Valborgsmässoafton

Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig fest i nord- och mellaneuropa den 30 april. Traditionen grundar sig på den förkristna högtid som länge firats i Tyskland, men som senare har kommit att uppkallas efter kulten runt den heliga Valborg.

Skräp efter vårstädning av skog och mark brukar då eldas upp.

Valborgsmässoafton motsvaras av den förkristna Beltane bland kelterna och segerblot i det förkristna Norden. Sedan 1400-talet firas dagen till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis, på svenska Valborg. Valborgskulten, som uppstod efter hennes död år 779, kom i hög grad att handla om skydd mot häxor och onda andar. Valborg blev helgonförklarad den 1 maj (som sedan firades som Valborgsmässan, Walpurgistag), och därför kom hon att kopplas med de förkristna germanska vårfester hållna denna dag, som av kristendomen stämplades som häxförsamlingar. Särskilt trodde man att häxorna på Valborgsmässonatten mellan den 30 april och den 1 maj red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg (Brocken, den högsta spetsen av Harz, bekant bland annat genom scenen ”Walpurgisnacht” i Goethes Faust), och där umgicks med djävulen. För att bekämpa detta spökeri förde man oväsen genom rop, skott och horn, och tände eldar på höjderna. Detta blev den kristna tidens förklaring av dessa ursprungligen förkristna vårseder. 

På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. Valborgselden, valborgsmässobålet eller, den i folkmun kanske populäraste beteckningen, majbrasa, ska inte förväxlas med en vårdkase som är en eld som varnar för krig eller örlog.

De flesta svenskar firar Valborgsmässoafton, men förbinder inte firandet med den heliga Valborg. Valborgsfesten står oftare som symbol för ankomsten av våren och ljuset. Därigenom går firandet längre tillbaka i tiden än kristendomen som, när den vann utbredning i Norden, knöt an till de gamla festerna. Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Att ge plats för det nya stämde också väl in i den kristna tolkningen av livet där påskens tema från död till liv också symboliskt fick gestaltas i valborgselden. Seden att fira olika våreldar har därigenom botten i både kristen och tidigare tradition. När Sverige kristnades på 1000-talet, byggdes vissa av de kristna kyrkorna på den gamla religionens högtidsplatser och knöt också rumsligt an till de rådande högtiderna.

I Sverige sammanfaller firandet med kung Carl XVI Gustafs födelsedag.

Sverigedemokraterna Åstorp önskar er alla en trevlig valborgsmässoafton!

Text: Wikipedia