Vad vi vill

En välfungerande äldreomsorg är en grundläggande del av välfärdsstaten och ett viktigt
politiskt ansvar. För att säkerställa trygghet, kvalitet och värdighet för äldre krävs tydliga
reformer och prioriteringar.

• Införande av registerkontroll och lämplighetsbedömning för alla anställda inom äldreomsorgen.
Ur ett politiskt perspektiv handlar detta om att stärka rättssäkerheten och tryggheten för samhällets mest utsatta grupper. Genom att införa obligatoriska registerkontroller och systematiska lämplighetsbedömningar kan man förebygga att personer som är olämpliga arbetar inom omsorgen. Detta är en viktig signal om att kvalitet och trygghet prioriteras, och bidrar till ökat förtroende för välfärdssystemet.

• Stärkt självbestämmande för omsorgstagare genom möjlighet att välja vårdgivare.
Valfrihet är en central politisk fråga där individens rätt att påverka sin egen vardag står i centrum. Genom att ge äldre möjlighet att välja utförare av sin omsorg kan man öka både kvalitet och nöjdhet. Detta skapar också en dynamik där olika aktörer – privata såväl som offentliga – behöver konkurrera med kvalitet, vilket kan driva utvecklingen framåt inom sektorn.

• Resurserna till omsorgen ska stärkas – minska antalet chefer för att ge en ökad personalstyrka i verksamheten. En politisk prioritering bör vara att fördela resurserna så att de gör mest nytta för brukarna. Genom att minska administrativa lager och istället satsa på fler medarbetare i den direkta omsorgen kan kvaliteten förbättras. Detta innebär också bättre arbetsvillkor för personalen och mer tid för varje omsorgstagare. Det är en tydlig inriktning mot att sätta kärnverksamheten före byråkrati.

Sammanfattningsvis handlar en stärkt äldreomsorg om att kombinera trygghet, valfrihet och effektiv resursanvändning. Det är politiska vägval som avgör hur väl vi kan möta en åldrande befolknings behov med värdighet och kvalitet.

Effektivare politisk organisation – Kommunfullmäktige bör ses över med målet att minska antalet ledamöter för att skapa en mer kostnadseffektiv och handlingskraftig politisk organisation. I dag innebär ett stort antal ledamöter betydande kostnader i form av arvoden, ersättningar, administration, utbildning och kringresurser. Genom att minska antalet mandat kan kommunen frigöra skattemedel som istället kan användas
till kärnverksamheter som skola, vård och omsorg.

En mindre fullmäktigeförsamling bidrar dessutom till en tydligare politisk struktur, kortare beslutsvägar och mer fokuserade diskussioner, vilket i sin tur leder till snabbare och mer genomarbetade beslut. Färre ledamöter kan också stärka ansvarstagandet, eftersom varje individ får ett större mandat och tydligare roll i beslutsprocessen.

Detta är ett steg mot en modernare och mer effektiv kommunal styrning, där resurser används klokt och där den politiska organisationen bättre speglar behovet av snabba, tydliga och ansvarsfulla beslut – utan att ge avkall på den demokratiska representationen.

Lokal förankring av kommunens ledning – Kommunen bör ha en tydlig ambition att kommunala chefer i större utsträckning är bosatta i Aneby kommun. Genom att ledande tjänstepersoner lever och verkar i samma lokalsamhälle som de fattar beslut om stärks förståelsen för invånarnas behov, vardag och utmaningar.

En lokal närvaro bidrar till ett ökat engagemang i kommunens långsiktiga utveckling, då chefer får ett starkare personligt incitament att fatta beslut som gynnar kommunen som helhet. Det skapar också bättre förutsättningar för dialog med medborgare, föreningsliv och näringsliv, vilket kan leda till mer träffsäkra beslut och en ökad tillit mellan invånare och kommunledning.

Vidare kan en stark lokal förankring bidra till att stärka kommunens attraktionskraft, då ledande företrädare fungerar som ambassadörer för platsen. Detta kan i sin tur stödja inflyttning, näringslivsutveckling och ett mer levande lokalsamhälle.

Sammantaget handlar detta om att skapa en närmare, mer engagerad och ansvarstagande kommunledning, där beslut grundas i både professionell kompetens och en djup förståelse för Aneby kommuns lokala förutsättningar.

• Motorgård i Aneby – en trygg mötesplats för unga.
  Aneby kommun ska utreda möjligheten att skapa en motorgård eller ungdomsgård riktad till unga med fordonsintresse. Syftet är att erbjuda en trygg och inkluderande samlingsplats där ungdomar får utlopp för sitt intresse samtidigt som de ges möjlighet att utveckla praktiska färdigheter.
  Ur ett politiskt perspektiv handlar detta om förebyggande arbete och social hållbarhet. Unga som saknar meningsfull fritid löper större risk att hamna i utanförskap eller destruktiva miljöer. Genom att skapa en verksamhet som utgår från ungdomars egna intressen – i detta fall fordon och teknik – kan kommunen nå en målgrupp som annars kan vara svår att engagera i traditionella fritidsaktiviteter. En motorgård kan fungera som mer än en mötesplats.
  Den kan bidra till att:
  • Skapa trygghet och minska störningar i samhället genom att erbjuda en organiserad plats för motorintresse, istället för spontana samlingar i bostadsområden.
  • Stärka relationen mellan ungdomar och vuxenvärld genom närvaro av ledare, föreningar och eventuellt samarbete med lokalt näringsliv.
  • Utveckla praktiska kunskaper och framtidsmöjligheter, särskilt inom yrken kopplade till fordon, teknik och hantverk.
  • Främja inkludering genom att erbjuda en verksamhet där olika typer av kompetenser och intressen tas tillvara.
• 98 oktanigt bränsle till Aneby kommun.
  Aneby kommun – liksom i många andra landsbygdskommuner – är behovet av ett brett bränsleutbud fortsatt stort. Fordonsflottan består till stor del av äldre fordon och motorredskap med även mindre motorer som kräver ändamålsenligt bränsle så som gräsklippare, röjsåg, motorsåg, snöslunga, båtmotorer, moped, motorcyklar mm. som kräver traditionella bränslen såsom 98 oktan. Vi behöver ett bränsleutbud som fungerar för hela kommunen – inte bara för framtidens fordon, utan också för dagens.
  För dem som är beroende av sina fordon i vardagen – särskilt på landsbygden.
  Att minska tillgången till vissa bränsleslag utan att erbjuda fungerande alternativ riskerar att skapa ojämlikhet och försvåra för både privatpersoner, företag och samhällsviktiga funktioner. Det är inte försvarbart ens av miljöaspekter att man ska behöva åka till grannkommunerna för att tanka, fylla dunkar för att få tillgång till det bränsle man behöver.
• Bättre samverkan med andra myndigheter för att bla. restaurera och underhålla våra asfalterade vägar och gator.
  En stark och levande landsbygd är avgörande för hela kommunens utveckling. För Aneby kommun handlar detta inte bara om att skapa attraktiva boendemiljöer, utan också om att säkerställa fungerande infrastruktur, tillgänglighet och likvärdiga livsvillkor – oavsett var man bor. Detta kräver ett tydligt politiskt fokus och en aktiv samverkan mellan olika aktörer, för vi vet att en väl underhållen infrastruktur är grundläggande för att människor ska kunna bo kvar och för att företag ska vilja etablera sig och växa. Dåliga vägar påverkar allt från arbetspendling till transporter och service – och riskerar att på sikt försvaga landsbygdens utveckling.
• Takyta – Inte markareal.
  Kommunens nuvarande avrinningspolicy behöver ses över och omarbetas för att säkerställa att den är rimlig, tydlig och rättvis för kommunens invånare. Avrinningsavgiften som den ser ut idag, slår orimligt hårt mot enskilda villa- och fastighetsägare, utan att ge tillräckligt mervärde i en liten kommun som Aneby. Avgiften innebär i praktiken att kostnader för en grundläggande infrastruktur – hantering av regn- och dagvatten – flyttas från det gemensamma skattekollektivet till enskilda hushåll.
  I en kommun av Anebys storlek, där många hushåll redan har begränsade ekonomiska marginaler, kan detta bli ytterligare en ekonomisk belastning. Villaägare som redan tar ansvar för sin egen tomt, till exempel genom dränering eller infiltration, riskerar ändå att få betala för ett system de i begränsad utsträckning nyttjar.