Vad vi vill

Gotlands barn ska få en skola där kunskap, studiero och trygghet står i centrum. Lärare ska kunna ägna sin arbetstid åt undervisning och elever, inte åt en växande administration som tar tid från klassrummet. Tydliga förväntningar, ordning och tidiga stödinsatser är avgörande för att fler elever ska lyckas.

Barn som behöver extra hjälp ska få den innan problemen har vuxit sig stora. Det gäller både elever som har svårt att nå målen och elever som behöver större utmaningar för att utvecklas. Stödet måste anpassas efter elevens faktiska behov och följas upp så att insatserna ger resultat.

Vi vill också stärka de praktiska och yrkesinriktade vägarna genom utbildningssystemet. Alla elever lär sig inte bäst på samma sätt och alla måste inte följa samma väg. Elever som gynnas av ett mer praktiskt upplägg ska få bättre möjligheter att utveckla sina styrkor och se en tydlig väg mot arbete och egen försörjning.

En stark skola är också avgörande för Gotlands framtid. Familjer måste kunna känna sig trygga med att deras barn får en bra utbildning oavsett var på ön de bor. Skolor och förskolor är viktiga för levande samhällen, men kvaliteten måste alltid stå i centrum. Gotland behöver en skola som ger barnen kunskap, självförtroende och verkliga möjligheter i livet.

Gotlands företag skapar arbetstillfällen, skatteintäkter och den service som krävs för att hela ön ska kunna leva. Trots det möts företagare alltför ofta av långa handläggningstider, otydliga besked och processer där olika delar av regionen ger motstridig information. Det hämmar investeringar och gör det svårare att starta, driva och utveckla verksamheter.

Region Gotland ska vara en professionell serviceorganisation, inte en förmyndare eller bromskloss. Lagar och regler ska självklart följas, men utgångspunkten ska vara att hjälpa människor att göra rätt och hitta lösningar inom regelverket. Ett nej ska inte vara det enklaste svaret när det finns lagliga och rimliga vägar framåt.

Företagare ska få tydlig information om vad som krävs, vem som ansvarar för ärendet och när ett besked kan förväntas. Handläggningen måste bli snabbare, mer förutsägbar och bättre samordnad mellan förvaltningarna. Den som investerar tid och pengar på Gotland ska inte fastna i onödig byråkrati eller behöva jaga regionen för att få svar.

Samma serviceperspektiv ska gälla för lantbrukare, föreningar, fastighetsägare och privatpersoner. Regionen finansieras av gotlänningarna och ska arbeta för dem. Skattepengarna ska användas till fungerande service och kärnverksamhet, inte till växande administration som gör kontakten långsammare och mer komplicerad. När företag kan växa skapas fler jobb och bättre förutsättningar för både landsbygden och Gotland som helhet.

Gotlands natur, landskap och kulturmiljöer är inte tomma ytor som fritt kan exploateras. De är en del av öns identitet, människors boendemiljö och grunden för stora delar av besöksnäringen. Därför säger vi nej till storskalig vindkraft som medför orimliga ingrepp i landskapet och får stora konsekvenser för dem som bor och verkar i närheten.

Energipolitiken måste utgå från hela systemets behov, inte från hur många vindkraftverk som kan byggas. Elförsörjningen måste vara stabil, planerbar och robust även när det inte blåser. Gotland behöver investeringar i elnät, överföringskapacitet, lagring och annan infrastruktur som stärker den verkliga försörjningstryggheten.

Lokala synpunkter ska väga tungt. Människor ska inte få sin närmiljö förändrad genom beslut som drivs fram långt bortifrån eller där nyttan hamnar någon annanstans medan konsekvenserna stannar på Gotland. Försiktighetsprincipen måste gälla när naturvärden, kulturmiljöer, Försvarsmaktens intressen och människors livsmiljö riskerar att skadas.

Vi är inte emot teknisk utveckling eller lokal energiproduktion. Mindre och lokalt förankrade lösningar kan vara rimliga där de passar och har stöd. Men Gotlands energiförsörjning ska inte bygga på att öns natur och horisont offras för storskaliga projekt utan tillräcklig lokal nytta. Energi ska produceras med hänsyn till både människor, natur och långsiktig beredskap.

Vattenförsörjningen är en av Gotlands mest grundläggande framtidsfrågor. Tillgång till rent vatten är nödvändig för hushåll, vård, företag, lantbruk och besöksnäring. Trots återkommande problem har arbetet alltför ofta präglats av kortsiktiga lösningar och åtgärder först när bristen redan är ett faktum.

Gotland måste bli bättre på att ta till vara det vatten som faktiskt faller över ön. Vi vill öka lagringen genom fler dammar, våtmarker och lokala vattenlösningar där förutsättningarna finns. Regnvatten och renat vatten ska kunna återanvändas i större omfattning för ändamål där dricksvatten inte behövs.

Avsaltning kommer även fortsättningsvis att vara en viktig del av vattenförsörjningen, men den löser inte allt. Systemet behöver flera parallella lösningar för att minska sårbarheten. Ledningsnätet måste underhållas, läckage minska och ny bebyggelse planeras utifrån verklig tillgång till vatten och avlopp.

Politiken måste samtidigt skilja mellan normal hushållsförbrukning och mycket stor konsumtion. Gotlänningar ska inte ensamma bära kostnaden för ett system som under delar av året belastas kraftigt av tillfällig befolkning och verksamheter med hög förbrukning. Taxor och investeringar måste utformas rättvist och långsiktigt.

Vatten är också en beredskapsfråga. Regionen måste ha en tydlig plan för hur försörjningen ska fungera vid långvarig torka, tekniska fel, föroreningar eller andra kriser. Vi vill gå från återkommande krishantering till framförhållning. Gotland ska säkra sitt vatten innan nästa brist uppstår, inte när kranen redan har börjat sina.