Hela Eslöv – och en förvaltning

Eslövs kommun måste bli hel igen. Det krävs förändringar för att uppnå visionen “Hela Eslöv”. De senaste årens ökande och eskalerande sociala oro måste tas på allvar. Gemenskapen i samhället har till stora delar gått förlorad, och därför måste vi verka för att stärka gemenskapen och hela Eslöv. Det handlar inte bara om praktiska funktioner som ekonomi eller infrastruktur, utan om något mer grundläggande: nämligen känslan av gemenskap, tillhörighet och mening. Visionen “Hela Eslöv” bygger på mjuka värden med symbolisk och känslomässig betydelse.

Målet är att alla ska känna stolthet över att vara Eslövsbo oavsett var i kommunen man bor. Vi är en kommun med en ung stad, som trots sin ungdom, har en historia värd att bevara och bygga vidare på. Innovationer ifrån näringslivet har satt Eslövs stad på världskartan. Det öppna landskapet med den fantastiska naturen som vårdas av lantbrukare sträcker sig över hela Eslöv. Mitt i detta landskap står våra slott som kronan på verket och gör Eslöv till den mest slottsrika kommunen.

Alla våra byar och mindre tätorter har sina egna unika värden som inte får gå förlorade. För en levande landsbygd vore det ett dråpslag om man förlorar sin skola eller förskola. Nedläggning och centralisering är inte enande, utan tvärtom en faktor till splittring. Visionen ”Hela Eslöv” bygger på att oavsett var man bor i kommunen – är man en viktig del av den. Eslövs kommun måste fungera som en helhet. Det är hög tid att samordna kommunen för att fungera som en enhetlig helhet.

Verksamheterna har i driftbudgeten tilldelats uppdrag utan att samtidigt erhålla ramförstärkning. De resurser som krävs för att genomföra dessa uppdrag har istället avsatts inom ramen för kommunledningskontorets disponibla medel. Denna lösning grundar sig på kommunstyrelsens övergripande ansvar för att samordna och styra den kommunala ekonomin, vilket innebär att budgetfrågor i högre grad bör hanteras centralt – snarare än fördelas ut till verksamheterna utan tydlig styrning och uppföljning. Eftersom de exakta kostnaderna för uppdragen ännu inte kan fastställas, har medel reserverats hos kommunledningskontoret för att säkerställa att resurserna används i enlighet med uppdragens specifika syften.

Samtliga partier i Eslövs Kommunfullmäktige förutom ett har varit överens om att arbeta mot en effektivisering på 100 mnkr. Med detta utrymme finns det en potential att genomföra ytterliga effektiviseringar. Den senaste av flera rapporter från Svenskt Näringsliv visar att vi kan effektivisera Sveriges kommuner utan att försämra välfärden.

Denna rapport visar att kommuner kan effektivisera sin verksamhet med upp till 2–5 procent – utan att kvaliteten i välfärden påverkas. Det motsvarar över 90 miljarder kronor nationellt. De mest effektiva kommunerna kännetecknas av tydlig styrning, samordning, uppföljning och en helhetssyn i organisationen. Modellen En kommun – En förvaltning bygger på samma principer. Genom att samla Eslövs sektorsvisa förvaltningar under en gemensam ledning kan vi minska dubbelarbete, korta beslutsvägar och frigöra resurser till kärnverksamheten.

Det handlar inte om nedskärningar, utan om att använda skattemedlen smartare. En effektivisering på 2 procent frigör 70 miljoner kronor – pengar som kan stärka skolan, omsorgen och tryggheten.

Eslövs kommuns kostnader behöver ses över för att lägga fokus på att så effektivt som möjligt lösa kärnuppdraget. Eslövs kommun behöver en utgiftsreform och det måste till en kostnadskontroll. Kopplingen mellan kostnad och kvalitet är obefintlig. Det behövs en bred och djupgående utgiftsreform med inköpsstopp, anställningsstopp, inhyrningsstopp och konsultstopp.

Investeringar ökar kommunens finansiella kostnader i form av avskrivningar på investeringen och räntekostnader. Verksamheten effektiviseras kontinuerligt för att minska kostnader, men investeringsbehovet är fortsatt högt. Kommunen har ett ansvar att prioritera utifrån verkliga behov, och investeringstakten – som redan varit lägre än planerat – behöver dämpas ytterligare. Investeringarna överstiger den nivå som kan finansieras med egna medel uppstår ett ökat behov av lån. På längre sikt bör investeringarna kunna finansieras utan låneupptag, men tillfälliga lån kan behövas för att säkerställa nödvändig service och skapa mer kostnadseffektiva lokaler. Således finns det inte något finansiellt utrymme för att bygga ett nytt stadshus då det finns andra mer prioriterade investeringar.