Midsommar är en högtid som firas på sommaren nära sommarsolståndet, särskilt i Nordeuropa. Det är en allmän folkfest utan egentlig religiös koppling med oklara anor, möjligen i en kanske förkristen sommarsolståndsfest som lyckats fortleva efter kristianiseringen. Begreppet midsommar användes redan på forntiden (jämför anglosaxiska: midsumor) och är belagt i fornsvenskan som miþsumar redan i Västgötalagen från slutet av 1200-talet. I Finland och Sverige infaller den numera någon gång under perioden 20–26 juni, med inledande midsommarafton fredagen 19–25 juni.
Sedan 300-talet firar den kristna kyrkan Johannes Döparens födelse den 24 juni varför högtiden i vissa områden starkt har förknippats eller fortfarande förknippas med honom. I exempelvis Finland kallas midsommar för Juhannus på finska och ibland för Johanne på finlandssvenska,[2] på Island Jónsmessa (ungefär ”Johannesmässan”), i Danmark och Norge för sankthans (av ”Sankt Johannes”), i Norge även jonsok, och i vissa engelskspråkiga områden för Saint John’s Day.
I folkligt svenskt firande har midsommarafton, likt julafton och påskafton, en starkare ställning än själva midsommardagen, vilket är en nordeuropeisk särtradition. Det är bara i Sverige och Finland som midsommardagen är en helgdag (röd dag).
Om midsommarfirande förekom under förkristen tid finns det litet om inget ordentligt belägg för i arkeologiska fynd eller bevarad tidsenlig litteratur, varför alla förkristna kopplingar är spekulativa.
Sett ur astronomisk synvinkel infaller sommarsolståndet på norra halvklotet endast tre dagar före det ursprungliga kristna midsommardatumet, 24 juni (med inledande högtidsafton 23 juni). Norr om norra polcirkeln går solen inte ens ner under horisonten vid sommarsolståndet (midnattssol) och även nära polcirkeln (ner till ca 60° latitud) är det ljust dygnet runt.
Det tidigneolitiska monumentet Newgrange visar att människor i flera tusen år kunnat bestämma vid vilken tidpunkt vintersolståndet inträffar, åtminstone på Irland. Huruvida detta var fallet även i Skandinavien, och huruvida även sommarsolståndet uppmärksammades under tidigneoliticum i något av de två geografiska områdena ifråga, är däremot mera oklart. Om sommarsolståndet uppmärksammades under neolitikum, förefaller en sådan sedvana hunnit dö ut före järnålderns slut, om vilken medeltida skriftliga källor föreligger.
Under nordisk bronsålder förekom i Sverige soldyrkan. Vissa av de danser och riter som tros ha ägnats åt att fira solen finns bevarade på hällristningar. Det är oklart när på året religionsutövningen ägde rum.
Uppgifter om förekomsten av midsommarblot under järnåldern är ”sporadiska och tveksamma” och ska – om det existerade – ha ägt rum i mitten eller slutet av juli månad enligt isländska källor och skandinaviska runstavar. Runstavarna pekar ut dagarna kring julianska 13–15 juli (gregorianska 20–22 juli), vilket är en månad senare än det kristna midsommarfirandet.
Det äldsta belägget för namnet midsommar för sommarsolståndet finns i fornengelskan som midsumor, dagen som midsumordæġ och månaden som midsumormōnaþ (motsvarande juni).[11] Motsatsen var midwinter (”midvinter”) som avsåg vintersolståndet och början av julen, vilket även finns belagt i fornnordiska: miðvetr.
De äldsta bevarade skrifterna som nämner midsommarfirandet i Norden är de isländska kungasagorna från 1200-talet. Där skrivs det om Olav Tryggvason och står att läsa: Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.” Tidpunkten för dessa förkristna offer- eller kvartalshögtider inföll alltså ungefär tre eller fyra veckor senare under året, än de kristna högtider det folkliga högtidsölet flyttades bakåt till, då det är välkänt att vinterblotet ägde rum i mitten av januari (inte december) och alvablotet i oktober (inte september).
Den kristna kyrkan började på 300-talet fira den helige Johannes Döparens dag den 24 juni (Johannes föddes enligt Lukasevangeliet sex månader före Jesus och firas därför sex månader före jul). Högtiden spreds från medelhavsvärlden till andra delar av Europa med kristendomens spridning.
På flera språk kallas helgen för Johannesdagen eller Sankt Hans, men på svenska med flera språk kallas den alltjämt midsommar. I Svenska kyrkans kyrkoår har tidigare midsommardagen och Johannes döparens dag firats på samma dag. Detta ändrades dock 2003 då Johannes Döparens dag flyttades till söndagen efter midsommardagen. Detta innebar att midsommardagen fick temat Skapelsen i den nya Den svenska evangelieboken. Denna tudelning av högtiden har inte skett i den romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna, inte heller i kristna trossamfund utanför Sverige.
På 1300-talet sökte nunnorna i nuvarande Sko kloster tillstånd att anordna folkliga fester i samband med midsommar. Anledningen var troligtvis att få bukt med det stökiga folkliga firandet som bland annat innebar dans på kyrkogårdar, stöld av heliga bilder och skamlösa visor.
Det folkliga firandet ledde 1425 till att ärkebiskop Johannes i Lund förbjöd midsommarvakor. Kyrkan försökte att få det folkliga firandet till att bli ett firande av Johannes Döparen, men lyckades sämre med det än vad man lyckats med jul och Jesu födelse.
Anledningen till att Johannes döparens dag infaller 24 juni är att Johannes enligt Lukasevangeliet ska ha fötts sex månader före Jesus. Att det inte blev 25 juni beror förmodligen på den romerska kalendern, som räknade datum ifrån första dagen den kommande månaden. Juldagen (25 december) var den åttonde dagen före 1 januari och då blev Johannes döparens dag den åttonde dagen före 1 juli. Eftersom juni bara har trettio dagar (till skillnad från december som har trettioen) hamnade Johannes döparens dag således 24 juni.
Midsommardagen, som är allmän flaggdag och helgdag i Sverige, infaller i Sverige sedan 1953 och i Finland sedan 1955 alltid på en lördag 20 juni–26 juni. Tidigare inföll midsommardagen alltid den 24 juni, på Johannes döparens dag. Detta är fortfarande fallet i till exempel Estland, Lettland och Norge. Under kristen tid fram till och med 1952 kallades midsommardagen bara för Johannes döparens dag, eftersom de två dagarna då sammanföll.
Midsommarafton är dagen före midsommardagen (och infaller sedan 1953 på en fredag 19 juni–25 juni). Midsommarafton är inte allmän helgdag i Sverige, men i banklagen och andra lagtexter jämställs den (liksom julafton, nyårsafton och påskafton) med allmän helgdag.
I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen.
Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger traditionella lekvisor. Midsommarstången (även kallad majstång) kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300- eller 1400-talet. Under midsommarfirandet förekommer även lekar som säcklöpning och andra aktiviteter.
Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och därvid tillfoga blad och blommor.
Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta matjessill, gräddfil och gräslök, färskpotatis och jordgubbar. Midsommar förknippas i hög grad med just färskpotatisen, som ofta serveras med dill. Många dricker snaps till maten. Snapstraditionen inkluderar att man sjunger en liten nubbevisa innan man dricker snapsen. Helan går är en känd snapsvisa på midsommar.
Sverigedemokraterna Åstorp önskar er alla en trevlig Midsommar!
Text: Wikipedia
När du besöker en webbplats kan den lagra eller hämta information från din webbläsare, mestadels i form av cookies. Det kan vara information om dig, dina preferenser eller din enhet och används oftast för att webbplatsen ska fungera korrekt. Informationen som samlas in om dig brukar inte kunna användas för att identifiera dig som individ, det kan dock ge dig en mer personlig webbupplevelse. Eftersom vi respekterar din integritet kan du välja att inte tillåta vissa typer av cookies.
Du kan även välja vilken typ av kakor du vill ha genom att klicka på Inställningar.
Läs vår integritetspolicyVälj vilken typ av kakor du vill acceptera. Ditt val kommer att sparas i ett år.
Läs vår integritetspolicyNödvändiga cookies låter dig använda webbplatsen genom att aktivera grundläggande funktioner, såsom sidnavigering och åtkomst till säkra områden på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa cookies.
Cookies för statistik hjälper en webbplatsägare att förstå hur besökare interagerar med webbplatser genom att samla och rapportera in information anonymt.
För att vår webbplats ska prestera så bra som möjligt under ditt besök. Om du nekar de här kakorna kommer viss funktionalitet att försvinna från webbplatsen.
Cookies för marknadsföring används för att spåra besökare på webbplatser. Avsikten är att visa annonser som är relevanta och engagerande för enskilda användare, och därmed mer värdefull för utgivare och tredjepartsannonsörer.