SD Landskrona valmanifest 2026

juni 3, 2026

Arbetsmarknad

Satsa på individanpassat stöd för personer med psykisk ohälsa som står utanför arbetsmarknaden genom praktik, jobbsökstöd, samordnade insatser och nära samverkan med arbetsgivare, så att fler får möjlighet att ta steget mot arbete, egen försörjning och ökad självständighet.
Utveckla jobbmässorna och genomför dem oftare.
Ge näringslivsfrågorna en tydligare plats i kommunens styrning. Näringslivsperspektivet ska finnas med i relevanta nämndsplaner, så att frågor om företagande, service och tillväxt prioriteras.
Inför tydliga servicegarantier för kommunens kontakter med företag. Garantierna ska innehålla konkreta tidsramar, exempelvis när första kontakt ska tas och hur lång handläggningstid som får förekomma.
Inför språkkrav vid alla nyanställningar i kommunal verksamhet.

Bostadsbyggande

Kommunen ska aktivt förvärva mark för att kunna styra framtida bostadsbyggande, näringslivsutveckling och samhällsplanering.
Utveckla industriområdets norra del. Området ska utvecklas med nya verksamheter och bostäder, samtidigt som dess historia, karaktär och befintliga byggnader tas tillvara.
Stärk medborgarnas inflytande över arkitekturen. Kommunala byggprojekt ska kunna prövas estetiskt genom tidig dialog, exempelvis remissrundor eller undersökningar om invånarnas gestaltningspreferenser.
Nya byggnader ska passa in i sin omgivning, hålla hög arkitektonisk kvalitet och inspireras av klassisk arkitektur, lokala material och platsens karaktär.
Bygg fler trädgårdsstäder och småhusområden där det är lämpligt. Kommunen ska främja småskalig, grön och familjevänlig bebyggelse med närhet till service, natur och gemenskap.
Använd arkitekturtävlingar vid viktiga projekt. Kommunen ska initiera arkitekturtävlingar när det är lämpligt för att höja kvaliteten i stadsbyggandet. Vid arkitekturtävlingar ska minst ett alternativ med klassisk gestaltning finnas med.
Värna god jordbruksmark. Kommunen ska ta fram en tydlig policy för hur exploatering av värdefull jordbruksmark ska begränsas och hanteras framöver.
Främja klassisk gestaltning vid markanvisningar. Kommunen ska särskilt vid förtätning eftersträva arkitektur som harmonierar med omgivningen och stärker stadens karaktär.
Främja klassisk gestaltning i detaljplaneringen. Detaljplaneprocessen ska användas för att skapa vackra, hållbara och platsanpassade miljöer, särskilt i tätorten.
Uppdatera kommunens arkitekturpolicy. Policyn ska stärkas med tydligare krav på skönhet, lokal förankring, klassisk gestaltning och hänsyn till befintliga miljöer.
Kommunen ska motverka Socialdemokraternas tvångsblanding och tvångsförtätning genom att skydda bostadsområden från detta.

Byarna

Kommunen ska verka för att bli testkommun för nya busslinjer och flexibla trafiklösningar till byar och landsbygd.
Inför evenemangstrafik till centralorten. Vid större evenemang ska kommunen anordna evenemangstrafik så att fler invånare från byar och landsbygd kan delta.
Digitala informationsskärmar ska användas i huvudorten för att marknadsföra aktiviteter, evenemang och lokala initiativ i byarna. Detta i samverkan med föreningsliv och näringsliv i byarna.
Inrätta byaråd. Kommunen ska skapa forum där representanter för byar, civilsamhälle och kommunen regelbundet kan diskutera lokala behov och utvecklingsfrågor.
Inför återkommande landsbygdsdialoger. Dialoger ska genomföras ort för ort i en fast cykel och kopplas till kommunens översiktsplanering, investeringar och prioriteringar.
Stärk byarnas mötesplatser. Kommunen ska se över behovet av lokaler och andra naturliga mötesplatser på landsbygden.
Inför ett enkelt byastöd. Föreningar och samhällsföreningar ska kunna söka återkommande stöd för lokala investeringar, platsmarknadsföring, bymarknader och aktiviteter som stärker bygdens attraktivitet.
Lyft byarna i turismsatsningar. Kommunens turismarbete ska tydligare marknadsföra byarnas handel, kulturmiljöer, naturvärden och besöksmål.
Pröva öppen skolbuss. Allmänheten ska, där det är möjligt och säkert, kunna resa med skolbussar i mån av plats på utvalda sträckor.
Kommunen ska verka för en förbindelse från supercykelvägen mellan Landskrona och Häljarp vid Axeltofta till stationen i Häljarp via Häljenäsvägen.
Kommunen ska verka för bullerskydd längs Häljarps sida mot E6:an.
Öka trafiksäkerheten i byar och på landsbygden. Farliga sträckor ska åtgärdas genom exempelvis säkra övergångar, trottoarer, tydligare korsningar, hastighetssänkande åtgärder och dialog med ansvariga väghållare.

Fritid och idrott

Personer med funktionsnedsättning ska få bättre stöd för att kunna delta i idrotts- och fritidssaktiviteter.
Sänk trösklarna till idrott och aktivitet. Kommunen ska inspireras av koncept där barn får prova olika aktiviteter kostnadsfritt och med möjlighet att låna utrustning.
Utveckla idrottslokaler i hela kommunen.
Gör det enklare att boka kommunens idrottsanläggningar.
Utveckla gångstråk i hela kommunen. Fokus ska ligga på naturnära stråk, trygga parkeringar, god skyltning och ökad tillgänglighet.
Fördela tider i idrottshallar mer rättvist. Halltider ska optimeras och fördelas bättre mellan skola, föreningsliv och andra verksamheter.
Kommunen ska säkerställa att idrottshallarna har hållbara arbetsmiljöer.
Ge Häljarps idrottshall prioritet i kommunens översyn av idrottsanläggningar.
Gör ett omtag kring begreppet Idrottsstaden.
Få fler mästerskap till kommunen. Fler svenska och europeiska mästerskap ska lockas till Landskrona. Kommunen ska dessutom aktivt arbeta för att tävlingar, cuper och evenemang ska vara återkommande.
Kommunen ska se över behovet av en modern multihall för idrott, evenemang och större sammankomster.

Föreningar

Minst två stormöten per år ska hållas med föreningslivet för att fånga upp behov och utvecklingsförslag.
Föreningsstöd ska inte gå till verksamheter som motverkar sammanhållning, integration eller jämställdhet.
Skapa en digital plattform för ideella uppdrag. Kommunen ska tillsammans med föreningslivet underlätta rekrytering av ledare, funktionärer och volontärer.

Företag och handel

För att behålla ett levande centrum behöver stadskärnan prioriteras vid beslut om etableringar, trafik, parkering, evenemang och offentliga investeringar.
Centrum ska vara levande året runt. Kommunen ska tillsammans med handlare, krögare och fastighetsägare ta fram återkommande aktiviteter under hela året.
Ta fram en strategi för att motverka tomma lokaler.
Tomma lokaler försvagar centrum. Kommunen ska underlätta för popup-butiker, lokala producenter, unga entreprenörer och tillfälliga verksamheter att etablera sig i vakanta lokaler. Dessutom ska det ställas högre krav på tomma lokaler. Vakanta lokaler i centrum ska folieras eller gestaltas för att minska intrycket av tomhet.
Centrum ska vara vårdat och attraktivt. Verksamheterna ska vara blandade och tillgodose många behov. Vi ska undvika enformigt utbud som känns kulturellt främmande. Verksamheter ska stärka stadens identitet.
Rådhustorget kan utvecklas till en ännu mer levande mötesplats med fler uteserveringar och ytor för evenemang.
Ta fram en strategi för att ha levande och ljusa lokaler även på kvällstid i stadskärnan. Detta är viktigt framför allt under vinterhalvåret. Det ska även finnas fler aktiviteter, evenemang och mötesplatser även på kvällstid.

Restauranger, caféer och krogar är viktiga för ett levande centrum. Kommunen ska förenkla tillstånd, vara generös med uteserveringar och se över möjligheten till mer flexibla serveringstider.
Fler små och lokala företag ska kunna delta i kommunens upphandlingar. Därför ska större upphandlingar delas upp där det är möjligt och kraven förenklas.
Utbildningarna ska bättre matcha arbetsmarknaden. Kommunen ska utveckla gymnasium, vuxenutbildning och yrkesvux i nära dialog med det lokala näringslivet.
Centrumhandeln behöver moderna leveranslösningar. Kommunen ska utreda hemleveranser.
Kommunen ska aktivt söka upp företag som kan etablera sig här. Genom snabba processer och tydliga erbjudanden ska fler företag lockas till kommunen.
Gårdsförsäljning och lokal produktion ska uppmuntras. Kommunen ska se över avgifter, tillstånd och tillsyn för att sänka trösklarna för småskaliga företagare.

Kommunen behöver bättre möjligheter för mässor, konferenser och större evenemang. Därför ska en flexibel expomässabyggnad utredas.

Gata och park och stadsmiljö

Kommunen ska prioritera bättre belysning i gång- och cykeltunnlar.
Koppla trygghetsmätningar till konkreta åtgärder. Resultat från trygghetsmätningar och trygghetsvandringar ska direkt leda till tydliga prioriteringslistor för trygghetsskapande insatser.
Gör det lättare att anmäla otrygga platser. Invånare ska enkelt kunna peka ut platser som upplevs som mörka, otrygga eller eftersatta. Kommunen ska återkoppla med synliga åtgärder på namngivna platser.
Använd beteendepåverkan för renare miljöer.
Värna stadens historiska karaktär. När stadsmiljöer renoveras eller görs om ska inspiration hämtas från äldre bilder, lokal byggnadstradition och platsens historiska identitet.
Bygg ut vinterbelysningen. Under årets mörkare månader ska fler platser kunna få trivsam och trygghetsskapande vinterbelysning.
Använd sommargator och tillfälliga platser för snabb utveckling. Sommarplatser, sommargator och tillfälliga möbleringar kan användas för att snabbt testa och förbättra gator, torg och mötesplatser under sommaren.
Inför digitala skyltar i centrum. Digital information i stadskärnan kan göra centrum mer lättnavigerat och bidra till bättre information om evenemang, parkering, handel, service och besöksmål.
Utred en kustnära cykelväg till Glumslöv.
Skapa bättre förutsättningar för fler träd i stadskärnan.
Kommunens offentliga miljöer ska smyckas och flaggas på ett värdigt sätt vid nationella högtider, lokala evenemang och andra viktiga tillfällen.
Kommunens snöröjning ska fungera effektivt och tillförlitligt när vintern slår till. Vi vill säkerställa att tillräckliga resurser avsätts för att vägar, gångbanor och viktiga samhällsytor ska kunna hållas framkomliga och trygga. Invånarna ska kunna lita på att snöröjningen fungerar utan brister, oavsett väderläge.

Invandring och integration

Kommunen ska ställa tydliga krav på att nyanlända och andra invånare med behov av integration deltar i insatser för att lära sig svenska språket, svenska lagar och regler, samhällskunskap, jämställdhet, arbetsmarknadskunskap samt grundläggande svenska seder, bruk och traditioner.
Den som tar emot kommunalt försörjningsstöd ska, inom lagens ramar, delta i språkundervisning, samhällsorientering, arbetsmarknadsinsatser och andra integrationsfrämjande åtgärder. Uteblivet deltagande utan godtagbara skäl ska kunna få ekonomiska konsekvenser.
Goda kunskaper i svenska är avgörande för trygghet, kvalitet och delaktighet. Kommunen ska därför arbeta för tydliga språkkrav och språkutvecklande insatser inom alla förvaltningar.
Kommunen ska utveckla insatser som stärker utrikes födda kvinnors väg till arbete, egen försörjning och delaktighet. Arbetet bör omfatta jobbmatchning, svensk arbetsmarknadskunskap, föräldraskap i Sverige, hälsa, jämställdhet och samhällsorientering.
Inrätta ett kommunalt återvandringscentrum. Kommunen ska samordna arbetet med återvandring genom ett återvandringscentrum. Personer som inte vill eller inte förmår anpassa sig till det svenska samhället ska få tydlig information om möjligheten till återvandring.
Då islamiska partier växer i kommunen och desinformation mot exempelvis Socialtjänsten behövs en handlingsplan mot islamism. Arbetet ska omfatta tidig upptäckt, samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och civilsamhälle samt stöd till personal som möter hot, desinformation eller påverkanskampanjer.
Offentliga medel, lokaler och samarbeten ska inte gå till aktörer som motverkar demokrati, jämställdhet, yttrandefrihet eller svensk lagstiftning.
Inför förbud mot heltäckande ansiktsslöja i offentlig verksamhet. Kommunen ska verka för att heltäckande ansiktsslöjor, såsom niqab och burka, inte används av personal i kommunal verksamhet där tydlig kommunikation, identifiering, trygghet och neutralitet är avgörande.
Nej till böneutrop och religiös islamsk särbehandling i det offentliga rummet.
Kommunens verksamheter ska utgå från svensk lag, demokratiska principer, jämställdhet och individens frihet. Religiösa eller kulturella krav får aldrig gå före barns rättigheter, kvinnors frihet, skolans uppdrag eller myndighetsutövningens neutralitet.
Kommunen ska utreda vilka möjligheter som finns att införa en form av kommunal vandel. Syftet är att tydliggöra vilka krav på skötsamhet, ansvar och respekt för lagar och regler som kan ställas på invånare med utländsk bakgrund kopplat till exempelvis sociala stödinsatser och hyresavtal.
Se över möjligheterna att ändra ordningsreglerna så att endast svenska flaggor ska användas vid kommunens studentfirande. Studenten är en del av det svenska utbildningssystemet och firas inom ramen för svensk skola. Därför är det naturligt att Sveriges flagga är den gemensamma symbolen vid detta firande.
Se över möjligheterna att införa förbud mot nicab och burka inom offentlig verksamhet.

Kultur

Kommunen ska satsa på att stärka teatern genom fler publikplatser och mer flexibla lokaler som kan användas för olika typer av föreställningar, evenemang och sammankomster.
Satsningar på Kulturskolan genom att successivt bygga ut en grundkurs i musik som ger fler nya platser och skapar en lågtröskelväg in i musikämnena, att stegvis förstärka ämnesresurserna genom utökade pedagogtjänster för att ge fler barn möjlighet att delta, att permanenta och utveckla ”Stödpunkten”, som erbjuder riktat stöd till elever som behöver extra handledning för att kunna fullfölja sina kurser och att stärka administrationen för att möjliggöra kortare handläggningstider, effektivare elevhantering och förbättrad uppföljning.
Synliggör industrikulturarvet. Kommunens industrihistoria ska lyftas genom en särskild lokal eller utställningsplats i industriområdet.
Skapa fler kulturarvsutställningar. Kommunen ska ta fram ytterligare utställningar som berättar om stadens, byarnas och landsbygdens kulturarvshistoria.
Främja det lokala kulturarvet. Kulturarvet ska vara en tydligare del av kommunens kulturpolitik, stadsutveckling, turism och offentliga miljöer.
Utveckla ett kulturarvsrummet på biblioteket som ska stärkas, synliggöras och marknadsföras kulturarvet bättre för invånare, skolor och besökare.
Stöd till återställande av äldre fasader. Kommunen ska verka för en fond eller stödform som hjälper fastighetsägare att återställa kulturhistoriskt värdefulla fasader.
Tillgängliggör museet bättre. Kommunens museiverksamhet ska vara lättare att besöka för äldre, personer med funktionsnedsättning och barnfamiljer.
Ge kulturarvet större plats i den offentliga konsten. Offentlig konst ska i högre grad spegla kommunens historia, lokala berättelser och kulturmiljöer.
Levandegör kulturarvet i musik- och kulturskolan. Verksamheten ska särskilt bidra till att synliggöra svenskt, skånskt och lokalt kulturarv.
Inför en lokal veterandag. Kommunen ska uppmärksamma veteraner och andra som gjort insatser för Sverige genom en värdig årlig ceremoni eller aktivitet.
Marknadsför kommunens historia som besöksmål. Kommunens långa historia ska lyftas tydligare genom evenemang, skyltning, guidningar och turismsatsningar.
Inför en lokal kulturarvsdag. En årlig kulturarvsdag ska samla aktiviteter, visningar och evenemang som stärker intresset för kommunens historia och identitet.
Renovera konsthallen så att den möter moderna behov.

Miljö, djur och livsmedel

Säg nej till all vindkraft i kommunen. Kommunen ska motsätta sig alla vindkraftsetableringar inom kommunens gränser.

Stärk möjligheten för att utöka kapaciteten för djurhem.

Stärk den lokala livsmedelsberedskapen. Kommunen bör kartlägga vilka gårdar och producenter som kan bidra med livsmedel vid kris. Dessutom bör kommunen Involvera lantbruket i civilberedskapen. Lokala lantbrukare kan vara en naturlig del av kommunens planering för kriser, försörjning och robusthet.

Ställ krav på god djurhållning i kommunens måltider. All mat som serveras i kommunens verksamheter ska vara producerad under villkor som minst motsvarar svensk djurskyddslagstiftning.

Öka andelen närproducerad mat. Kommunens verksamheter ska i större utsträckning servera mat från lokala och regionala producenter.
Avskaffa målet om 70 procents självfinansieringsgrad för Miljöförvaltningen. Nuvarande mål begränsar möjligheten att tillföra resurser till miljönämnden utan att det leder till höjda avgifter för företagen.
Bygg ett reningssteg för läkemedelssubstanser i reningsverket.
Öka anslagen till återställning av våtmarker. Vi vill återinföra och stärka de satsningar på våtmarker som fanns med i vår budget.

Parkering

Skapa rätt parkering på rätt plats. Parkeringslösningar ska planeras utifrån behov och tillgänglighet.
Betalning, information och vägledning till parkering ska kunna hanteras smidigt via en samlad app eller motsvarande digital lösning.
Inför realtidsinformation om lediga platser. Kommunen ska uppföra digitala parkeringsskyltar vid stadskärnans infarter och utvalda parkeringsplatser, samt visa samma information på hemsida och i app.
Värna en bil- och parkeringsvänlig stad. Det ska vara enkelt för invånare, besökare och företagare att ta sig till centrum, handel, service och arbetsplatser med bil.
Förenkla boendeparkeringen. Regler, tillstånd och betalning för boendeparkering ska vara tydliga, enkla och lättillgängliga.
Skapa säkrare trafik utan onödiga försämringar. Trafiksäkerheten ska stärkas genom smarta åtgärder som inte i onödan försämrar framkomligheten.

Skola och utbildning

Kommunen ska införa obligatoriska närvarorutiner på huvudmannanivå, så att arbetet inte lämnas till varje enskild förskola. Arbetet ska vila på tre delar: en tydlig ansvarskedja, gemensam utbildning av personalen och löpande analys av frånvarodata. Kontakten med vårdnadshavare ska också stärkas.
Kommunen ska se över hur personalens arbetstid kan styras bättre utifrån barnens faktiska närvaro och förskolans kärnuppdrag. Närvarodata över dag, vecka och år bör användas för att planera bemanningen mer träffsäkert. Arbetsplatsträffar och pedagogisk utvecklingstid bör i större utsträckning förläggas till tider då beläggningen är som lägst. Planeringstiden ska organiseras så att barnen i högre grad kan vara kvar på sin egen avdelning, i stället för att barngrupper slås ihop i onödan. Kommunen bör också se över hur arbetspass fördelas mellan olika yrkesgrupper, exempelvis genom att barnskötare i högre grad tar tidiga pass och att förskollärare förläggs mer mitt på dagen eller senare för att stärka undervisningen och använda planeringstiden mer effektivt. Bemanning handlar inte bara om antalet årsarbetare, utan också om hur arbetstiden används. Kommunen ska därför följa upp faktisk beläggning och ge förvaltningen i uppdrag att anpassa schema, utvecklingstid och professionsfördelning därefter.
Skolorna ska arbeta med informativa hälsosamtal om drogers skadeverkningar samt stärka det tidiga förebyggande arbetet genom skolsociala team och närvaroteam. Vårdnadshavare ska få systematisk information om risk- och skyddsfaktorer samt om hur föräldrar kan agera vid oro.
Narkotikahundar ska kunna användas i kommunala skolor när detta är reglerat i skolornas rutiner och sker på ett rättssäkert sätt.
Kommunen ska främja parallell läsning, där barn och föräldrar uppmuntras att läsa tillsammans eller samtidigt, för att stärka läsförmåga, språkutveckling och läskultur i hemmet.
Obligatoriska klasskonferenser och resultatgenomgångar ska införas flera gånger per år på varje skola, i syfte att tidigt identifiera behov av stöd och stärka kunskapsresultaten.
Varje skola ska redovisa vad som förklarar höga respektive låga resultat. Det räcker inte att enbart redovisa siffror; skolorna ska också analysera bakomliggande orsaker och föreslå åtgärder.
Kommunen ska bygga upp skolsociala team som kan arbeta med elever med oroande frånvaro innan frånvaron blir långvarig.
Kommunen ska verka för att fler lokala och regionala producenter kan komma in i livsmedelsförsörjningen, även under pågående avtalsperioder. Inköp av svenska produkter ska öka, närodlade och lokala alternativ ska prioriteras när det är möjligt, frukt och grönt ska köpas efter säsong och matsvinn samt klimatpåverkan ska minska i hela måltidsverksamheten. Målsättningen ska vara att 100 procent av kött och fågel som serveras i kommunens skolor ska vara svenskt.
Kommunen ska bedriva ett aktivt arbete för att minska matsvinnet i skolan.
Lärarnas kärnuppdrag ska värnas. Kommunen ska verka för att lärare får garanterad tid för planering och uppföljning, rimliga undervisningsvolymer och mindre barn- och elevgrupper.
Kommunen ska se över skolornas schemaläggning för att undvika att för många klasser samtidigt tvingas dela på samma idrottshall.
Kommunen ska inrätta en resurspool för resor i studiesyfte, så att fler elever får möjlighet att delta i studiebesök och andra utbildningsfrämjande aktiviteter.
Kommunen ska se över och förbättra solskyddet på förskolornas gårdar, så att barnen får en tryggare och mer hälsosam utemiljö.
Skolornas schemalagda motion ska utökas för att stärka elevernas hälsa, koncentration och välbefinnande.
Elever med funktionsnedsättning ska få extra stöd för att kunna söka, få och genomföra sommarjobb.
Det lokala kulturarvet ska främjas i skolans undervisning. Elever ska få bättre kunskap om den egna kommunens historia, kulturmiljöer och traditioner.
Kommunen ska utvärdera de screeningprogram för barn och ungas psykiska hälsa som används i nuvarande verksamheter och återkomma med utvecklingsområden och förslag på åtgärder att förbättra det pågående arbetet. Utbildningsnämnden ska ges uppdraget och återkomma till kommunstyrelsen med bedömning av vilka ekonomiska resurser som krävs för att genomföra uppdraget.
Obligatoriska besök hos skolkurator ska införas för att avdramatisera kontakten med elevhälsan och göra det lättare för elever att söka hjälp vid behov.
Kommunen ska säkerställa att undervisningen är saklig och allsidig. Det ska få tydliga konsekvenser när lärare påverkar elever i enlighet med egna politiska preferenser.
Kommunen ska premiera att skolor håller skolavslutningar i kyrkan där det är möjligt.
Kommunen ska i högre utsträckning tillgodose behoven hos högpresterande elever, så att även de får möjlighet att utvecklas utifrån sin fulla potential.
Arbetet med att förbättra skolornas miljö ska fortsätta, både inomhus och på skolgårdarna. Särskilt fokus ska ligga på trygga, stimulerande och lekfulla skolgårdar.
Arbetsmarknadskunskap ska införas i undervisningen på lämpliga årskurser i grundskolan, så att elever får bättre förståelse för arbetslivet och framtida yrkesval.
Gymnasieskolans programutbud ska ses över för att säkerställa att alla elever får undervisning i privatekonomi och konsumenträtt. Privatekonomi ska ingå som en del av alla gymnasieprogram.
Kommunen ska utreda hur ungdomar kan få större möjligheter att komma i kontakt med mentorer från bland annat näringslivet, i syfte att ge inspiration, motivation och värdefulla nätverk.
Berörda nämnder ska ges i uppdrag att arbeta vidare med att införa säkra skolvägar. Arbetet ska omfatta säkra skolvägar redan vid nyplanering, ökat inflytande för barn och unga över frågor som rör deras mobilitet, fler fysiska åtgärder för ökad trygghet och säkerhet samt ytterligare insatser för säkerhet vid hållplatser för skolskjuts.
Skolan ska vara en trygg plats fri från hedersförtryck och religiöst tvång. Vi vill därför se över möjligheterna att förbjuda religiös klädsel.
Vi vill utveckla skolans arbete med trygghet, studiero och kunskapsresultat genom att inspireras av den modell som använts i Tingsbjerg i Danmark. Det innebär tydligare ansvar för vårdnadshavare, högre förväntningar på elevernas uppförande och ett mer strukturerat stöd till lärarna. Skolan ska kunna arbeta med fler vuxna i undervisningen, anpassa stödet efter elevgruppens behov och säkerställa att lärare inte lämnas ensamma med svåra elevärenden. Arbetet mot mobbning, digital utsatthet och social otrygghet ska vara planerat, långsiktigt och samordnat mellan skola och fritidsverksamhet. Trygghet, sociala normer och den digitala miljön ska prioriteras lika högt som betyg och kunskapsresultat.

Sociala frågor

Stärk kontrollen vid nytt försörjningsstöd. Nya ärenden ska mötas av tidig mottagning, grundlig utredning och möjlighet till hembesök för att säkerställa rätt stöd och upptäcka andra behov i tid.
Skärp uppföljningen av försörjningsstöd. Personer som uppbär försörjningsstöd under längre tid, exempelvis ett eller två år, bör följas upp mer systematiskt. Kontrollen behöver stärkas för att säkerställa att den enskilde gör vad som krävs för att bli anställningsbar. Samverkan med Försäkringskassan bör förbättras, särskilt i ärenden där sjukersättning har nekats, för att bättre utreda om det finns arbetsförmåga och vilka insatser som krävs.
Inför tidiga hembesök för barnfamiljer. Kommunen ska arbeta förebyggande genom samordnade hembesök där socialtjänst och barnhälsovård möter familjer tidigt och med kontinuitet.
Skapa permanenta hembesöksteam i utsatta områden. Socialtjänst och BVC ska samverka i fasta team som erbjuder stöd brett, utan att invänta orosanmälningar.
Följ barns och föräldrars behov tidigare. Kommunen ska verka för tidig upptäckt av exempelvis förlossningsdepression, språkutveckling och andra riskfaktorer hos barn och familjer.
Stärk samverkan mellan kommun och region. Förebyggande insatser för barnfamiljer ska följas upp både genom föräldrars upplevelser och konkreta resultat för barnen.
Gör föräldrar till medspelare i barnens skolgång. Kommunen ska införa insatser som stärker föräldraansvaret och kopplar samman förskola, skola, socialtjänst och hemmet.
Satsa på läsning i utsatta områden. Barns språkutveckling och läsförmåga ska stärkas genom tidiga insatser i förskolan och aktivt stöd till vårdnadshavare.
Bygg ut familjecentralerna. Fler familjecentraler ska utvecklas för att samla stöd till barn, föräldrar och familjer på ett lättillgängligt sätt.
Stärk stödet mot hedersförtryck. Människor som utsätts för hedersrelaterat våld och kontroll ska kunna få snabbt, tryggt och anonymt stöd.
Informera om hedersförtryck i skolan. Skolan ska ge elever kunskap om rättigheter, frihet, kroppslig integritet och vart man kan vända sig för hjälp.
Inrätta ett specialiserat team mot hedersförtryck. Kommunen ska ha permanent kompetens för att hantera hedersvåld, kontroll och risk för uppfostringsresor.
Inför tydligare motprestation vid försörjningsstöd. Den som kan arbeta eller delta i insatser ska också förväntas bidra genom aktivitet, praktik, utbildning eller annan samhällsnyttig insats.
Skapa en trygg rapporteringsväg för utsatta barn. Barn som utsätts för sexuella övergrepp ska enkelt och säkert kunna larma, få stöd och lotsas vidare till rätt hjälp.
Stärk uppföljningen inom nämndens verksamheter. Information om uppkomna problem ska lämnas i god tid, så att politiken får bättre möjlighet att agera innan problemen förvärras. Budget, personalomsättning och andra relevanta nyckeltal bör redovisas tydligare per avdelning eller verksamhetsområde. Detta bör kunna genomföras utan större merarbete för förvaltningen och skulle stärka den politiska uppföljningen.
Utöka antalet enkla jobb. Staden bör aktivt identifiera fler arbetsplatser och arbetsuppgifter där enkla jobb kan skapas utan att konkurrera med ordinarie verksamheter eller befintliga arbetstillfällen. Det finns arbetsuppgifter runt om i staden som skulle kunna utföras av personer som står långt från arbetsmarknaden, och möjligheterna att organisera detta bör utredas vidare.
Utveckla stödet till hemlösa med större individanpassning. Insatserna för hemlösa bör i högre grad utformas efter den enskildes behov och följas upp över längre tid. Stödet bör därefter utvärderas för att säkerställa att rätt insatser ges. Klienter ska erbjudas sociala sammanhang och meningsfull sysselsättning för att motverka isolering. Samtidigt bör stödet kombineras med tydliga krav på den enskildes medverkan.

Trygghet och kriminalitet

Utveckla SSPF-arbetet i kommunen. Kommunen ska stärka samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet för att tidigt fånga upp barn och unga som riskerar att dras in i kriminalitet, missbruk eller annat normbrytande beteende. Rätt vuxna ska samlas runt den unge och familjen, tidiga insatser ska sättas in och uppföljningen ska vara tydlig.
Kommunen ska arbeta långsiktigt och strukturerat med trygghet i utsatta bostadsområden genom samverkan mellan boende, föreningsliv, fastighetsägare, polis, skola, socialtjänst och civilsamhälle. Målet ska vara att stärka lokalsamhället, motverka parallellstrukturer och öka tilliten till samhällets institutioner.

Kommunen ska, tillsammans med polis och andra berörda aktörer, identifiera platser där narkotikahandel och missbruk förekommer öppet. Genom riktade insatser, ökad närvaro, förbättrad belysning, förändrad platsutformning och tät uppföljning ska dessa miljöer brytas upp.
Otrygga platser ska byggas om och utvecklas med bättre belysning, ökad överblickbarhet, mer naturlig rörelse, fler trygga mötesplatser och ett stadsmiljöarbete som försvårar narkotikahandel, skadegörelse och annan brottslighet.
Kommunen ska kunna placera ut mobila trygghetspunkter på platser där otryggheten är särskilt stor. Dessa ska fungera som lokala utgångspunkter för trygghetsvärdar, fältpersonal och annan kommunal närvaro.
Trygghetsarbetet ska bygga på lokala lägesbilder där kommunen identifierar särskilda platser där otrygghet och brottslighet är som störst. Patrullering, belysningsinsatser, social närvaro och andra åtgärder ska därefter riktas mer träffsäkert.
Kommunen ska föra dialog med Polismyndigheten om att använda mobila polisstationer eller motsvarande polisiär närvaro på platser där behovet av trygghet och synlig myndighetsnärvaro är särskilt stort.

Kommunen ska vara positiv till att polisen använder de verktyg som lagstiftningen ger, inklusive utegångsförbud och visitationszoner, när det behövs för att förebygga våld, vapenbrott och gängkriminalitet.
Kommunen ska, i dialog med berörda invånare, kartlägga gångvägar, cykelvägar, tunnlar, hållplatser och andra sträckor som upplevs som otrygga. Invånarna ska ges möjlighet att lämna konkreta förslag på åtgärder.

Där kommunen inte är väghållare ska kommunen föra en aktiv och tydlig dialog med ansvarig väghållare för att få till nödvändiga trygghetsåtgärder.
Kommunen ska använda kameraövervakning där det är effektivt för att förebygga brott, öka tryggheten och stärka möjligheten att klara upp brott.
Kommunens trygghetsarbete ska samlas och förstärkas genom en tydlig trygghetsavdelning med ansvar för lägesbilder, samordning, trygghetsvärdar, brottsförebyggande insatser, uppföljning och samverkan med polis, fastighetsägare och civilsamhälle.
Otrygga platser, exempelvis på Öster och andra utsatta områden, ska utvecklas till mer levande, välskötta och klassiskt utformade offentliga miljöer med handel, mötesplatser, grönska, belysning och naturlig närvaro av människor.
Kommunen ska bygga ut antalet trygga och stöldsäkra cykelparkeringar, exempelvis genom cykelgarage.

Turism

Kommunens gästbåtplatser ska utvecklas till attraktiva entréer för besökare från sjösidan. Genom bättre service, tydligare skyltning, god tillgänglighet, tryggare miljöer och nära koppling till handel, restauranger och stadskärna kan båtlivet bli en starkare del av kommunens besöksnäring.
Bolagisera stadens turist-, destinations- och upplevelsearbete. Kommunens arbete med turism, platsutveckling, evenemang och besöksnäring bör samlas i en mer professionell och handlingskraftig organisation. Genom bolagisering kan arbetet få tydligare uppdrag, bättre samverkan med näringslivet och större fokus på resultat, marknadsföring och långsiktig destinationsutveckling.
Kommunen ska, i samverkan med näringsliv och föreningsliv, utveckla fler pop up-aktiviteter och evenemang som bidrar till liv och rörelse i centrum. Det kan exempelvis handla om utomhusbio, stadsfest, marknader, kulturinslag, tillfälliga sittplatser, grönska och andra vistelsemiljöer på torg och centrala platser.
Kommunen ska ta initiativ till en karneval där föreningar, skolor, kulturaktörer, företag och invånare kan medverka. Syftet ska vara att stärka gemenskapen, skapa stolthet över kommunen och bidra till ett mer levande stadsliv.
Nya parkeringshus ska placeras strategiskt och utformas med höga arkitektoniska ambitioner. I stället för anonyma betongbyggnader ska kommunen verka för vackra, trygga och stadsmässiga parkeringshus med klassiska fasader, grönska, god belysning och en utformning som stärker stadsbilden.

Äldreomsorg och övrig omsorg

Inför avgiftsfria trygghetslarm. Äldre och personer med särskilda behov ska kunna få trygghetslarm utan avgift.
Avskaffa ofrivilligt delade turer. Omsorgspersonalens arbetsvillkor ska förbättras genom att ofrivilligt delade turer fasas ut.
Minska minutstyrningen i hemtjänsten. Hemtjänsten ska bli mer behovsanpassad, med större fokus på kvalitet, kontinuitet och den äldres faktiska behov.
Ge äldre större inflytande över hemtjänsten. Den som har hemtjänst ska få större möjlighet att påverka hur, när och på vilket sätt stödet utförs.
Anpassa hjälpen efter dagsform. Inom ramen för biståndsbeslutet ska stödet kunna variera mer utifrån den äldres aktuella hälsa och behov.
Stärk hemtjänsten för den som vill bo kvar hemma. Kommunen ska utveckla hemtjänsten så att fler kan känna trygghet, självständighet och värdighet i det egna hemmet.
Inför uppsökande hembesök för äldre. Kommunen ska erbjuda förebyggande hembesök till äldre, med fokus på fallrisk, ensamhet, trygghet och information om stöd.
Inför en äldretelefon. Äldre ska enkelt kunna få kontakt med kommunen för stöd, vägledning och social kontakt.
Skapa fler sociala mötesplatser för äldre, likt Afterwork. Kommunen ska utveckla samlingsplatser och aktiviteter, exempelvis trivselkvällar och gemenskap med möjlighet till transport.
Kvalitetssäkra omsorgshandläggningen. Omsorgshandläggare ska få rätt utbildning och förutsättningar för att ge medborgare och brukare en trygg, tydlig och stabil kontakt.
Erbjud daglig och nylagad mat. Hemtjänstens brukare, även de som bor kvar hemma, ska kunna abonnera på daglig, nylagad och näringsrik mat.
Inför matkuponger för äldre. Kommunen ska pröva samverkan med lokala restauranger och skolmatsalar för att öka valfriheten vid måltider.
Stärk den digitala delaktigheten för 65+. Äldre ska kunna få stöd i att använda appar och digitala tjänster, både genom informationsmaterial och praktisk hjälp.
Utöka seniorkortet. Busskort för personer över 67 år ska utvecklas så att det gäller i hela Skåne.
Utveckla kultur- och naturgarantin för äldre. Fler äldre ska få möjlighet att ta del av kultur, naturupplevelser och sociala aktiviteter.
Erbjud kostnadsfria halkskydd. Invånare över 65 år ska erbjudas halkskydd för att minska fallolyckor och öka tryggheten vintertid.
Stärk kunskapen om respekt och bemötande i omsorgen. Omsorgspersonal ska få utbildning i gott bemötande, respekt, språk och förståelse för svenska traditioner och seder.
Värna traditioner på äldreboenden. Vid högtider och festliga tillfällen ska äldreboenden kunna erbjuda traditionella inslag, exempelvis snaps till sillen för den som önskar.
Ta fram ett program mot ofrivillig ensamhet. Hemtjänsten och kommunen ska arbeta mer aktivt med sociala mötesformer, uppsökande kontakt och samverkan med föreningslivet.
Höj habiliteringsersättningen. Personer som deltar i daglig verksamhet ska få en högre och mer värdig ersättning.

Bygg fler tillgängliga lekplatser. Kommunen ska anlägga fler lekplatser som är anpassade för barn med funktionsnedsättning.
Utbilda fler i första hjälpen vid psykisk ohälsa. Kommunen ska genomföra återkommande utbildningar för att stärka förmågan att upptäcka och bemöta psykisk ohälsa.
Förbättra villkoren för omsorgspersonalen. Kommunen ska pröva gratis frukost och eftermiddagsfika för omsorgspersonal som en del av ett bättre arbetsmiljöarbete.
Se över möjligheterna att öka lönerna för alla som arbetar inom omsorgen.
Vi vill införa avgiftsfri kollektivtrafik för alla över 70 år, hela dygnet.

Övrigt

Kommunen ska se över sitt arbete med Agenda 2030 och säkerställa att lokala beslut utgår från kommuninvånarnas behov, kommunens kärnuppdrag och svensk lagstiftning snarare än övergripande globala målsättningar.