Kunskapsutveckling om kulturarv och lokalhistoria i Örebros grund- och gymnasieskolor

Större fokus behövs på vår lokalhistoria och kulturhistoria, kunskapen bör breddas och fördjupas. Barn och unga har i ringa utsträckning kunskap om detta, bland annat för att det inte ges så stort utrymme i skolan. Risken är att kunskaperna om äldre tider försvinner, att barn och unga missar förankring till det som var aktuellt för tidigare generationer, deras levnadsmönster och efterlämningar.

Att känna till kulturhistoria och lokalhistoria är viktigt för att ge sammanhang, identitet och gemenskap. Det är avgörande för utvecklingen, hur samhället förändrats och på vilket sätt vi lever idag. Dessa kunskaper skapar sammanhang och mening.

Läroplanen för grundskolan tar upp vikten av kunskaper inom historia, på vilka sätt det är viktigt och vad som ska ingå i undervisningen. Hemortens historia, utmärkande drag i närområdets kulturlandskap tas upp i grundskolans läroplan. För gymnasieskolan gäller bland annat att personalen ska utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess förenings- och kulturliv. Läroplanerna möjliggör alltså lärande om lokalhistoria och kulturhistoria, men anger inte i detalj omfattning eller på vilka sätt undervisningen ska ske. Det finns flexibilitet för skolor när det gäller att organisera undervisningen inom ramen för de nationella läroplanerna.

Trots att läroplanen möjliggör detta, är platsbesök på historiska platser, kulturmiljö, anläggningar och fornminnen få och sker sällan. Få besök görs av sakkunniga i skolan. Det råder skillnad mellan skolorna i vad eleverna får till sig av sådant. Detta bör utvecklas, besök öka betydligt samt att alla elever ges fördjupad kunskap. Detta eftersom direktkoppling i undervisningen där byggnader, miljöer, föremål visas och detaljerade kunskaper förmedlas av sakkunniga, berikar, ger mervärde och ökar möjligheterna till kunskap på ett fördjupat sätt.

Motion – Kunskapsutveckling om kulturarv och lokalhistoria