Glad Påsk

Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv. Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till den judiska pesach, vilken firas till minne av Gamla Testamentets berättelser om judarnas uttåg ur Egypten efter år av slaveri. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn ”פֶּסַח” (pesach), vilket betyder ”passera” eller ”gå förbi” och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden. Det engelska ordet easter och tyskans Ostern kommer av den germanska fruktbarhetsgudinnan Ēostre, där den kristna påsken tog över tidigare hedniska vårfiranden (jämför med jul).

Gemensamma regler inom kristendomen för att bestämma vilken kalenderdag påskdagen infaller på anses av tradition ha uppstått vid det första konciliet i Nicaea år 325. Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. I Sverige har samma regler använts för att bestämma när påsken infaller sedan 1844. Påskhelgen består av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Veckan före påskhelgen kallas stilla veckan och veckan efter påskveckan.

I hela den kristna världen är påsken en familjehögtid där dekorerade påskägg är ett tema. Ägg är en förkristen symbol för livets återfödelse under våren, och är mycket ovanligt i gudstjänstlokaler, men har även tolkats som symbol för Kristi pånyttfödelse och för den tomma graven. Ätandet av ägg var dessutom en följd av den ansamlade mängden ägg under fastan som i kristen tradition firas 40 dagar före påsken. Inom protestantisk (ursprungligen tysk) tradition berättas sagor om att påskharen har placerat ut påskägg fyllda med godis till barn som har varit snälla, och som barnen får leta efter. I vissa länder dekoreras hemmet med påskris, i Sverige med fjädrar. I Sverige och Finland klär barn ut sig till påskkärringar och knackar på hos grannar för att be om godis. I Finland är memma och pasha traditionella påskrätter. I Österbotten har det varit tradition att tända stora påskbrasor på påsklördagen.

Det var under den judiska Pesach-högtiden som Jesus från Nasaret red in i Jerusalem. Inom kristendomen firas påsken till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, samt till de tal han höll. Firandet föregås av den så kallade stilla veckan vilken börjar med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen och slutar med påskafton. Påskveckan inleds med påskdagen. De motsvarar Jesus sista dagar från hans intåg i Jerusalem till och med hans död på korset och uppståndelsen.

Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum (den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet). Gudstjänsterna under påsken innehåller det liturgiska firandet av att Jesus från Nasaret, Jesus Kristus, efter döden på korset påstås ha uppstått från de döda. Denna övertygelse är en gemensam och grundläggande bas i trossystemet för de rörelser som bekänner sig till Kristus och till kristendomen. Tron på treenighetsläran, det vill säga att Fadern, Sonen och Anden är ett enda väsen är en doktrin med mycket stor utbredning bland de kristna kyrkorna, men det finns även rörelser som betecknar sig själva som kristna och som inte delar denna tro (jämför med antitrinitarism).

Text: Wikipedia