prövotid och se över hur stöd och kontroll, som övervakning, kan säkerställas om villkorlig frigivning inte beviljas. Uppdraget slutredovisades den 1 juli 2024 och bereds på Regeringskansliet.
Bland annat ska utredaren lämna förslag på en skärpt reglering som innebär att villkorlig frigivning som huvudregel inte beviljas, annat än
om det finns särskilda skäl, och att villkorlig frigivning kan ske tidigast efter tre fjärdedelar av strafftiden.
Risken för att dömas till ett långt fängelsestraff är inte alltid tillräckligt för att hindra personer från att begå nya allvarliga brott. I syfte att stärka samhällsskyddet och förebygga återfall i brott har en utredare fått uppdraget att se över möjligheten att frihetsberöva gängkriminella och andra samhällsfarliga personer på obestämd tid. Uppdraget slutredovisades 1 juli 2024 och bereds på Regeringskansliet.
När en person begår flera brott så baseras straffvärdet på det svåraste brottet, och straffen för de övriga brotten adderas i en nedtrappad skala, s.k. ”mängdrabatt”. För att ge upprättelse till brottsoffer och för att straffen bättre ska återspegla brottens allvar, har en utredare fått i uppdrag att föreslå en ny modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Den nya modellen innebär att de tre allvarligaste brotten ska räknas fullt ut innan straffreduktion övervägs. Uppdraget slutredovisas 31 juli 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023115
Personer som återupprepade gånger begår brott står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i samhället. I syfte att minska antalet återfall har en utredare fått i uppdrag att föreslå ändringar som innebär skärpta straff för återfall i brott. Uppdraget slutredovisades 1 juli 2024 och bereds på Regeringskansliet.
Dagens straffskalor och regler för påföljdsbestämning fokuserar ofta på gärningsmannen, bland annat genom att billighetsskäl (som t.ex. hälsoproblem) kan leda till mildare straff. En särskild utredare har fått i uppdrag att överväga och föreslå ändringar som minskar betydelsen av billighetsskäl vid påföljdsbestämning. Uppdraget slutredovisas 30 maj 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023115
Utformandet av dagens straffskalor har byggt på humanitetsprincipen, som syftar till att straff ska användas med måttfullhet och försiktighet. För att straffen bättre ska återspegla brottens allvar har en särskild utredare fått i uppdrag att föreslå ändringar som innebär att presumtionen för häktning vid allvarlig brottslighet ska gälla i fler fall. Uppdraget slutredovisas 30 maj 2025.
Organiserad brottslighet och brott i kriminella nätverk är ett stort samhällsproblem. 2023 skärptes straffen för brott inom gängrelaterad brottslighet. För att straffen bättre ska spegla brottens allvar har en utredare fått i uppdrag att föreslå ytterligare skärpningar, inklusive dubbla straff för alla brott som är kopplade till kriminella nätverk. Uppdraget slutredovisas den 30 maj 2025.
För att markera allvaret i brott som möjliggör skjutningar och sprängningar som typiskt sett begås i kriminella nätverk föreslogs 2023 en kraftig skärpning av straffen för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/10/prop.-20232433
För att skydda samhället och ge upprättelse till brottsoffer gavs en särskild utredare 2023 uppdraget att föreslå ändringar i straffskalorna som gör att straffen bättre återspeglar brottens allvar. Det innebär skärpta straff för bland annat brott som är vanliga i kriminella nätverk, vålds- och sexualbrott samt brott som hotar rättsstatens och samhällets fundament. Uppdraget slutredovisas 30 maj 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023115
För att stärka det straffrättsliga skyddet för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner, bland andra lärare, sjukvårdspersonal och socialtjänsten, föreslog regeringen och Sverigedemokraterna att utöka tillämpningsområdet för straffbestämmelserna om våld och hot mot tjänsteman. Detta innebär avsevärda straffskärpningar för brott som begås mot dessa skyddade grupper och är en markering från samhällets sida att brott mot samhällsfunktioner aldrig tolereras. Lagändringarna trädde ikraft 1 augusti 2023.
Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner – Regeringen.se
Att stärka föräldraansvaret är centralt i det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har därför fått i uppdrag att betala ut och följa upp en satsning på statsbidrag till kommuner och regioner under 2023 och framåt.
Psykisk ohälsa bland barn och unga är en riskfaktor för att hamna i kriminalitet och är vanligt bland unga som begår brott. Delegationen för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område fick därför 2024 ett utökat uppdrag som inkluderar stärkt samverkan mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. Uppdraget slutredovisas den 1 juni 2025.
Det finns barn i utsatta livssituationer som är i behov av öppna insatser till följd av bl.a. förhållanden i hemmet, men som inte får detta då samtycke av vårdnadshavarna saknas. I syfte att öka socialnämndens möjligheter att stödja barn sänks åldersgränsen för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke från 15 år till 12 år. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2023.
Många barn växer idag upp i miljöer präglade av organiserad brottslighet eller allvarlig kriminalitet. För att stärka barnrättsperspektivet fick en utredare 2023 i uppdrag att se över grunderna för LVU-vård och föreslå förbättringar för att stärka skyddet och rättssäkerheten för barnen. Uppdraget ska slutredovisas den 28 augusti 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023160
Unga personer involveras allt oftare i den grova organiserade gängbrottsligheten. Samtidigt får unga
som begår brott lägre straff på grund av sin ålder. För att vända utvecklingen har en utredare därför fått i uppdrag att överväga och föreslå skärpta straff för unga som begår brott. Uppdraget slutredovisades 10 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023112
Under 2024 tillsattes en utredning för att se över den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare. Utredningen föreslår att straffrabatten för personer över 18 år avskaffas helt och att den minskas för åldersgruppen 15–17 år. Dessutom föreslås att ungdomsövervakning ska dömas ut vid fler återfall och att en utvidgad ungdomsövervakning införs. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.
I december 2024 överlämnades betänkandet Effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare. Utredningen föreslår bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott.
Kriminalvården behöver inrätta särskilda ungdomsavdelningar på sina anstalter för att kunna ta emot unga som döms till fängelse. I syfte att säkerställa att kapaciteten och beredskapen finns när lagändringarna träder i kraft har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda för ungdomsfängelser vilka ska stå klara den 1 juli 2026.
Kriminalvården får i uppdrag att förbereda för ungdomsfängelser – Regeringen.se
För att anpassa systemet för sluten ungdomsvård till de grövsta brottslingarna fick en utredare 2023 i uppdrag att föreslå lagändringar för att möjliggöra tillräckligt ingripande påföljder vid allvarlig brottslighet. Utredningen föreslår att sluten ungdomsvård ska avskaffas och att unga lagöverträdare istället ska dömas till fängelse, som ska verkställas på särskilda ungdomsavdelningar inom Kriminalvårdens anstalter.
Den 26 januari 2023 lade regeringen med stöd av Sverigedemokraterna en proposition som bland annat föreslog att sänka gränsen för obligatorisk häktning från minst två år till minst ett och ett halvt år. Detta innebär att fler personer som är misstänkta för allvarliga brott nu kan häktas i fler fall vilket underlättar för utredning av deras brott och håller farliga personer borta från gator och torg.
Skärpta straff för brott i kriminella nätverk – Regeringen.se
För att skydda brottsoffer och säkra bevis har en utredare fått i uppdrag att föreslå ändringar som innebär att obligatorisk häktning ska ske i fler fall. Uppdraget ska slutredovisas den 31 juli 2025.
För att minska incitament att begå brott och strypa den kriminella ekonomin föreslogs 2023 en ny förverkandelagstiftning. Den nya lagstiftningen innebär nya och effektivare möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att ta kriminellas tillgångar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2023/12/en-ny-forverkandelagstiftning/
Med anledning av den nya förverkandelagstiftningen kompletterades förslaget 2024 så att lagen även ska innefatta betalningsskyldighet. Lagändringen trädde i kraft 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/10/prop.-20242531
I syfte att minska incitamenten att ägna sig åt brottslighet har en utredare fått i uppdrag att ta ställning till ett antal frågor kopplat till förverkande, bland annat om en omvänd bevisbörda ska tillämpas vid utvidgat förverkande och hur EU:s nya förverkandedirektiv ska genomföras i Sverige. Uppdraget slutredovisas 19 december 2025.
Den tidigare sekretessregleringen har försvårat informationsdelning mellan myndigheter och har varit svår att tillämpa. I syfte att förbättra brottsbekämpningens tillgång till information har en lagrådsremiss tagits fram som innebär skyldighet för ett antal myndigheter, kommuner, regioner och skolor att dela information med brottsbekämpningen. Den nya lagen trädde i kraft 1 januari 2025.
I syfte att förebygga, upptäcka och åtgärda fusk och felaktiga utbetalningar m.m. har en särskild utredare fått i uppdrag att överväga och föreslå förbättrade sätt att dela information mellan myndigheter och andra organ som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Uppdraget slutredovisas 28 april 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/09/dir.-202487
Möjligheten för myndigheter att dela med sig av information med varandra är avgörande för att bekämpa fusk och brottslighet. En utredare gavs 2023 i uppdrag att föreslå förbättrade möjligheter att utbyta information om enskilda inom och mellan myndigheter. Uppdraget redovisades 2 september 2024 och bereds inom Regeringskansliet.
Brott inom kriminella nätverk kännetecknas av att flera personer är involverade, även om deras engagemang kan variera. Detta innebär att de osjälvständiga brottsformerna (exempelvis försök, medhjälp, förberedelse) har särskilt stor betydelse för förutsättningarna att motverka organiserad brottslighet. En utredare fick därför 2023 i uppdrag att analysera hur lagstiftningen som reglerar dessa brottsformer kan blir mer effektiv. Uppdraget slutredovisades 16 september 2024.
Idag är det en grundlagsskyddad rättighet att vara med i ett kriminellt gäng, detta på grund av vår omfattande och grundlagsskyddade föreningsfrihet. En parlamentariskt sammansatt kommitté fick därför 2023 i uppdrag att överväga om föreningsfriheten ska begränsas i förhållande till kriminella sammanslutningar, vilket föreslogs. Kommittén redovisade sitt betänkande 15 januari 2025. Eftersom reformen innebär grundlagsändring kan den först träda ikraft efter nästa riksdagsval.
Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter – Regeringen.se
När skyddet för deltagande i kriminella gäng tagits bort ur grundlagen ska sådant deltagande i och samröre med kriminella gäng kriminaliseras. I syfte att ta fram en sådan kriminalisering har en utredare i mars 2025 fått i uppdrag att föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i kriminella sammanslutningar. Uppdraget ska redovisas senast den 13 februari 2026. En sådan lagändring kräver dock grundlagsändring i enlighet med kriminaliseringens första led varför reformen kan träda ikraft först efter nästa riksdagsval.
Ingen ska behöva oroa sig för repressalier om man vittnar mot gängen, tyvärr har detta länge varit fallet. I syfte att klara upp fler brott och stärka skyddet för vittnen som riskerar att utsättas för hot och repressalier om de medverkar i en rättsprocess införs möjligheten att vittna anonymt. Lagändringarna trädde i kraft 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2024/05/anonyma-vittnen/
För att få fler att vittna har Brottsoffermyndigheten fått i uppdrag att ta fram och sprida ett informations- och utbildningsmaterial om vikten av att vittna och hur systemet med anonyma vittnen fungerar. Uppdraget ska slutredovisas 29 september 2025.
En ny straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland gängkriminella har införts. Den innebär att det som synnerligen försvårande omständigheter vid bedömningen av ett brotts straffvärde ska vara om brottet inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet och har kopplingar till gäng som använder vapen eller sprängmedel, eller om brottet begåtts med sådana vapen på en allmän plats. Förslagen trädde i kraft 1 juli 2023.
Skärpta straff för brott i kriminella nätverk – Regeringen.se
I gängmiljöer är vapenbrott och brott med sprängämnen vanligt förekommande. Dessa brott påverkar i stor utsträckning vanligt folks vardag med rädsla för skjutningar och sprängningar som följd. För att slå mot den grova organiserade brottsligheten har vi därför bland annat dubblat minimistraffen för grovt vapenbrott och flera grova brott relaterade till sprängämnen, gängkriminella som skjuter och spränger ska straffas hårt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024.
Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten – Regeringen.se
Under de senaste decennierna har allvarliga brott som skjutningar och sprängningar ökat i Sverige. För att skapa ett mer rättvist och proportionerligt rättssystem, där brottens allvar bättre återspeglas i straffskalorna, har en särskild utredare fått i uppdrag att se över straffskalorna och reformera påföljdssystemet. Uppdraget ska redovisas den 30 maj 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023115
Utländska islamister, terrorsympatisörer och andra säkerhetshot ska inte vara i Sverige. För att skydda samhället mot personer som utgör säkerhetshot har en utredare fått i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (LSU). Utredaren ska lämna förslag som innebär att utlänningar som deltar i eller har samröre med kriminella nätverk kan utvisas och även utvärdera möjligheter att använda fler tvångsmedel. Uppdraget ska slutredovisas 21 november 2025.
I propositionen föreslår regeringen att den som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper och organisationer, inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Lagändringar trädde ikraft den 1 oktober 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/03/prop.-202324107
Att förhindra hot mot Sveriges säkerhet är en högt prioriterad fråga för regeringen. För att regelverket för ärenden med säkerhetsaspekter ska bli mer ändamålsenligt föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Lagändringar trädde ikraft den 1 mars 2024.
Tillgången till kvalificerade tolkar är avgörande för att myndigheter, regioner och kommuner ska kunna genomföra sina uppdrag på ett rättssäkert och effektivt sätt. Kammarkollegiet har därför fått i uppdrag att föreslå hur den statliga kontrollen och kvalitetsbedömningen av tolkar som arbetar för det offentliga kan förbättras. Uppdraget slutredovisades 15 december 2024.
I syfte att minska otrygghet och skapa bättre levnadsmiljöer har en särskild utredare fått i uppdrag att undersöka om samverkan mellan det offentliga och fastighetsägare bör vara obligatorisk. Utredaren ska också föreslå åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott i den byggda miljön. Uppdraget slutredovisades den 17 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202399
I syfte att stärka kvaliteten, enhetligheten och rättssäkerheten i asylprocessen har Statskontoret fått i uppdrag att titta närmare på Migrationsverkets hantering av asylärenden, bland annat de som rör konvertiter och hbtqi-personer. I uppdraget ingick även att se över behovet av en extern tillsynsfunktion eller inspektion på migrationsområdet. Uppdraget slutredovisades 7 oktober 2024.
För att motverka våldsbejakande extremism och att statliga medlen går till verksamhet som strider mot samhällets grundläggande värden lades en proposition fram 2024 med nya villkor för statens stöd till trossamfund och civilsamhället. Lagändringarna trädde i kraft 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/contentassets/85de87192b05497e87baac19b26f3cb5/prop-2023-24-119.pdf
I syfte att förhindra att offentliga medel fördelas till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer har Brottsförebyggande rådet (Brå) fått i uppdrag att förbereda inrättandet av en central stödfunktion vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE). Uppdraget slutredovisades 15 oktober 2024.
En reformagenda för biståndet togs fram 2023, med fokus på att stärka samarbetet mellan bistånds- och migrationspolitiken. Huvudmålen är att motverka irreguljär migration, främja frivillig återvandring och hållbar återintegrering, samt minska de grundläggande orsakerna till migration och tvångsfördrivning.
De nuvarande socialförsäkringsreglerna gör det möjligt för personer som är nya i Sverige att ta del av ersättningar och bidrag i samma utsträckning som personer som redan bott i landet under lång tid. För att minska dessa s.k. tilldragningsfaktorer för migranter och stärka drivkraften till självförsörjning, har en kommitté tillsatts för att se över reglerna för att kvalificera sig för socialförsäkringsförmåner och ekonomiskt bistånd. Uppdraget slutredovisades 30 september 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/10/dir.-2023149
I syfte att stärka kontrollen över folkbokföringen fick Skatteverket 2023 i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna förslag på åtgärder för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Uppdraget slutredovisades 4 september 2023.
För att komma åt den grova organiserade brottsligheten har Skatteverket fått i uppdrag att ta fram en lägesbild över vilka som bor och befinner sig i Sverige. Syftet är att få en samlad bild av de som är folkbokförda, de som har samordningsnummer och hur samordningsnumren används. Uppdraget ingår i Skatteverkets regleringsbrev och slutredovisades 28 juni 2024.
Migrationsverket har fått i uppdrag att analysera möjligheterna att öka kvaliteten och prioritera kontroller av vandel vid handläggningen av tillståndsärenden. Uppdraget innefattar hur en utökad vandelsprövning i handläggningen av tillståndsärenden kan genomföras samt en bedömning av effekter och kostnadseffektivitet. Resultatet slutredovisas till Regeringskansliet 31 mars 2023.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=23977
En utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av utlänningslagen och utlänningsförordningen. Målet är att skapa en skärpt reglering som ger större möjligheter att avlägsna utlänningar ur landet på grund av brister i deras levnadssätt (vandel). Uppdraget slutredovisades 15 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023158
För att motverka missbruk av systemet med den reglerade invandringen har Migrationsverket fått i uppdrag i att prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd. Migrationsverket ska löpande återrapportera arbetet med genomförandet av handlingsplanen till Regeringskansliet.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=24623
En utredare har fått i uppdrag att analysera och föreslå hur berörda myndigheter kan få ökad tillgång till information i syfte att möjliggöra fler beslut om att neka och återkalla uppehållstillstånd samt fler beslut om avvisning. Uppdraget slutredovisades 15 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023158
I syfte att minska antalet asylsökande har Migrationsverket fått uppdrag i regleringsbrev att förstärka arbetet med förteckningen över så kallade säkra ursprungsländer. Det ska bland annat ske genom att öka myndighetens analysarbete och omvärldsbevakning. Uppdraget slutredovisades 9 september 2024.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/flera-uppdrag-till-migrationsverket/
Den stora asylinvandringen, i kombination med bristande integration, har lett till att Sverige fått problem med ett växande utanförskap. En utredare har därför fått i uppdrag att granska svensk rätt i förhållande till EU-rätten och föreslå författningsändringar och andra åtgärder. Syftet är att anpassa det svenska regelverket till EU-rättens miniminivå. Uppdraget slutredovisades 9 april 2025. Proposition lämnas in till riksdagen under våren 2026.
Uppdraget slutredovisades i februari 2024.
För att kunna bemöta det allvarliga hotet mot Sveriges inre säkerhet har Polismyndigheten fått ett utökad uppdrag att intensifiera arbetet med kontroller vid inre gräns. Uppdraget slutredovisades 1 mars 2024.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/08/nya-atgarder-for-att-starka-sveriges-sakerhet/
I syfte att säkerställa svenska myndigheters förmåga att kontrollera utlänningars vistelserätt och bekämpa brott i gränsnära områden har Polismyndigheten fått utökade befogenheter vid vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet. Ändringarna trädde i kraft 1 augusti 2023.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/04/prop.-202223109
Möjlighet att snabbt införa en tillfällig lag som kräver att transportföretag kontrollerar ID-handlingar. Saknas giltig ID kan företaget få böta upp till 300 000 kr per passagerare. Syftet: att stärka gränskontrollen vid en eventuell migrationskris. Lagen trädde i kraft den 1 mars 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/12/prop.-20232462
Regeringen gav migrationsverket i uppdrag den 10 januari 2025 att skyndsamt förstärka säkerhetsperspektivet i Migrationsverkets verksamhet som rör medborgarskap.
Lagändring förväntas träda ikraft under våren 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/12/ds-202431/
I syfte att öka integrationen har Socialstyrelsen fått i uppdrag att stödja och stimulera vbarnhälsovårdens arbete genom utökade hemsbesöksprogram inom områden med socioekonomiska utmaningar. Utredaren ska även föreslå hur barns språkkunskaper och språkutveckling i det svenska språket kan följas upp inom ramen för barnhälsovården. Uppdraget ska slutredovisas den 31 maj 2027.
För att minska utanförskap har en utredare fått i uppdrag att undersöka möjligheten att införa en obligatorisk språkförskola för barn med påtagliga brister i svenska. Syftet med språkförskolan är att ge stöd i språkutvecklingen för barn som inte får tillräcklig exponering av svenska i sin hemmiljö. Uppdraget slutredovisas den 18 december 2025.
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/11/dir.-2024113
Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över vissa tolkfrågor. Det huvudsakliga syftet är att det integrationspolitiska målet, av vilket det framgår att kunskaper i svenska språket är prioriterade för möjligheterna att integreras i samhället, ska återspeglas i användandet av tolk. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2025/02/dir.-202516
Eftersom personer som får både etableringsersättning och etableringstillägg eller bostadsersättning har svagare ekonomiska incitament att arbeta, har en utredare fått i uppdrag att föreslå förändringar i regelverket för dessa ersättningar. Förslagen ska även omfatta hur etableringstillägget och bostadsersättningen kan avskaffas. Uppdraget slutredovisades den 31 maj 2024.Proposition lämnas in till riksdagen under 2025.
För att stärka kunskapen om det svenska samhället bland nyanlända har en utredare fått i uppdrag att göra en översyn av samhällsorienteringen. Målet med översynen är att göra samhällsorienteringen obligatorisk, koppla den till relevanta ersättningssystem samt tydliggöra vilka förväntningar samhället har på personer som bor i Sverige. Uppdraget slutredovisas under våren/sommaren 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023169
Dagens SFI (svenska för invandrare) fungerar inte tillfredsställande och genomströmningen är låg. För att nyanlända snabbare ska lära sig svenska och etablera sig i samhället, har Utbildningsdepartementet remitterat ett utkast till lagrådsremiss med förslag om skärpta krav för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.
I syfte att förbättra integrationen av nyanlända och underlätta för kommunerna har en utredare fått i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända för att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända. Uppdraget slutredovisas 31 mars 2025.
Migrationsverket har fått i uppdrag att föreslå antalet nyanlända som under 2024 ska omfattas av anvisningar enligt lagen och förordningen om mottagande av nyanlända för bosättning. Migrationsverket ska också föreslå hur nyanlända ska fördelas per region. Uppdraget slutredovisades 11 augusti 2023.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=23193
I vårändringsbudgeten för 2024 presenterade regeringen ett förslag till nytt mål för integrationspolitiken. Målet innebär att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration.
För att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier har en promemoria tagits fram med förslag på skärpta regler för utländska studenter. Bland annat ska möjligheten för studenter att arbeta vid sidan av studierna begränsas, och det ställs större krav på att studenter gör framsteg i sina studier för att uppehållstillståndet inte ska återkallas. Författningsändringarna träder i kraft den 1 mars 2026.
Migrationsverket har, tillsammans med universitet och högskolor, fått i uppdrag i regleringsbrevet för 2023 att genomföra åtgärder som utvecklar och effektiviserar arbetet med att säkerställa att missbruk av uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning försvåras. Uppdraget slutredovisades 1 april 2024.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=23193
För öka incitamenten till självförsörjning och motverka uppkomsten av skuggsamhällen fick utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet 2024 ett tilläggsdirektiv som innebär förslag på förbud för kommuner att, med undantag för akuta nödsituationer, bevilja ekonomiskt bistånd till den som olovligen vistas i landet. Uppdraget slutredovisas 14 februari 2025.
Brottslighet i den gängkriminella miljön är ett växande samhällsproblem samtidigt som alldeles för få utlänningar utvisas från Sverige. I syfte att skapa en skärpt reglering som möjliggör fler utvisningar av utlänningar som begår brott har en utredare fått i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor. Uppdraget slutredovisas 15 maj 2025.
I syfte att ta fram förslag som återspeglar en skärpt syn på hedersrelaterat våld och förtryck har en utredare fått i uppdrag att analysera och ta ställning bl.a. till om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Utredaren ska även se över reglerna om utländska månggiften och fullmaktsäktenskap. Uppdraget slutredovisas den 19 maj 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/01/dir.-20248
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige. Kartläggningen ska även inkludera andra närliggande frågor såsom förekomsten av arrangerade äktenskap, s.k. brudpris, s.k. giftomän samt tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Uppdraget slutredovisas 27 februari 2025.
I syfte att åstadkomma en restriktiv reglering för anhöriginvandring har en utredare fått i uppdrag att se över det svenska regelverket för att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning. Utredaren ska bland annat föreslå hur försörjningskraven vid anhöriginvandring kan skärpas. Uppdraget slutredovisas 25 augusti 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/07/dir.-202468
För att minska antalet asylsökande till Sverige lades en proposition fram under 2023 med förslag om ändringar i utlänningslagen. Förslagen innebär att villkoren för anhöriginvandring skärps i vissa fall och att möjligheten för att beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl begränsas. Lagändringarna trädde i kraft 1 december 2023.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/09/prop.-20232418
Alla som är här lagligt på asylskäl och flera andra kategorier av uppehållstillstånd kommer att få möjlighet att återvandra. Utlänningar kommer efter den 1 januari 2026 få ett erbjudande om 350 000kr per person för att lämna Sverige permanent. Det låter – och är – mycket pengar men det är inget mot de enorma besparingarna vi kommer göra på att folk som kostar massor av pengar i bidrag och andra kostnader för samhället lämnar. Utanförskapet ska minska och återvandringen är lösningen.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/10/dir.-2023151
För att öka kunskapen om stödinsatser för återvandring har Migrationsverket fått i uppdrag i regleringsbrevet för 2023 att genomföra informationsinsatser. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits till Regeringskansliet 4 september 2023.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=23193
Proposition lämnas in till riksdagen under hösten 2025 och förväntas träda ikraft under 2026.
För att göra det svårare att bli svensk medborgare tillsattes 2023 utredningen Skärpta krav för svenskt medborgarskap. Utredningen föreslår bland annat krav på egenförsörjning och hederligt levnadssätt för att kunna få ett svenskt medborgarskap. Vidare ska det krävas längre hemvisttid i Sverige samt kunskaper om det svenska samhället och svensk kultur. Förslagen träder i kraft 1 juni 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/01/sou-20251/
En parlamentarisk kommitté fick 2023 i uppdrag att utreda frågor om skyddet för grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen. I uppdraget ingick att undersöka om rätten till medborgarskap bör ändras för att kunna återkalla medborgarskap för personer med dubbelt medborgarskap som har begått allvarliga brott. Uppdraget slutredovisas under 2027.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202383
För att förhindra att utlänningar lever utanför det reguljära samhället har en utredare fått i uppdrag att se över utlänningslagen och utlänningsförordningen. Målet är att säkerställa att uppehållstillstånd kan återkallas när det är befogat, vilket skulle ge större möjligheter att avlägsna utlänningar från landet vid brister i deras levnadssätt. Uppdraget slutredovisades 15 januari 2025.Proposition lämnas in till riksdagen under 2026.Proposition lämnas in till riksdagen under 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023158
Lagändring förväntas träda ikraft under våren 2026.
För att asylprocessen och återvändandet ska bli mer effektiv har den pågående utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande fått ett utvidgat uppdrag. I det nya uppdraget ingår bland annat att föreslå en anmälningsskyldighet för asylsökande och ett krav på att de ska bo på asylprövningscenter. Dessutom ska det tas ställning till om asylsökande ska anvisas till ett specifikt geografiskt område. Uppdraget slutredovisades 15 oktober 2024. Proposition lämnas in till riksdagen under 2026.
För att motverka skuggsamhällen och underlätta återvändandet har en proposition lagts fram lagförslag om en ny ordning för asylsökandes boende. Den nya lagen innebär bland annat att uppehållstillstånd återkallas för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte håller Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress. Vidare föreslås också en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion. Lagen trädde i kraft 1 mars 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/11/20242549/
Lagändring förväntas träda ikraft under hösten 2025.
I syfte att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen har en utredare fått i uppdrag att ta fram förslag som syftar till att skärpa villkoren för den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen samtidigt som den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen främjas. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2025.
En del av punkten har redan hanterats genom prop. 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen. En annan del beräknas genomföras med lagändringar baserat på SOU 2024:63.
Lagändring förväntas träda ikraft i början på 2026.
För att minska antalet kvotflyktingar till Sverige fattades i slutet av 2022 ett beslut om att sänka antalet kvotflyktingar från 5000 till 90 per år. Migrationsverket fick därefter uppdraget att förbereda verksamheten med kvotflyktingar till den lägre nivån.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/11/minskad-flyktingkvot-till-sverige-forbereds/
Under 2023 fick Migrationsverket i uppdrag att genom vidarebosättning i Sverige tillhandahålla en varaktig lösning för särskilt utsatta flyktingar där kvinnor och flickor samt utsatta grupper som HBTQI-personer ska prioriteras. Utgångspunkten för vidarebosättningen i Sverige ska vara individuella skyddsbehov.
Det nuvarande bosättningslagen ger kommunerna små möjligheter att påverka omfattningen på mottagandet, oavsett om de vill ta emot fler eller färre nyanlända än de tilldelas. För att öka kommunernas inflytande över mottagandet av asylsökande har en utredare därför fått i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/02/dir.-202422
För att motverka skuggsamhällen och öka förutsättningar för svenska myndigheter att kunna kontrollera vilka utlänningar som vistas i Sverige har en utredare fått i uppdrag att se över hur en ordning, som innebär att EES-medborgare registreras vid vistelser över tre månader, kan återinföras i svensk rätt. Uppdraget slutredovisas 30 januari 2026.
Som nämnts ovan kräver inte EU-rätten eller annan internationell reglering att uppehållstillstånd som beviljas ska vara permanenta. Det finns därför skäl att göra en översyn av under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna ändras till tidsbegränsade uppehållstillstånd.
I syfte att skapa ett modernt och ändamålsenligt regelverk har en utredare fått i uppdrag att göra en översyn av reglerna om förvar i utlänningslagen. Utredaren ska bland annat ta ställning till om Migrationsverket bör få möjlighet att förordna väktare i samband med transporter och bevakning av förvarstagna som vistas utanför förvaret. Uppdraget slutredovisas 17 februari 2025.Proposition lämnas in till riksdagen under våren 2025 och proposition med slutbetänkande under första kvartalet 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023119
En proposition har lagts fram för att ge myndigheter bättre möjligheter att fastställa utlänningars identitet och rätt att vistas i Sverige. Den nya lagen ger myndigheter rätt att genomföra kroppsvisitationer vid inre utlänningskontroller för att söka efter pass eller andra identitetshandlingar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/09/prop.-20232412
För att skapa en effektiv asylprocess och ett fungerande återvändande krävs ett smidigt informationsutbyte mellan kommuner och myndigheter så att Migrationsverket och Polismyndigheten snabbt får information om personer som vistas olovligt i Sverige. En utredare har därför fått i uppdrag att lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte. Uppdraget slutredovisades 30 september 2024. Proposition lämnas in till riksdagen under 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023126
För att motverka att personer söker sig till Sverige med falska identiteter har en utredare fått i uppdrag att se över om biometri, såsom fingeravtryck och ansiktsigenkänning, kan används i större utsträckning. Utredaren ska också överväga om dna-analyser bör införas i ärenden om uppehållstillstånd och vid inre utlänningskontroller. Uppdraget slutredovisades 30 september 2024. Proposition lämnas in till riksdagen under 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023126
För att skapa en långsiktigt hållbar migrationspolitik har en utredare fått uppdraget att överväga om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas eller avskaffas. Vidare ska utredaren undersöka om återreseförbud ska kunna bestämmas till längre tid än idag. Uppdraget slutredovisades 30 september 2024. Lagen trädde ikraft den 1 april 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023126
I syfte att förbättra språkkunskaperna hos nyanlända tillsattes utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen. Utredningen redovisades 31 januari 2025 och föreslår bland annat att en ny kursplan för grundläggande svenska som andraspråk ska införas.
För att uppnå målet om en lärobok per elev och ämne har ett statsbidrag skapats. Skolhuvudmän kan ansöka om bidrag för att köpa läroböcker till förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Från och med 2025 beräknas mer än en halv miljard kronor per år avsättas för detta.
För att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för de lärare som arbetar på de mest krävande skolorna har statsbidragen höjts under 2024–2026 till 570 miljoner kronor per år. Pengarna är öronmärkta för vissa utvalda skolor och kan bland annat användas till att anställa fler lärare eller annan personal.
Skolmiljön är en vanlig brottsplats när barn och unga utsätts för brott. För att tydliggöra skolans ansvar i det brottsförebyggande arbetet har en utredare fått i uppdrag att föreslå hur en skyldighet att anmäla brott kan utformas. Förslaget innebär att polisanmälan ska göras som huvudregel vid kännedom eller misstanke om brott inom eller nära skolans eller verksamhet. Uppdraget slutredovisades 29 februari 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/02/dir.-202322
För att komma tillrätta med otrygghet och stök i skolan har en utredare fått i uppdrag att föreslå tydligare ordningsregler. Reglerna ska bland annat innehålla nolltolerans mot alla former av trakasserier och kränkande behandling och en konsekvenstrappa som klargör vad som händer när reglerna bryts. Utredningen slutredovisades 31 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023154
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan – Regeringen.se
Ett tilläggsdirektiv lades till Skolsäkerhetsutredningen i syfte att lämna förslag som tydliggör principen att skolor, förskolor, fritidshem och områden som tillhör de verksamheterna ska vara stängda för obehöriga. Utredningen redovisade den här delen av uppdraget i ett delbetänkande i mars 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/02/dir.-202322
För att hantera elever som stör undervisningen eller hotar andra elever och lärare har en utredare fått i uppdrag att föreslå bättre förutsättningar för akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt enligt skollagens bestämmelser. Utredningen slutredovisades 31 januari 2025.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/11/nu-tar-regeringen-krafttag-for-starkt-trygghet-och-studiero/
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan – Regeringen.se
I syfte att förbättra tryggheten i skolan har en satsning gjorts för att huvudmän ska kunna inrätta akutskolor. Satsningen uppgick till 50 miljoner kronor 2023, 100 miljoner 2024 och 200 miljoner årligen från och med 2025.
https://www.regeringen.se/artiklar/2024/09/regeringens-budgetsatsningar-pa-skolan-2025/#trygghet
Uppdrag till Skolverket om kartläggning av brottsförebyggande arbete i skolan i ett nordiskt perspektiv gavs den 3 mars 2023. Uppdraget har redovisats.
Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet
Uppdrag till Brå om brottslighet i skolmiljö gavs i RB för Brå i juni 2023. Uppdraget har redovisats.
Grovt våld i skolan. En beskrivning av omfattning, karaktär och utveckling fram till och med 2022.
Ytterligare ett tilläggsdirektiv lades till Skolsäkerhetsutredningen om att utredaren även skulle kartlägga och analysera vilka uppgifter som i brottsförebyggande syfte kan behöva utbytas mellan skolor och mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter. Utredningen slutredovisades 29 september 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/08/dir.-2023120
Ökat uppgiftsutbyte i det brottsförebyggande arbetet – Regeringen.se
För att stärka lärarnas ställning och skapa studiero i klassrummet har en utredare fått i uppdrag att föreslå åtgärder som tydliggör att det är läraren som bestämmer i klassrummet och över undervisningen, snarare än vårdnadshavare eller elever. Utredaren ska också se över om dokumentationskravet kan tas bort. Utredningen slutredovisades den 29 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023154
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan – Regeringen.se
För att förbättra tryggheten och studieron i skolan har en utredare fått i uppdrag att föreslå åtgärder för ett stärkt ledarskap. Ett av förslagen är att skriva in rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero i skollagen. Utredaren ska också föreslå större möjligheter för tillfälliga omplaceringar, permanenta omplaceringar och avstängningar. Utredningen slutredovisades 31 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023154
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan – Regeringen.se
För att bättre stimulera högpresterande elever, som ofta inte får tillräckligt utmanande undervisning, införs en spetsutbildning som en permanent del av skolväsendet med stramare regler för att garantera hög kvalitet. Spetsutbildningarna startar höstterminen 2025.
För att ge elever som behöver mer utmaning möjlighet att läsa på en högre nivå i sin ordinarie skola, lades en proposition fram med förslag om ändringar i skollagen. Dessa lagändringar gör det lättare för elever att läsa gymnasieämnen redan i grundskolan, specialskolan eller sameskolan. De nya reglerna började gälla den 2 juli 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/02/prop.-20232479
För att fler elever ska kunna nå behörighet till gymnasiet har en utredare fått i uppdrag att se över hur elever som behöver mer undervisningstid kan få det. I uppdraget ingår även att utreda skyldigheter för elever att delta i lovskola och läxhjälp. Vidare ska utredaren se över bestämmelserna för när en rektor kan besluta att en elev ska gå om en årskurs. Uppdraget slutredovisades 6 december 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023174
Sverigedemokraterna och regeringen har lämnat en proposition till riksdagen om att grundskolan ska utökas och bli tioårig genom att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan.
För att ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden fick en utredare i uppdrag att föreslå nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar (yrkesskola). Målet med de föreslagna utbildningarna är att de ska vara flexibla i längd och omfattning för att möta arbetslivets krav och göra eleverna anställningsbara inom olika yrkesområden. Uppdraget slutredovisades den 4 november 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023114
Lämna proposition till riksdagen utifrån bokstavsutredningen om mobilfri skolas förslag.
Ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet – Regeringen.se
Skolinspektionen har fått i uppdrag att granska skolans arbete med det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, inklusive att förebygga och bemöta intolerans, förtryck och våld. Syftet är att granska kvaliteten i de utvalda skolornas undervisning. Uppdraget slutredovisas 1 april 2025.
Skolverkets har fått ökat anslag för sitt uppdrag om stärkt systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet förstärks därmed med 1 miljon kronor för 2023 (totalt 3 miljoner kronor) och med 3 miljoner kronor för 2024 och 2025 (totalt 5 miljoner kronor per år).
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=24102
Skolverket har fått ett förstärkt uppdrag 2024–2026 att arbeta systematiskt mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Uppdraget inkluderar insatser för att barn och unga ska få veta var de kan få hjälp och skydd. Dessutom ska Skolverket kartlägga och analysera skolans arbete med att förebygga, upptäcka och åtgärda hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget slutredovisas 1 december 2026.
En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som syftar till att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet.
För att ge alla elever det stöd de behöver i sitt lärande har Skolverket fått i uppdrag att se över det kartläggningsmaterial som används för att bedöma nyanlända elevers kunskaper och hur detta material kan organiseras på ett bättre sätt. Uppdraget slutredovisades 15 november 2024.
Utveckling av kartläggningsmaterial och bedömningsstöd
Informationsspridning om prioriterad och anpassad timplan samt beslut av förordning om försöksverksamhet med förstärkningstimmar utifrån Utredningen om mer obligatorisk undervisningstid.
På grund av kopplingar mellan våldsbejakande extremistmiljöer och skolverksamhet, samt användning av statliga och kommunala medel för antidemokratisk verksamhet, fick Skolinspektionen 2023 ett årligt uppdrag. Uppdraget innebär förstärkt tillsyn och granskning av skolor som bedöms ha en riskbild när det gäller extremism och islamism.
Skolinspektionen ska ta fram ett stödmaterial för kommunernas tillsyn av konfessionella inslag i förskolan samt kommunernas tillsyn av pedagogisk omsorg med syftet att motverka risker avseende extremism och islamism,
Utvidgat stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning m.m.
En utredare har fått i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas för att bättre möta elevernas behov. Utredningen ska också föreslå en elevhälsogaranti för att reglera hur snabbt en elev ska få stöd samt se över elevhälsans huvudmannaskap och ledning. Uppdraget slutredovisas 7 mars 2025.
För att ge Skolinspektionen bättre inblick i skolverksamheten har Skolinspektionen fått ökade anslag som möjliggör att de kan genomföra fler inspektioner och oanmälda besök. Förvaltningsanslag ökade med 25 miljoner kronor för 2024 och för 2025 beräknas 40 miljoner kronor. Från och med 2026 beräknas totalt 60 miljoner kronor per år.
Styrningen i regleringsbreven för 2024 och 2025 inneburit en ökad styrning gentemot tillsyn. Ett flerårigt uppdrag om oanmälda besök gavs i Regleringsbrev för 2024.
Regleringsbrev 2025 Myndighet Statens skolinspektion
Vid beslut om inhibition av Skolinspektionens beslut att dra in tillståndet för en skola ska domstolen särskilt beakta risken av att fortsatt verksamhet leder till att barn och elever far illa, den ekonomiska förvaltningen missköts eller offentliga medel finansierar annan verksamhet än avsett. Förslag bereds utifrån Vinstutredningens förslag.
Uppdrag till Skolverket att genomföra en kartläggning av den garanterade undervisningstiden i grundskolan och gymnasieskolan
Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan ska kartläggas – Regeringen.se
Garanterad undervisningstid – en kartläggning i grundskolan
För att förbättra kvaliteten i skolans verksamhet har beslut fattats om lagändringar som ska stärka elevers tillgång till skolbibliotek. Från och med 1 juli 2025 ska elever som huvudregel ha ett skolbibliotek på den egna skolan och det ska också definierats vad ett skolbibliotek innebär.
För att förbättra elevers lärande och ge bättre stöd till lärare har riksdagen beslutat om lagändringar som ska stärka tillgången till läromedel. Begreppen lärobok, läromedel och läroverktyg definieras nu även i skollagen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/10/prop.-20232421
Dagens elevhälsa räcker inte till och tillgången till elevhälsa varierar stort mellan skolor. En utredare har därför fått i uppdrag att ta fram förslag som ska stärka elevhälsan och skolans stödinsatser. Ett av utredningens uppdrag är även att föreslå en elevhälsogaranti. Uppdraget slutredovisas 25 juni 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/10/dir.-202493
För att öka likvärdigheten i skolan har en utredare fått i uppdrag att föreslå ett system för resursfördelning baserat på en nationellt bindande skolpengsnorm. Förslagen som rör resursfördelning för förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan slutredovisas 16 juni 2025. Förslagen som rör gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan slutredovisas 1 november 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/11/dir.-2023153
Skolverket har fått i uppdrag att erbjuda fortbildning för att stärka lärares kompetens inom ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering i klassrummet. Uppdraget slutredovisas 30 december 2025.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=2502
För att stärka professionerna och öka läraryrkets attraktionskraft lades en proposition fram med förslag om att införa ett nationellt professionsprogram. Programmet ska bestå av en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2025.
Proposition lämnas till riksdagen utifrån Utredningen om lärares administrativa börda och Utredningen om trygghet och studiero.
Tid för undervisningsuppdraget – Regeringen.se
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan – Regeringen.se
För att öka tryggheten och studieron i skolan och stärka arbetet med stöd och anpassningar inrättas en ny statsbidragsförordning som ska gå till personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Den nya statsbidragsförordningen trädde i kraft 12 april 2023.
För att ge lärare mer tid till undervisning tillsattes en utredning för att föreslå åtgärder som minskar förskollärares och lärares administrativa börda. Genom ett tilläggsdirektiv fick utredaren även i uppdrag att undersöka hur lärarnas undervisningstid samt tid till för- och efterarbete kan regleras. Utredningen slutredovisas 3 mars 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/07/dir.-202464
Tid för undervisningsuppdraget – Regeringen.se
För att höja kvaliteten på lärarutbildningen och förbättra läraryrkets status och attraktivitet tillsattes en utredning med uppdrag att föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas och hur utbildningarna kan få mer fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Uppdraget slutredovisades 29 november 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/07/dir.-2023111
Ämneskunskaper och lärarskicklighet – Regeringen.se
Arbetet med att få fler akademiker att byta spår till lärare mitt i livet skalas upp.
Fler ska kunna läsa kompletterande pedagogisk utbildning – Regeringen.se
Ämneslärarutbildningen koncentreras till de högst rankade lärosätena inom respektive område.
Skärpt ägarprövning vid start eller köp/övertagande av skola. Skolföretaget och dess ägare ska ha så stabil ekonomi, inklusive eget kapital, att risken är liten för att företaget hamnar på obestånd. Krav införs på långsiktigt ägande för åtminstone ägare med ett bestämmande inflytande över skolan. Utredningen ska beakta förutsättningar som möjliggör för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva friskolor.
Skärpta villkor för friskolesektorn – Regeringen.se
Ekonomiska garantier. Tydligare skydd mot att elevernas skolgång riskeras om skolans huvudman hamnar i ekonomiska trångmål, till exempel genom krav på bankgaranti.
Skärpta villkor för friskolesektorn – Regeringen.se
Återkrav av skolpeng vid bl.a. brott. Ny lagstiftning för återkrav av en utbetald skolpeng när en representant för en skolhuvudman blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, eller när det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet.
Skärpta villkor för friskolesektorn – Regeringen.se
Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. För att nå detta syfte kan regelverket under den period som avses behöva ta hänsyn till olika aktörers förutsättningar, exempelvis vad gäller bolagsstruktur. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka.
Skärpta villkor för friskolesektorn – Regeringen.se
Sanktionstrappa. En sanktionstrappa med skärpta viten och sanktionsavgifter, utdelningsbegränsning vid kvalitetsbrister i förhållande till transparenta kvalitetsnormer samt byte av ledning alternativt tvångsförvaltning ska införas.
Skärpta villkor för friskolesektorn – Regeringen.se
Skolinformationsutredningen har fått i uppdrag att hitta långsiktiga lösningar för att säkerställa att myndigheter, kommuner och andra aktörer har tillgång till skolinformation. För att hantera de systematiska utmaningarna inom friskolesektorn har utredningen även fått ett tilläggsuppdrag att undersöka hur en insynsprincip kan införas. Uppdraget slutredovisades 29 mars 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/03/dir.-202334
För att stärka elevers lärande och kunskapsutveckling har en utredare fått i uppdrag att lämna förslag på hur läsning och läsförståelse kan förstärkas i läroplanerna. Målet är att ge elever bättre förutsättningar att förstå vad de läser, vilket är grundläggande för deras framgång i samtliga ämnen. Utredningen slutredovisas 28 februari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023173
Kunskap för alla – Regeringen.se
Förordning om statsbidrag för inköp av litteratur beslutades i februari 2024.
Förordning (2024:62) om statsbidrag för inköp av litteratur | Sveriges riksdag
I syfte att främja barns och ungas läsande har Skolverket har fått i uppdrag att ta fram läslistor med olika typer av litteratur, bland annat svenska och internationella skönlitterära klassiker. Läslistorna ska fungera som ett stöd för förskollärare och lärare när de ska välja litteratur för sin undervisning. Uppdraget slutredovisades 4 december 2024.
För att de nationella proven ska bedömas likvärdigt har skolverket fått i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov. Skolverket ska även förbereda införandet av central rättning av berörda delar av de nationella proven till hösten 2026 i gymnasieskolan och våren 2028 i grundskolan. Uppdraget slutredovisas 1 december 2026.
Ett uppdrag gavs 2024 till Skolverket att bl.a. ta fram en plan för utveckling av kartläggningsmaterial och bedömningsstöd. I uppdraget ingick att analysera hur de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklassen och bedömningsstöden i årskurs 1 kan utvecklas. Uppdraget redovisades i november 2024. Revideringen av materialen i förskoleklassen och årskurs 1 planeras vara klar till ht26
För att öka tryggheten och studieron i skolan och stärka arbetet med stöd och anpassningar inrättas en ny statsbidragsförordning som ska gå till personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Den nya statsbidragsförordningen trädde i kraft 12 april 2023.
En särskild utredare fick mars 2024 uppdraget att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Även regleringen om stödinsatser i skolan ska ses över. Det ska bl.a. bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper. Uppdraget redovisades 10 april 2025
Förbättrat stöd i skolan – Regeringen.se
Medel för fler speciallärare tillfördes i regeringens budget 2023 och 2025.
I syfte att motverka betygsinflation har en utredare fått i uppdrag att analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Målet är att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasial nivå ska spegla elevers ämneskunskaper. Uppdraget ska slutredovisas 21 februari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202395
Skolverket fick under 2023 i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden, främst i svenskämnena och matematik, i lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Uppdraget slutredovisades 21 november 2023.
Skolverket har fått i uppdrag att komplettera redogörelsen av de ekonomiska konsekvenserna i det tidigare redovisade uppdraget Utökad undervisningstid. Skolverket ska även redogöra för kostnader som direkt påverkas av en utökad undervisningstid för övrig personal som fullgör uppgifter i undervisningen. Uppdraget slutredovisades 10 april 2024.
Regeringen beslutade den 1 juni 2023 att uppdra åt en särskild utredare att göra en översyn av förskollärares och lärares administrativa börda, med syfte att frigöra tid att lägga på att planera och bedriva undervisning.
Förstärkningsundervisning i skolan – Regeringen.se
Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid (U 2023:01) har haft i uppdrag att lämna förslag som kan minska förskollärares och lärares administrativa uppgifter och andra uppgifter så att tid kan frigöras för arbete med undervisningen och uppgifter som hör till undervisningen
I syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande har en utredare fått i uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna som fokuserar på fakta och ämneskunskaper. Uppdraget slutredovisas 28 februari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023173
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/02/sou-202519/
Systemet för skolval och antagning reformeras. Det behövs ett regelverk för ett skolval som baseras på gemensamt och obligatoriskt skolval, bättre information till föräldrar och elever samt rimliga och förutsägbara antagningskriterier. För friskolor ska kötid kunna finnas med som möjlig urvalsgrund. Längsta möjliga kötiden ska kortas betydligt jämfört med i dag.
För att möta de skenande elpriserna införde regeringen med stöd av Sverigedemokraterna ett tillfälligt elstöd under 2023. Det finansierades av svenska kraftnäts flaskhalsintäkter för att ge ekonomisk lättnad till hushåll och företag.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/12/elstodet-ett-steg-narmare-hushallen/
För att uppmuntra hushåll till att spara långsiktigt infördes den 1 januari 2025 en skattefri grundnivå på 150 000 kr för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring. Den 1 januari 2026 kommer den skattefria grundnivån att höjas till 300 000 kr.
Skatten på bensin och diesel har sänkts i varje budget hittills under mandatperioden. Dessutom sänktes reduktionsplikten rejält den 1 januari 2024. Om den tidigare S-regeringens bana hade legat kvar hade inblandningen av biodrivmedel i diesel 2025 varit 45%. Nu kommer reduktionsplikten istället att vara 10% och ligga kvar på den nivån under överskådlig framtid. När den här regeringen tillträdde med vårt stöd kostade dieseln nästan 28 kr/l, nu kostar den ca 16 kr/l. Skatten på diesel ligger nu på EU:s miniminivå.
Sänkt skatt på bensin och diesel – Regeringen.se
I syfte att stödja företag inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna har en utökad skattenedsättning på diesel som används i jordbruks- och arbetsmaskiner gällt sedan den första gemensamma Tidöbudgeten. Nedsättningen kommer hållas kvar mandatperioden. Skatten på jordbruksdiesel ligger nu på EU:s miniminivå.
Den 1 januari 2024 infördes en indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre samtidigt som åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjdes från 65 till 66 år. Vidare förstärks det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång fyllt 66 år.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/09/prop.-20232413
För att undvika en skatteklyfta mellan arbetsinkomst och pension stärks även det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. Ändringarna trädde i kraft 1 januari 2025.
För att underlätta för föräldrar att förena arbetsliv med familjeliv infördes dubbeldagar och överlåtelse av föräldrapenning den 1 juli 2024.
För att förhindra att pensionärer som återgår till arbete drabbas av en skattesmäll införs nu möjligheten att pausa den kollektivavtalade tjänstepensionen under de första fem utbetalningsåren. Det ska även bli möjligt att förlänga utbetalningstiden av tjänstepension efter att den har påbörjats. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/06/prop-202324159/
Under 2021–2022 genomfördes förändringar i sjukförsäkringens regelverk. År 2022 tillsattes en utredning för att utvärdera effekterna av dessa förändringar. De förslag som presenterades i utredningen innebar dock flera försämringar av både sjukförsäkringen och den ekonomiska tryggheten. Därför valde Sverigedemokraterna i budgetförhandlingarna för 2025 att stoppa genomförandet av utredningens förslag.
Nya hårdare sjukregler stoppas av Sverigedemokraterna – ”Borta från bordet” – Arbetet
För att minska beskattning av arbetsinkomster och därmed stimulera till fler arbetade timmar, vilket är gynnsamt för tillväxten i ekonomin, har jobbskatteavdraget förstärkts vid två tillfällen i budgeten för 2024 och för 2025. För att främst stötta låg- och medelinkomsttagare finansierades jobbskatteavdraget 2024 med en pausad uppräkning av den s k skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Sänkt skatt för vanligt folk som arbetar – Regeringen.se
Förslag om ytterligare sänkt skatt på arbetsinkomster och pension – Regeringen.se
Sverige har idag bland de högsta marginalskatterna i världen, vilket både OECD och Produktivitetskommissionen poängterat hämmar viljan att utbilda sig. För att stimulera tillväxten samt för att uppmuntra människor till att utbilda sig och ta mer ansvar på jobbet sänktes i budgeten för 2025 de högsta marginalskatterna på arbetsinkomster genom att avtrappningen i jobbskatteavdraget togs bort. Förslaget innebär att marginalskatten sänktes från 55 till 52 procent. Sänkningar av höga marginalskatter brukar i den ekonomiska forskningen bedömas som självfinansierande, d v s att det offentliga får tillbaka skattesänkningarna i form av större inbetalningar av andra skatter, som mervärdesskatt från ökad konsumtion samt ökat inkomstskatt, då folk jobbar mer då man får behålla mer av det man tjänar.
Regeringen föreslår att de högsta marginalskatterna sänks för att öka tillväxten – Regeringen.se
För att minska felaktiga utbetalningar från och fusk i välfärdssystemet ska Försäkringskassans kontroller av bland annat föräldrapenning öka. Förslaget trädde i kraft 1 januari 2025.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/07/nya-atgarder-for-att-stoppa-valfardsfusket/
I syfte att förenkla och underlätta för ägarskiften fick Tillväxtverket 2023 i uppdrag att se över och synliggöra information om ägar- och generationsskiften på verksamt.se. Målet med uppdraget var att förhindra att livskraftiga företag läggs ned i onödan. Uppdraget slutredovisas 31 mars 2024.
För att göra omställningsstudiestödet mer effektivt och ändamålsenligt har regelförenklingar för att korta handläggningstiderna genomförts. Dessutom får människor som redan arbetar inom ett bristyrke möjlighet att ställa om till ett annat bristyrke eller inom sitt yrkesområde. T ex ska en undersköterska kunna få omställningsstudiestöd för att kunna studera till sjuksköterska. De nya lagändringarna trädde i kraft 1 januari 2025.
För att stärka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt har ett tiotal myndigheter fått i uppdrag att samarbeta för att identifiera och lösa problem med att attrahera, etablera och behålla högkvalificerad internationell kompetens. Totalt 25 miljoner kronor avsattes för satsningen 2024, och för 2025 och 2026 beräknas 30 miljoner kronor per år avsättas.
För att öka incitamenten för internationella företag att välja Sverige för nyetableringar utvidgades i januari 2024 skattelättnaderna för experter, forskare och andra nyckelpersoner från 5 till 7 år. Detta bör öka Sveriges attraktionskraft när utländska forskare och andra nyckelpersoner i företag ska välja vilket land de vill arbeta i.
I syfte att stimulera företag till ökade investeringar i forskning och utveckling (FoU) infördes den 1 januari 2024 vissa lagtekniska justeringar av nedsättningen av arbetaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med FoU. Detta bör leda till
För att skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens infördes en sänkning av ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln från två prisbasbelopp till ett och ett halvt prisbasbelopp per månad. Den nya bestämmelsen trädde i kraft 1 januari 2025.
För att stärka den svenska kompensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik och få fler att utbilda sig inom dessa områden presenterades i februari 2025 en STEM-strategi (Science, Technology, Engineering, Mathematics).
En STEM-strategi för Sverige – Regeringen.se
För att underlätta för människor att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden tillsattes 2023 en utredning med uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Utredningen slutredovisas 2 december 2024.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/05/dir.-202362
Enligt LAS har en arbetstagare rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad när han eller hon fyller 69 år, den så kallade las-åldern. För att inte riktåldern för pension ska vara högre än LAS-åldern har en utredare fått i uppdrag att analysera och utforma en sådan anpassning. Utredningen slutredovisas 30 april 2025.
För att stärka Sveriges konkurrenskraft och främja matchningen på arbetsmarknaden ökades antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan med 3000 platser den 1 januari 2024. Utbyggnaden fortsätter till 2026 då cirka 7000 nya platser kommer ha tillförts.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/01/historisk-utbyggnad-av-yrkeshogskolan/
För att fortsatt upprätthålla innovations- och ingenjörslandet Sverige krävs investeringar i tekniska utbildningar. Med fler utbildade ingenjörer kan vi möta behovet av kompetens inom industri- och forskningssektorn.
I syfte att uppmuntra tills studier inom STEM-ämnena höjdes 1 januari 2024 ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik samtidigt som antalet ingenjörsplatser utökades. Satsningen kommer successivt utökas kommande år.
I syfte att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna när det gäller utbildning inom Komvux föreslås uppgiftsskyldigheter som innebär att uppgifter ska kunna lämnas utan hinder av sekretess. Syftet är bl a att Arbetsförmedlingen ska kunna utfärda sanktioner mer effektivt mot studenter inom bl a SFI-undervisningen som inte uppfyller krav på närvaro under studierna. Förslagen träder i kraft 1 december 2025.
En utredning tillsattes 2022 som skulle utreda drivkrafterna och möjligheterna till arbete i försörjningsstödet och att bryta långvarigt biståndsmottagande. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 8 juni 2023 utvidgades uppdraget genom att även förslag på en modell för ett bidragstak ska lämnas. Syftet är att det inte längre ska vara möjligt att stapla bidrag på varandra och på så sätt uppnå en komfortabel levnadsnivå utan att arbeta. Det finns ca 33 000 utrikes födda hushåll med barn som livnär sig på försörjningsstöd och andra bidrag. Motsvarande siffra för svenskfödda hushåll är ca 3 000. Utredningen lämnade sina förslag i februari 2025 och bereds förnärvarande i Regeringskansliet. Införande ska ske under mandatperioden.
Utredare ger förslag på ökade drivkrafter till arbete – Regeringen.se
För att motverka långvarigt bidragsberoende har en utredare fått i uppdrag att föreslå hur ett aktivitetskrav kan införas för de som tar emot försörjningsstöd och har arbetsförmåga. Utredaren ska även bedöma vilka samhällsnyttiga insatser som kan ingå i ett sådant krav. Syftet är att ingen som har arbetsförmåga ska kunna få försörjningsstöd utan att vara aktiv, t ex i samhällsnyttiga insatser i kommunerna. Utredningen har lämnat sitt förslag i november 2024 och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Införande ska ske under mandatperioden.
För att sänka anställningskostnaderna i mindre företag förstärktes det så kallade växa-stödet den 1 januari 2025. Växa-stödet innebär att ett enmansföretag kan få nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs. Förändringen innebär att stödet nu omfattar nu upp till två anställda istället för som tidigare, en.
Förslag om utvidgat växa-stöd – Regeringen.se
För att underlätta för företagande höjdes omsättningsgränsen för undantag från moms 1 januari 2025. Förändringen innebär att färre företag behöver redovisa moms, vilket leder till administrativa lättnader för de minsta företagen.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/03/farre-foretag-ska-behova-redovisa-moms/
För att förbättra de skattemässiga villkoren för de minsta företagen förbättrades beloppsgränserna för positiv och negativ räntefördelning samt för värdering och värdeminskningsavdrag på inventarier för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Ändringarna trädde i kraft 1 januari 2025.
För att förbättra bestämmelserna i inkomstskattelagen har ett förslag tagits fram om ändringar i den så kallade beloppsspärren. Förslaget innebär att en större del av underskottet från tidigare år får behållas efter en ägarförändring. De nya bestämmelserna trädde i kraft 1 januari 2025.
För att främja entreprenörskap tillsattes 2022 en kommitté med uppdrag att analysera hur de s k 3:12-reglerna kan förbättras. År 2023 gavs ett tilläggsdirektiv med särskilt fokus på små och medelstora företag. De nya och förbättrade reglerna träder i kraft den 1 januari 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/06/forbattrade-312-regler-for-famansforetag/
Inget beslut om att lägga ner Bromma flygplats kommer fattas under mandatperioden. En utredning ska titta på bl.a. Försvarsmaktens, sjukvårdens och andra samhällsaktörers behov av flygplatsen innan ett beslut fattas om Brommas framtid.
Tidöpartierna: Vi lägger inte ner Bromma flygplats
För att minska omotiverade regelbördor för svenska företag som uppstår i samband med genomförande av EU:s regelverk inrättades 2024 ett Implementeringsråd. Målet är att EU:s rättsakter ska implementeras på en miniminivå så att dessa inte onödigtvis ska leda till ökade administrativa bördor för svenska företagare.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/06/dir-202451/
I syfte att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader inrättades i maj 2024 ett Förenklingsråd. Rådet ska bland annat föreslå hur befintliga svenska regelverk kan förenklas och lämna förslag på andra förenklingsåtgärder som ska göra det lättare för företag att följa regelverken.
Från och med den 1 juli 2024 har kravet på bevarande av räkenskapsinformation för företag slopats. Det innebär att räkenskapsmaterial i pappersform inte behöver sparas om det digitaliseras, vilket ger både tids- och kostnadsbesparingar för företagen.
För att minska den administrativa bördan för svenska företag avskaffades kravet på tillstånd för att driva hotell- eller pensionatverksamhet den 1 januari 2025.
För att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter har ett trettiotal myndigheter fått i uppdrag att arbeta med regelförenkling i regleringsbreven för 2024. Målet är att minska företagen regelbörda och förbättra deras kontakter med myndigheter. Arbetet fortsätter under 2025.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/regeringen-storsatsar-pa-forenkling-for-foretag/
I syfte att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader har 11 myndigheter fått i uppdrag att arbeta för enklare regelverk med stöd av Tillväxtverket. Uppdraget slutredovisas 15 mars 2026.
En utredning har tillsatts för att stärka konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter samtidigt som Sveriges höga djurskyddskrav ska bibehållas. I uppdraget ingick bland annat analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar konkurrenskraften jämfört med livsmedelsproducenter i andra EU-länder. Uppdraget slutredovisades 30 juni 2024.
För att möjliggöra fler långa stipendier för kulturskapare avsätts 5 miljoner kronor i budgetpropositionen 2023. Pengarna ska gå till särskilda tioåriga stipendier för konstnärer som under en längre tid har bedrivit konstnärlig verksamhet av god kvalitet.
För att värna kulturlivets oberoende har en satsning gjorts för att stärka konstnärer och kulturaktörer inom samtliga konstarter i sitt skapande. Förstärkningen innebär att 40 miljoner kronor tillförs för 2023 och 30 miljoner kronor årligen 2024–2025.
För att skapa goda förutsättningar för public service och skydda dess oberoende tillsattes en parlamentarisk kommitté. I uppdraget ingick bland annat att lämna förslag på hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget inför nästa tillståndsperiod. Uppdraget slutredovisades 30 april 2024.
I syfte att säkra folkbildningen för framtiden fick en utredare 2024 i uppdrag att analysera och förbättra den nuvarande styr- och fördelningsmodellen för statsbidraget. Målet var att göra systemet mer ändamålsenligt, transparent och förutsägbart samt att minska risken för fusk och felaktigheter. Utredningens förslag träder i kraft den 1 januari 2026.
Folkbildningen finansieras i stor utsträckning genom statsbidrag. För att säkerställa att dessa medel används korrekt har en revisor tillsatts i Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna fram till den 1 juni 2026. Efter det beräknas en permanent lösning för extern revision av folkbildningen kunna vara på plats.
En utredare har fått i uppdrag att göra en omfattande översyn av arvs- och testamentsrätten för att anpassa reglerna till dagens digitala och ekonomiska samhälle samt hur familjebildningen ser ut i dag. I uppdraget ingår bland annat att undersöka om kusiner ska få legal arvsrätt och om ett testamentesregister bör införas. Uppdraget slutredovisas 29 augusti 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/02/dir.-202428
För att göra svensk kultur mer tillgänglig har en kommitté fått i uppdrag att ta fram en svensk kulturkanon som ska fungera som ett verktyg för bildning, gemenskap och inkludering. Arbetet med att välja ut de verk som ska ingå ska bedrivas i fristående expertgrupper med kompetens inom respektive område. Uppdraget ska slutredovisas den 31 augusti 2025.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/en-svensk-kulturkanon-ska-tas-fram/
Informations- och medielandskapet har blivit mer komplext och mångfacetterat, vilket gör det svårare att bedöma avsändare och sortera källor. För att hjälpa befolkningen att navigera i detta nya landskap har Mediemyndigheten fått förnyade medel 2025 för att genomföra en nationell satsning på stärkt medie- och informationskunnighet.
För att motverka otillåten påverkan och korruption har en särskild utredare fått i uppdrag att se över den straffrättsliga lagstiftningen som gäller korruption och tjänstefel. I uppdraget ingår bland annat att bedöma om korruptionslagstiftningen är effektiv och om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas. Uppdraget slutredovisas 25 juli 2025.
Det nuvarande valsedelssystemet har blivit allt svårare att hantera vilket påverkar förtroendet för valsystemet negativt. En parlamentariskt sammansatt kommitté ska därför utvärdera och överväga förändringar av valsedelsystemet, inklusive analysera för- och nackdelar med att återgå till ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar. Uppdraget slutredovisas 15 september 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/02/dir.-202424
I syfte att stärka grundläggande fri- och rättigheter tillsattes en parlamentarisk kommitté 2023. Den 15 januari 2025 överlämnade kommittén sitt betänkande som bland annat innehöll krav på lagstiftning som skyddar den gravidas rätt att avbryta sin graviditet. Förändringarna i grundlagen förväntas träda i kraft den 1 januari 2027.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/01/sou-20252/
I juni 2023 tillsattes en utredning för att se över hur abortlagstiftningen kan anpassas till den medicinska utvecklingen och sätta gravidas behov i centrum. Den 4 februari 2025 lämnades utredningens betänkande, där bland annat rätten till abort föreslås bli tydliggjord i abortlagen.
När du besöker en webbplats kan den lagra eller hämta information från din webbläsare, mestadels i form av cookies. Det kan vara information om dig, dina preferenser eller din enhet och används oftast för att webbplatsen ska fungera korrekt. Informationen som samlas in om dig brukar inte kunna användas för att identifiera dig som individ, det kan dock ge dig en mer personlig webbupplevelse. Eftersom vi respekterar din integritet kan du välja att inte tillåta vissa typer av cookies.
Du kan även välja vilken typ av kakor du vill ha genom att klicka på Inställningar.
Läs vår integritetspolicyVälj vilken typ av kakor du vill acceptera. Ditt val kommer att sparas i ett år.
Läs vår integritetspolicyNödvändiga cookies låter dig använda webbplatsen genom att aktivera grundläggande funktioner, såsom sidnavigering och åtkomst till säkra områden på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa cookies.
Cookies för statistik hjälper en webbplatsägare att förstå hur besökare interagerar med webbplatser genom att samla och rapportera in information anonymt.
För att vår webbplats ska prestera så bra som möjligt under ditt besök. Om du nekar de här kakorna kommer viss funktionalitet att försvinna från webbplatsen.
Cookies för marknadsföring används för att spåra besökare på webbplatser. Avsikten är att visa annonser som är relevanta och engagerande för enskilda användare, och därmed mer värdefull för utgivare och tredjepartsannonsörer.