Modellen som gav resultat – skolfrånvaron sjunker

Allt fler barn stannar hemma från skolan – en olycksbådande trend på senare år. Men Ljungby och Markaryd är två kommuner där man verkar ha vänt trenden.

– Fokus ger resultat, säger Jimmie Nilsson, verksamhetschef skola i Ljungby kommun.

I Ljungby är trenden för skolfrånvaro positiv och det är framför allt den kortare frånvaron som minskar. Bakom vändningen ligger ett målmedvetet arbete, enligt Jimmie Nilsson.

– När du fokuserar på något och satsar på det får du oftast effekt.

Kommunen har infört nya digitala system och rutiner för att snabbt upptäcka och följa upp frånvaro. Närvaron är numera en stående punkt i dialogen mellan förvaltning och rektorer och rapporteras till politikerna två gånger per läsår. Skolorna har blivit bättre på att starta formella frånvaroutredningar, särkilt för elever med över 20 procents frånvaro.

I Markaryd har man ett snarlikt arbetssätt för att tackla problemet, och där har man efter en tidigare ökning sett en svag minskning av den högsta frånvaron det senaste året.

I Ljungby kvarstår dock utmaningen med den längre frånvaron. Antalet elever som är borta mer än halva skoltiden fortsätter att öka och på högstadiet rör det sig om 22 elever, vilket är något högre än rikssnittet. För att komma åt dem finns det inga enkla lösningar, menar Jimmie Nilsson.

Hur oroande är den siffran?

– Det är aldrig bra att det finns en grupp med så hög frånvaro. Det är oroande i sig, även om ökningen inte är stor. Det visar att vi måste fortsätta arbeta långsiktigt och hitta individuella lösningar.

Jimmie Nilsson framhåller att det inte är en homogen grupp, utan att det därför alltid handlar om individnivå. Det finns ingen snabb lösning, och för vissa elever handlar det bara om att ta sig hemifrån som ett första steg.

Bildens allvar bekräftas också nationellt. Enligt Christin Appel, utredare på Sveriges Kommuner och Regioner, riskerar långvarig skolfrånvaro att få följder långt utanför klassrummet.

– Det handlar inte bara om undervisning eller lärandet, utan också om att man tappar både trygghet, relationer och framför allt framtidstro, säger hon.

Hon beskriver långvarig skolfrånvaro som ett allvarligt problem som kan påverka både skolresultat, psykisk hälsa och elevens möjligheter längre fram i livet.

– På längre sikt kan manockså se risker för både psykisk ohälsa och svagare etablering i arbetslivet, enligt Christin Appel.

För att nå elever med hög frånvaro har Ljungby kommun inlett ett samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen. Tanken är att motivera elever med hög frånvaro att delta i Kulturskolans verksamhet, som ett första steg mot att återvända till skolan.

– Kan vi skapa rutiner och hitta motivation där, kanske vi på sikt kan få tillbaka dem, säger Jimmie Nilsson.

Just känslan av mening och sammanhang är central, enligt Christin Appel. Hon menar att arbetet med skolfrånvaro måste börja i att förstå elevens situation och orsakerna bakom frånvaron.

– Det viktigaste tror jag är att inte se skolfrånvaron som ett isolerat problem, utan se det i ett större sammanhang, säger hon.

I Ljungby betonar Jimmie Nilsson vikten av att eleverna faktiskt är på plats i skolan, både för kunskapsutveckling och det sociala sammanhanget.

– Trivs du i skolan och med dina lärare så ökar närvaron. Trygghet och relationer är avgörande. Om vi kan hitta varje elevs motor, så att de ser varför de ska komma till skolan, då har vi kärnan.

Även Christin Appel pekar ut skolmiljön som avgörande.

– Det som fungerar är att ha en trygg och inkluderande skola. Att lyssna på eleverna är nummer ett, säger hon.

Trots de positiva siffrorna är Jimmie Nilsson ödmjuk inför framtiden:

– Det gäller att hålla i och hålla ut. Vi får nya elever varje år och elevunderlaget förändras. Men vi ser att vårt arbete ger resultat, och vi kommer att fortsätta prioritera närvaron, säger han.

Ebba Thapper +46701619754

Skolfrånvaro i grundskolan

Det finns inget enhetligt nationellt sätt att mäta skolfrånvaro. Kommunerna använder olika mått och kategorier, vilket gör jämförelser svåra.

Ljungby

Trend: Den kortare frånvaron minskar, men den allra högsta (över 50 procent) ökar.

Siffra: Antalet elever med över 50 procents frånvaro har ökat från 28 till 31 på ett år.

Älmhult

Trend: Den generella frånvaron stiger.

Siffra: All frånvaro över 20 procent behandlas lika, därför vet man inte hur många elever som har en problematisk frånvaro. Under vårterminen 2025 var 237 elever borta från skolan över 20 procents av tiden.

Markaryd

Trend: Både kort- och långvarig frånvaro sjunker.

Siffra: Andelen elever med över 40 procents frånvaro sjönk från 3,1 procent till 2,9 procent mellan 2025 och 2026.