22 elever borta minst halva läsåret – så ska det undvikas

22 högstadieelever i Ljungby kommun var borta mer än halva läsåret och kan klassas som hemmasittare.

– Det är en personlig tragedi för eleven här och nu, säger Faton Gurgurovci, rektor på Åbyskolan.

I Ljungby kommun minskar den kortare frånvaron övergripande. Men andelen elever som är borta mer än hälften av sin skoltid ökar.

Faton Gurgurovci, rektor på Åbyskolan i Lagan, menar att hög frånvaro aldrig bara handlar om skolan. Ofta rör det sig om en större helhet där både hemmet, skolan och andra myndigheter måste arbeta tillsammans.

– Samverkan är nyckeln, verkligen, säger han.

Enligt Faton Gurgurovci är det mest oroande inte bara konsekvenserna längre fram i livet, utan också vad skolfrånvaron innebär för barnet och familjen här och nu.

Han beskriver hur en elevs långvariga frånvaro kan påverka hela familjens vardag, bland annat föräldrars möjlighet att arbeta och elevens relation till både skolan och kompisarna.

– Ingen elev vill ju vara hemma, det är min bestämda uppfattning. Och de är inte hemma för att det är kul att vara hemma.

Faton Gurgurovci återkommer flera gånger till vikten av att upptäcka signaler tidigt. Ju tidigare skolan och andra aktörer får veta att ett barn börjar få svårt att gå till skolan, desto större är chansen att kunna vända utvecklingen snabbt, menar han.

Han efterlyser också att vårdnadshavare hör av sig tidigare när ett barn visar tecken på att må dåligt eller inte vill gå till skolan.

– Flagga lite snabbare, vet jag. Hör av er, ring, skriv och så vidare.

Om problemen får pågå länge blir ärendena ofta mer svårlösta, enligt Faton Gurgurovci. Då växer både elevens oro och skolans utmaning att få tillbaka eleven till undervisningen.

Det finns ingen färdig modell som passar alla elever. Istället måste skolan vara beredd att anpassa lösningarna efter varje enskilt fall. Till exempel genom att minska kraven tillfälligt:

–Ta bort läxor, rensa upp i provträsket lite grann och lägga upp en plan för eleven. Tänka ut hur man kan göra det stegvis.

Han lyfter också exempel där skolan använt andra miljöer än klassrummet för att återintroducera en elev till skolan.

– Vi behöver vara väldigt kreativa i våra upplägg, säger han.

En viktig del i arbetet är samverkan med socialtjänsten och deras verksamhet råd och service. Faton Gurgurovci beskriver det som en funktion som snabbt kan komma in i ett ärende och hjälpa familj, elev och skola att hitta vad som behöver förändras.

Han tycker att samarbetet mellan skola och andra myndigheter blivit bättre de senaste åren och att kontaktvägarna blivit kortare.

Samtidigt understryker han att arbetet med hemmasittare fortfarande är svårt.

– Det är fantastiskt komplext emellanåt, säger han.

Trots svårigheterna vill han skicka med att det alltid går att hitta vägar framåt. Det viktigaste är att man inte tappar engagemanget och att alla inblandade fortsätter att arbeta mot samma mål: en fungerande situation för eleven.

– Man får aldrig glömma att det inte är omöjligt att lyckas få tillbaka eleven också. Det finns alltid vägar och man får inte ge upp, säger Faton Gurgurovci, rektor på Åbyskolan i Lagan.

Ebba Thapper