Bidragsreformen: aktivitetskrav och bidragstak

Idag presenterar Tidöpartierna två lagrådsremisser som utgör nästa steg i den genomgripande bidagsreformen: Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd samt Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete. Syftet är att bryta långvarigt bidragsberoende, öka drivkrafterna att arbeta och skapa en mer rättvis och hållbar välfärdsmodell.

Vad detta innebär konkret

• Ett nytt aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd
  • Personer som fått försörjningsstöd under minst tre månader måste delta i aktiviteter för att behålla stödet.
  • Aktivitetsnivån ska motsvara individens förmåga.
  • Kommunerna blir skyldiga att erbjuda meningsfulla och arbetslivsinriktade aktiviteter, exempelvis språkutbildning, arbetsplatsförlagda insatser eller strukturerat arbetssökande.
  • Uteblivet deltagande utan godtagbart skäl ska leda till att stödet minskas eller dras in.
  • IVO ges möjlighet att utdöma sanktionsavgifter vid systematiska brister i kommunernas tillämpning.
  • En utredning om utökad barnomsorg för barn vars föräldrar omfattas av kravet planeras.
• Ett nytt bidragstak i försörjningsstödet
  • Vi inför ett bidragstak som ska säkerställa att arbete alltid lönar sig mer än bidrag. Bidragstaket består av tre delar:
  • Moderniserad och starkare riksnorm: Riksnormen uppdateras utifrån dagens konsumtionsmönster och får en ny beräkningsmodell som gör stödet mer träffsäkert och rättvist.
  • Begränsning av försörjningsstödet för större hushåll: Försörjningsstödet begränsas för hushåll med fler än tre hemmavarande barn eller skolungdomar under 21 år.
  • Riksnormen ska utgöra ett tak: Socialnämnden ska som huvudregel inte beräkna högre belopp än riksnormen. Stödnivåerna ska vara enhetliga i hela landet och avvikelser endast tillåtas i absoluta undantagsfall.
• Ytterligare skärpningar och preciseringar
  • Endast personer som vistas lagligen i Sverige ska kunna få ekonomiskt bistånd, med undantag för akuta situationer såsom mat eller hemresa.
  • Stöd till hyra i andra hand ska som huvudregel endast lämnas om upplåtelsen är tillåten, för att motverka otrygga boendeformer och kriminalitet på bostadsmarknaden.
  • Krav på läkarintyg införs när sjukdom åberopas som skäl för att inte delta i aktivitet eller stå till arbetsmarknadens förfogande.
  • Socialnämnden får uttryckligt mandat att ställa krav även på biståndsmottagare med nedsatt arbetsförmåga, samt skyldighet att samverka med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen genom samordnade individuella planer.
• Vem omfattas?
  • Personer i arbetsför ålder som uppbär försörjningsstöd och har förmåga att delta i aktiviteter.
  • Stora hushåll där försörjningsstödet idag är högt på grund av många barn.
  • Personer som vistas i landet utan tillstånd omfattas inte av ekonomiskt bistånd utöver nödbistånd.
  • Undantag från aktivitetskravet gäller bland annat barn, heltidsanställda, personer med hel sjukpenning/sjukersättning samt föräldrar till barn under ett år.

Varför gör vi detta?

Bidragsreformen är en nödvändig kursändring för att bryta det långvariga bidragsberoende som vuxit fram efter årtionden av bristande krav och svaga drivkrafter att arbeta. Det ska alltid löna sig att göra rätt för sig och välfärden ska gå till dem som arbetar, bidrar och verkligen behöver stöd.

Samtidigt minskar vi pull-faktorerna i systemet genom att säkerställa att personer som inte har rätt till ekonomiskt bistånd inte heller får det, vilket skapar tydligare incitament för återvandring när stöden inte längre kan användas som försörjning.

Genom reformen stärks arbetslinjen, bidragsberoendet minskar och resurser frigörs till både kommuner och hushåll. Det är en rättvis och nödvändig förändring som ökar tilliten till välfärden och förbättrar förutsättningarna för fler att komma i arbete.