Trygghetsprogram för en trygg kommun

Sverigedemokraterna presenterar ett nytt lokalt trygghetsprogram för Gävle med tio konkreta åtgärder för att stärka tryggheten och motverka kriminaliteten i kommunen. Programmet bygger vidare på de lagändringar och skärpta verktyg som införts nationellt och fokuserar på att Gävle kommun fullt ut ska använda de möjligheter som nu finns.

Trygghetsprogrammet innehåller bland annat en trygghetscentral som arbetar dygnet runt, fler trygghetskameror och ordningsvakter, förstärkta fältassistenter samt bättre belysning i offentliga miljöer. Det omfattar också personlarm för nattpersonal, tydligare ansvarsutkrävande, åtgärder mot gängkriminella i det kommunala bostadsbeståndet och stärkta trygghetsåtgärder i högstadier och gymnasieskolor.

Bakgrunden är de våldsbrott och den otrygghet som Gävle har upplevt under senare år, samtidigt som kommunerna har fått större ansvar och fler verktyg i det brottsförebyggande arbetet. Sverigedemokraternas ambition med programmet är att samla dessa åtgärder i en tydlig lokal trygghetspolitik för Gävle och säkerställa att nationell lagstiftning också får praktiskt genomslag i kommunen.

Lagstiftning

Lagar som beslutas av riksdagen ska också få verklig effekt lokalt. Gävle kommun ska inte vara passiv när ny lagstiftning ger bättre möjligheter att bekämpa kriminalitet, stärka tryggheten eller ställa tydligare krav. För oss är det självklart att kommunen fullt ut använder de verktyg som lagstiftaren har gett för att skydda skötsamma invånare och upprätthålla ordning. Kommuninvånarna ska kunna förvänta sig att Gävle agerar snabbt när nya möjligheter införs och inte låter användbara lagar bli liggande oanvända. Ett tryggare samhälle kräver att både staten och kommunen tar sitt ansvar.

Trygghetscentral

Trygghetsarbetet fungerar bäst när kommun, polis och andra aktörer arbetar tillsammans. En trygghetscentral skapar en tydlig knutpunkt där ordningsvakter, väktare, fältassistenter och kontakten med polisen kan samordnas dygnet runt. Det ger snabbare reaktioner, bättre lägesbild och större möjlighet att förebygga brott innan situationer hinner eskalera. Genom att också samla uppsikten över trygghetskameror kan kommunen snabbare upptäcka problem och styra resurser dit de behövs. Målet är att gå från ett splittrat och reaktivt arbete till ett samordnat trygghetsarbete som fungerar under dygnets alla timmar.

Trygghetskameror

Den som begår brott ska inte kunna räkna med att vara anonym. Trygghetskameror är ett viktigt verktyg för att både förebygga brott och förbättra möjligheten att identifiera gärningsmän. På platser där skjutningar, överfall, inbrott eller skadegörelse riskerar att förekomma ska kommunen prioritera de lagliga möjligheter som finns att skapa tryggare offentliga miljöer. Kameror kan också ge polis och andra ansvariga bättre underlag när brott har inträffat. För oss väger vanliga människors rätt att känna sig trygga i offentliga miljöer tungt, och tekniken ska användas där den kan göra konkret skillnad.

Ordningsvakter

Skötsamma människor ska kunna röra sig i Gävle utan att behöva anpassa sina liv efter personer som skapar otrygghet. Där problemen är störst behövs också en tydlig och synlig närvaro. Ordningsvakter kan ingripa vid ordningsstörningar, förebygga konflikter och bidra till att människor känner sig tryggare på platser som annars riskerar att präglas av kriminalitet och stök. När människor ser att samhället faktiskt finns på plats ökar också förtroendet för trygghetsarbetet. Kommunen ska därför kunna använda ordningsvakter strategiskt där behoven är störst, i stället för att lämna boende, resenärer och företagare ensamma med problemen.

Fältassistenter

Kriminella nätverk ska inte få rekrytera nästa generation ostört. Därför behöver vuxenvärlden finnas närvarande där barn och unga faktiskt befinner sig. Fler fältassistenter kan upptäcka problem tidigare, bygga kontakt med ungdomar och ingripa innan narkotika, kriminalitet och destruktiva miljöer får fäste. De ska finnas i skolor, stadsdelar och på fritidsgårdar där kontakten med unga kan ske direkt. Tidiga insatser är viktiga både för den enskilde och för Gävles långsiktiga trygghet. Samhället måste vara mer närvarande än de kriminella och reagera innan en ung person hunnit dras långt in i en kriminell miljö.

Bättre belysning

Ingen ska behöva undvika en gångväg, busshållplats, skola eller idrottsplats för att området känns mörkt och otryggt. Bra belysning är en enkel men viktig del av ett fungerande trygghetsarbete. Genom att åtgärda mörka och dåligt belysta platser kan kommunen göra det lättare för människor att röra sig tryggt och samtidigt göra offentliga miljöer mindre attraktiva för brott och ordningsstörningar. Det handlar också om att människor ska kunna använda sitt närområde under hela dygnet utan onödig oro. Trygg stadsplanering löser inte all kriminalitet, men kommunen ska genomföra de konkreta åtgärder som faktiskt kan förbättra människors vardag.

Ansvarsutkrävande

När allvarliga övergrepp eller våldsbrott sker inom kommunens verksamheter måste det få konsekvenser. Kommunen har ett särskilt ansvar för människor som är beroende av skola, omsorg och andra offentliga verksamheter. Därför ska missförhållanden utredas ordentligt, ansvar klarläggas och nödvändiga åtgärder vidtas. Att sopa problem under mattan skadar både de drabbade och förtroendet för kommunen. Det ska vara tydligt vem som bär ansvar när allvarliga brister har fått fortsätta eller när signaler har ignorerats. En fungerande kommun måste våga erkänna problem, rätta till dem och säkerställa att samma misstag inte upprepas.

Personlarm

Den som arbetar för kommunen ska kunna känna sig trygg även under nattarbete och i utsatta situationer. Hot och våld mot personal får aldrig betraktas som en normal del av jobbet. Personlarm och, där behov finns, kroppskameror kan ge personalen bättre skydd och samtidigt förbättra möjligheten att dokumentera allvarliga händelser. Arbetsgivaren måste ta personalens säkerhet på allvar. Det gäller särskilt medarbetare som arbetar ensamma eller möter människor i situationer där hotfulla händelser kan uppstå. Kommunen ska inte vänta tills någon skadas innan åtgärder sätts in, utan ge personalen konkreta verktyg för ökad säkerhet från början.

Vräka gängkriminella

Kommunala bostäder ska vara trygga hem för skötsamma hyresgäster, inte platser där organiserad kriminalitet kan bedrivas och skapa otrygghet för grannarna. När lagstiftningen ger möjlighet att agera mot personer som använder bostäder i samband med allvarlig kriminalitet ska Gavlegårdarna använda den. Den som systematiskt förstör tryggheten för sina grannar ska inte kunna räkna med att samhället samtidigt tillhandahåller bostaden där verksamheten bedrivs. Vanliga hyresgästers rätt till trygghet måste väga tungt. Kommunala bostadsbolag ska därför använda de lagliga möjligheter som finns för att agera när grov kriminalitet påverkar ett helt bostadsområde.

Trygga skolor

Skolan ska vara en plats för undervisning, kunskap och studiero – inte kriminalitet, hot eller våld. Elever och personal har rätt till en trygg arbetsmiljö. Därför ska högstadier och gymnasieskolor kunna använda trygghetskameror och ordningsvakter när situationen kräver det. Misstänkta brott ska också polisanmälas. Brott blir inte mindre allvarliga bara för att de begås innanför skolans väggar. Skolan ska inte utveckla egna parallella regler där sådant som skulle polisanmälas utanför skolområdet hanteras internt. Tydliga konsekvenser, vuxennärvaro och fungerande säkerhetsåtgärder är nödvändiga för att de elever som vill lära sig ska få göra det i trygghet.