Sverigedemokraterna Göteborg föreslår donationsprogram för kultur

Göteborgs konstmuseum står inför en miljardutbyggnad. Sverigedemokraterna föreslår nu att staden inför ett strukturerat sponsrings- och donationsprogram för att mobilisera privat finansiering och minska trycket på den kommunala kulturbudgeten. Syftet är att säkra museets utveckling utan att tränga undan resurser från bibliotek och andra kulturverksamheter.

Kraftigt ökade kostnader riskerar slå mot annan kultur

Utbyggnaden av Göteborgs konstmuseum beräknas kosta cirka 1 050–1 120 miljoner kronor i 2025 års prisnivå. För kulturnämnden innebär detta en årlig hyresökning från dagens 10,3 miljoner kronor till 71–76 miljoner kronor – varav 61–66 miljoner är nya kostnader. Den produktionsbaserade hyresmodellen gör dessutom nämnden fullt ansvarig för investeringsvolym och ränteförändringar.

Detta är en dramatisk kostnadsökning i ett läge där många av stadens kulturverksamheter redan har begränsade marginaler och små externa intäktsmöjligheter. Bibliotek, museerna och lokala kulturinitiativ riskerar att få stå tillbaka om hela finansieringsansvaret ensidigt läggs på kommunens budget.

Samtidigt visar nationella analyser att privata intäkter i dag är marginella för svenska kulturinstitutioner, och att många saknar struktur och kunskap för att samla in medel. Regeringens pågående utredning om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet (Fi 2023:07) väntas dessutom föreslå åtgärder som kan göra donationer mer attraktiva redan under 2026.

Frågan är därför högaktuell: Göteborg behöver stå redo när nya incitament träder i kraft.

Vad motionen innebär

Sverigedemokraterna föreslår att kommunfullmäktige ger kulturnämnden i uppdrag att:

1. Utforma en sponsringsmodell där större gåvogivare kan erbjudas varaktig namngivning, exempelvis genom plaketter eller namngivna salar i samband med museets utbyggnad.
2. Upprätta ett donationsprogram med nivåindelade erkännanden samt tydliga riktlinjer för avtalstid, beloppsvillkor och moralklausuler.
3. Säkerställa att samtliga intäkter öronmärks för investeringar kopplade till konstmuseets utbyggnad.

Modellen ska tydligt slå fast att privat finansiering ska komplettera offentliga medel och att konstnärlig frihet, mångfald och tillgänglighet värnas.

Brist på framförhållning

Enligt Sverigedemokraterna har det rödgröna styret inte visat tillräcklig beredskap för att bredda finansieringen.

– Vi står inför en miljardinvestering, men det saknas en tydlig strategi för hur privata medel kan bidra. Vänsterstyret dröjer sig kvar i ett gammalt paradigm, ett 70-tals tänk, där skattebetalarna förväntas betala för kulturlivet, säger Rasmus Ragnarsson (SD).

Internationellt är det vanligt att större donationer uppmärksammas genom namngivning av byggnader eller salar. Även Göteborg har en historisk tradition av donationer och fonder som bidragit till stadens utveckling. Denna tradition har de senaste decennierna försvagats på grund av en socialistisk kulturpolitik.

– Göteborg har byggts starkt genom privata donationer. Vi ska ta vara på den traditionen – inte av ideologiska skäl avstå från resurser som kan stärka kulturen, säger Jörgen Fogelklou (SD).

Sverigedemokraterna menar att det är bättre att agera proaktivt än att i efterhand tvingas till besparingar.

– Varje krona vi kan mobilisera externt är en krona som kan stanna i bibliotek, museer och annan kärnverksamhet. Det handlar om prioriteringar, säger Rasmus Ragnarsson (SD).

Motionen förväntas att debatteras på Kommunfullmäktige den 26 februari 2026 och undertecknas av Rasmus Ragnarsson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD).