Här är en hel skolklass obehöriga till gymnasiet – varje år

Mer än en hel skolklass slutar årskurs nio i Markaryds kommun utan behörighet till gymnasiet – varje år.
– Jag tycker att de kunde ha hjälpt oss bättre än vad de gjorde, säger Fredric Jonasson som läser IM-programmet.

När Fredric Jonasson slutade nian på Strömsnässkolan våren 2024, var det det bara varannan elev på skolan som blev behörig till gymnasiet. Nu läser han IM-programmet. ”Det känns tråkigt att det blev så”, säger han. Nästan 30 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 förra våren saknade tillräckliga betyg för att kunna söka till något av gymnasiets nationella program. 

Obehöriga elever erbjuds istället plats på introduktionsprogram, IM, för att läsa upp sina betyg. Smålänningen har pratat med flera elever som berättar hur de upplevt grundskolan och IM-programmet.

– Jag visste att det skulle bli IM, men det kändes tråkigt att det blev så. Man vill ta studenten med sina kompisar, säger Fredric Jonasson, som läser IM på KCM i Markaryd.

Flera elever menar att de inte fick den hjälp som de behövde i grundskolan för att nå målen och få godkända betyg.

– Jag tycker att de kunde ha hjälpt oss bättre än vad de gjorde. Det var stökigt i klassrummet och lärarna var inte speciellt bra heller, säger Fredric Jonasson.

En annan elev, som vill vara anonym och som också gick ut nian på Strömsnässkolan våren 2024, delar hans tankar.

– Vi var skitmånga som inte klarade det. Det var av olika anledningar. Många blev påverkade av folket man hängde med under tiden. Det var många som skolkade också, säger hon.

Hon är kritisk till hur skolan hanterade situationen och undervisningen.

– Jag tycker inte att vi fick den hjälp vi behövde. En lärare var knappt i skolan. Läraren var aldrig där liksom, hur fick vi F i betyg nu?

– Vi höll på att göra en massa skit under lektionerna istället för att plugga. Lärarna hade behövt säga till mer, men de försökte inte hjälpa oss. Faktiskt inte. Det är vad jag tycker, men många kommer att relatera till det här, det är inte bara jag.

Att få beskedet att hon inte skulle kunna söka till ett nationellt gymnasieprogram var tufft, säger hon.

– Jag ville först inte gå IM. Det kändes jättejobbigt. Men när jag väl kom dit fick jag hjälp. Det blev mycket bättre än i Strömsnäs. Lärarna förklarade mycket bättre. Allt blev bättre.

Djordje Stevankovic gick på Huneskolan och fick veta två veckor innan han slutade nian att han behövde läsa IM-programmet.

– I svenska som andraspråk fick typ hela klassen F förutom två elever. Läraren var inte den bästa skulle jag säga, säger han.

De elever som Smålänningen pratat med är alla positiva till IM-programmet på KCM. Lärarna är engagerade och det är en bättre studiemiljö än på högstadiet, säger de.

– Lärarna försöker hjälpa en på riktigt. Man får mycket mer individuell hjälp här, säger Djordje Stevankovic.

Vad kan grundskolan göra annorlunda för att fler elever ska nå godkända betyg?

– De kan lägga mer energi på elever som behöver extra hjälp, säger Fredric Jonasson.

IM-eleven Hugo Gazagnaire gick högstadiet i en annan kommun innan han flyttade till Markaryd. Om det är många elever på en skola som inte klarar målen får man sätta in mer insatser, tycker han.

– Att inte få behörighet till gymnasiet ändrar mycket av ens liv. Det handlar om år som går och går.

Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning och skolan ska ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Trots det finns det stora skillnader mellan skolor i landet, när det gäller andelen elever som uppnår gymnasiebehörighet. Faktorer som utländsk bakgrund, kön samt vårdnadshavarens utbildningsnivå och inkomst påverkar förväntad andelen behöriga elever på olika skolor.

– Det blir svårare och svårare att få jobb utan gymnasieutbildning, vilket gör att kostnader för både individ och samhälle ökar om elever inte blir behöriga. Till exempel genom att kommunerna måste erbjuda introduktionsprogram och andra individuella kompensatoriska lösningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

– På individnivå finns studier som pekar på att inte få behörighet får livslånga konsekvenser, både för ekonomi och hälsa, och för känslan av sammanhang och samhörighet i samhället.

Eleverna som Smålänningen pratat med ser alla positivt på framtiden. När de är klara på IM har de alla samma plan – att studera vidare på gymnasiet.

– Man ska inte ge upp. Man måste ta vara på sina chanser, säger Fredric Jonasson.

Introduktionsprogrammet

Elever som saknar behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram kan läsa IM-programmet. Eleverna följer en individuell studieplan med målet att de ska bli behöriga till vidare studier på gymnasiet, annan utbildning eller förberedas för yrkeslivet.

Det finns fyra olika inriktningar: språkintroduktion, programinriktat val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Gymnasiebehörighet

För att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram krävs godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt i minst fem andra ämnen.